Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Transkript

1 FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

2

3 INNEHÅLL Inledning Byggnader Allmänt Entréer Tillgänglighet Belysning Skyltning Material Parkering Allmänt Tillgänglighet Belysning Inlastning Material Natur Allmänt Gång- och cykelväg Dagvatten Tillgänglighet Belysning Material 3 (17)

4 INLEDNING Vid avfarten till Färjestaden ligger idag den plats som är tänkt att bli Färjestadens Handelsområde. Ett handelscentrum där handel, kontor, bilservice och turism kan göra området till det naturliga första stoppet för besökare och boende som anländer ön. Placeringen innebär ett bra skyltläge, dels för resande till och från Öland längs väg 137, dels mot Brovägen för resanden mot Färjestaden och söderut. Kalmar Väg 137 Brovägen Handelsområdet Väg 136 Det primära och sekundära upptagningsområdet har ca invånare kompletterat med en stor ström av turister under framförallt sommarhalvåret. Ett karaktäristiskt drag är att Öland och framförallt Borgholms kommun har en av de högsta andelen fritidshus i landet, ca 700 st fritidshus/1000 invånare. Färjestaden Gestaltningsprogrammet är framtaget för att komplettera detaljplanen för Färjestadens handelsområde. Programmet behandlar gestaltningsprinciper för bebyggelse, parkering och naturområden. Syftet är att skapa ett handelsområde som i sin utformning kan bli en stilfull och väl integrerad del av det Öländska landskapet. 4 (17)

5 BYGGNADER Allmänt Utformningen av det nya handelsområdet och dess byggnader skall vara enhetlig i fråga om färg, material och volym. Området bör till sin karaktär anpassas till den Öländska traditionen av odlingsbygd och till platsen. Byggnadernas placering bör orienteras mot omgivande vägar för att skapa bästa möjliga skyltläge. Områdets utsida, behandlas mer enhetligt där de olika företagen passar in i områdets karaktär. Med en enhetlig placering av skyltar mot Brovägen och Ölandsleden kommer företagens profil tydligt att framträda. Orienteringen av byggnaderna skapar en skyddad insida mot söder och öster. Den skyddade insidan erbjuder möjligheten att skapa rum med goda växtförhållanden där det är behagligt att vistas. Områdets insida, behandlas friare, där de olika företagen får större utrymme för den egna profilen. Volymerna bör stå i proportion till omgivningen och odlingslandskapets byggnader. Detta betyder att allt för stora enheter inte är önskvärda. Större enheter kan delas upp för att ge intryck av mindre. Illustrationsplan Dnr 06/ (17)

6 BYGGNADER Entréer Entréerna skall vara inbjudande, tydliga och lagom stora. Med glaspartier uppnås en dubbelverkande effekt, dels ges möjligheten att se in i verksamheten vilket känns välkomnande, dels fungerar det som en ljuspunkt under den mörkare delen av året. Genom att skapa en förgård med bänkar och planteringar utökas entréområdet vilket verkar inbjudande. Entréerna till de olika verksamheterna bör behandlas enhetligt i form av materialval och komposition. Däremot kan de med fördel skilja sig från den övriga byggnadens fasad för att öka tydligheten och orienteringen. Den mänskliga skalan är viktigt att beakta i utformningen av entréerna så att de inte upplevs för höga eller för stora, vilket kan ha en avskräckande effekt på besökaren. Lagom stor och inbjudande entré. JAGS museum, Segerstad Kontraster och tröskelfri entré ökar tillgängligheten. Vida museum, Halltorp Principsektion, entré Då entrén avviker från den övriga byggnadens fasad ökar tydligtheten och orienteringen. Fjärrvärmeverket, Mörbylånga 6 (17)

7 BYGGNADER Tillgänglighet Alla byggnader skall anpassas så att personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga enkelt kan nyttja byggnaderna. Tillgänglighet uppnås genom att all byggnation genomförs utan trösklar och att olika zoner markeras tydligt med kontraster i material, ytstruktur och färg. Det ojämna ytan på en putsad fasad framträder i släpljus. Lada, Borgholm Foto: Daniel Hansson, Borgholms kommun Varierad belysning skapar intressanta förgårdar till entrén. Södra hamnplan, Färjestaden Glasfasaden som ger ett mörkt intryck om dagen lyser som en lykta kvällstid. Vida museum, Halltorp Belysning Handelsområdet skall vara väl upplyst med rumsskapande effekter. Fasader av glas kommer att lysa upp området till viss del. Ljusare områden bör skapas vid entréerna och deras förgårdar. Belysning kan placeras i olika höjd och i grupper för att skapa rumslighet. Fasadbelysning kan placeras främst i skylt- och entréläget. På områdets insida ger fasadbelysningen ett tillskott av allmänbelysning och tydliggör områdets väggar. På fasaderna mot plangränsen kan släpljuset ge ett visuellt intryck av den skrovliga, putsade fasaden och rikta uppmärksamhet mot företagens namn och verksamhet. Det är viktigt att tänka på riktningen och mängden ljus, dels för att inte blända trafikanterna som rör sig på parkeringsytan och omgivande vägar, dels så att området inte alstrar för mycket spilljus. 7 (17)

8 BYGGNADER Skyltning Skyltningen skall utformas enhetlig vad gäller storlek och placering. Skyltar skall placeras i anslutning till fasaden. Mot omgivande trafikleder får skyltarna inte utgöra störande element med växlande bildsekvenser enligt Vägverkets regler. Med en enhetlig placering av skyltar, mot en sluten fasa, framträder företagens profil tydligt. Mot parkeringen kan en friare behandling av skyltar tillåtas, till exempel med rörliga bilder. Flaggstänger kan tillåtas vid entréerna, dock ska byggnaderna dominera i höjd, butiksskylting skall ej överskrida den för planen satta totalhöjden. Skyltar i form av ljuslådor får ej förekomma, ljussättning av skyltar kan ske i form av fasadbelysning. Områdets utsida, behandlas mer enhetligt där de olika företagen passar in i områdets karaktär. Områdets insida, behandlas friare där de olika företagen får större utrymme för den egna profilen. Kringbyggd gård med skyddad insida. Ölandsgård, Gösslunda Långa, putsade fasader mot angränsande väg finns många exempel på i de Öländska byarna. Stenlada, Hulterstad 8 (17)

9 Materialen på insidan kan vara trä, sten och glas. Väderkvarn på landborgskanten. På en slät putsad fasad framstår även en liten variation tydligt. Garagelänga, Norra Hamnplan, Färjestaden. BYGGNADER Material De huvudsakliga materialen skall vara sten, puts och trä tillsammans med glas. Material- och färgval är hämtade ur den Öländska traditionen av odlingsbygd med ekonomibyggnader i puts, väderkvarnar i svartnat trä och murar i kalksten. I kontrast till de historiskt naturliga färgerna och materialen står glaset, materialet tillåter en inblick i byggnadens inre, dess liv och rörelse. För att uppleva det nya handelsområdet som en enhet bör de fasader som vetter mot plangränserna behandlas lika och i huvudsak bestå av täta material, främst puts. I kontrast till de putsade, yttre fasaderna står de inre som kan utformas friare och öppnare. Här kan fasader i sten, trä och glas skapa en större variation och detaljrikedom i materialval och kulör. Färgsättningen skall vara som en badplats i soldisig. Badplats, Gårdby hamn Upplevelsen av handelsområdets karraktär förstärks av enhetliga fasader. Putsad stenmur, Himmelsberga 9 (17)

10 PARKERING Allmänt Parkeringen skall vara lättillgänglig, säker, varierad och tydlig. Det skall vara lika naturligt att ta bussen, cykla, åka moped och köra bil till det nya handelsområdet. Anslutningen till angränsande vägar och cykelvägar är viktiga att göra säkra och tydliga. Lokalgatan och parkeringsytor inom planområdet skall utformas på ett sätt som gör ytorna tillgängliga och säkra för alla trafikanter. Säkerhet och tydlighet kan uppnås genom en variation i valet av material, höjder och färger. Parkeringsytan är ett vidsträckt plan som bör kännas naturlig, likt en lätt böljande åker. Behandlad på rätt sätt kan en inte helt plan yta bidra till en bättre avvattning i området. För att skapa en variation i den stora flacka parkeringsytan bör det även finnas intima platser. Rum kan skapas med hjälp av träd och buskar, murar och belysning. Tydlighet och förenklad orientering uppnås genom att skapa en hierarki i riktningar och stråk så att inte alla ytor blir lika stora och alla riktningar lika viktiga. Principsektion, lokalgata (17) Dnr 06/67 Illustrationsplan, parkering

11 Stora vidder är en del av den öppna Öländska naturen. Sandflyttning, Kalvhagens camping PARKERING Tillgänglighet Området skall ha full tillgänglighet, utan besvärande nivåskillnader och med kontraster i färg, yta och struktur. Parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga skall vara placerade inom 25m från varje butik. Ledstråk från dessa platser i, mot asfalten, avvikande material och färg bör finnas till entréerna. Möjligheten för att alla trafikanter, att på lika villkor, röra sig på parkeringytan kan skapas av ett medvetet material- och färgval. Kontraster i färg, material och struktur ökar tillgängligheten. Gulmåra, Stora Alvaret Belysning på olika höjder skapar en större rumslighet. Brovägen, Färjestaden Belysning Belysningen skall vara väl avvägd, rumsskapande och varierad. För att skapa variation kan ljuskällor placeras på olika höjd över marken. Pollare, markbelysning och traditionella belysningsstolpar sprider ljus på helt skilda sätt. Placeringen av ljuskällorna bör ske i grupper så att en variation i ljusintensiteten skapas. Det är viktigt att tänka på riktningen och mängden ljus, dels för att inte blända trafikanterna som rör sig på parkeringsytan och omgivande vägar, dels så att området inte alstrar för mycket spilljus. Belysningsmaster bör ej uppföras då dessa avger ett för stort mått av allmänljus. 11 (17)

12 PARKERING Inlastning Inlastningen skall ske utanför parkeringsytan, vara effektiv och tillskapas gott utrymme. För att minska antalet lastplatser bör inlastningen ske samordnat mellan flera verksamheter. Inlastningen bör placerad i gränder mellan byggnadsvolymer för att föra lasttrafiken ut från parkeringen. Parkeringsytan fungerar som tillfart till lastplatserna. De bredare måtten som krävs för lasttrafiken skapar naturligt en hierarki i riktningar och stråk. All lastning bör ske inom den egna byggnadsvolymen, här bör även utrymme för det egna avfallet finnas. I de fall detta inte är möjligt skall aktiviteterna avskärmas visuellt inom området. Mot angränsande villaområde skall både visuellt skydd och skydd mot höga bullernivåer skapas. Avskärmningen skall utformas som en del av den angränsande fasaden. Hierarki och tydligt utpekade riktningar ökar orienterbarheten. Fårbete, Stora Alvaret Insyns- och bullerskydd skall uppföras i enlighet med närliggande fasad. Lador, Resmo Principsektion, inlastning Ölandstok bör dominera planteringar. Ölandstok, Ottenby 12 (17)

13 PARKERING Material De huvudsakliga materialen skall vara asfalt, plattor och lokala växter. Parkeringsytan skall vara asfalterad, men bör kännas naturlig, likt en lätt böljande åker. Gångstråk och planterade platser framför entréer bör beläggas med plattor och kontrastskapande gatsten. Träd- och växtplanteringarna bör samlas i grupper för att skapa rum. Längs lokalgatan skall trädplantering i form av en allé anordnas. Valet av arter bör hämtas ur den lokala floran och domineras av lövträd och Ölandstok. Plattor markerar gångstråken. Norra Hamnplan, Färjestaden Trädplantering i form av en allé skall anordnas längst lokalgatan. Allé, Albrunna. Parkeringsytan bör kännas naturlig, likt en lätt böljande åker. Snötäckt fält, Mörbylångadalen 13 (17)

14 NATUR Allmänt Naturområdet skall skapa en frodig och böljande zon som erbjuder skydd, både visuellt och bullermässigt, mot angränsande villaområde. En befintlig trädrad gränsar till planområdet i söder vilket erbjuder ett visuellt skydd för villaområdet. Det befintliga diket breddas för att bilda en damm. Dammen skall fungera som fördröjningsdamm för dagvatten från planområdet och angränsande delar av Färjestaden. Av schaktmassorna från dammen kan ett antal kullar anordnas för att skapa ett böljande landskap. Invid vattnet över kullarna skall en slingrande cykelväg löpa som på ett antal platser ansluter till befintligt GC-nät. Naturområdet skall planteras med rikligt med träd och en frodig markvegetation som klarar översvämning. Illustrationsplan, naturområdet (17) Dnr 06/67

15 NATUR Gång- och cykelväg anslutning över Brovägen mot Möllstorps Camping ca 0,8 km och Snäckstrand ca 1 km anslutning till handelsområdet mot Möllstorp ca 0,7 km, Ölands Djurpark ca 1,2 km och Saxnäs ca 3 km Cykelvägen skall uppfattas som en naturlig stig i det böljande naturområdet. Cykelvägen ansluter på tre punkter till befintligt gång- och cykelvägnät. I öster mynnar den ut på Möllstorpsgatan, i söder ansluter cykelvägen till Grönsaksvägen och i väster, via en trafiksäker övergång över Brovägen, till cykelvägen på den västra sidan om Brovägen. anslutning till Möllstorpsgatan anslutning till Grönsaksvägen mot Centrala Färjestaden längs Brovägen ca 2 km mot Centrala Färjestaden ca 2,2 km Dagvatten Cykelvägens sträckning och anslutningar Illustrationsplan, naturområdet trolig vattennivå vid höga flöden Principsektion, damm trolig vattennivå vid låga flöden Principsektion, damm Fördröjningsdammen skall utformas som en naturlig vattensamling och på ett sätt som gör den vattenfylld större delen av året. Dagvatten från planområdet och angränsande delar av Färjestaden skall tas om hand i en öppen fördröjningsdamm. Säkerhet i dammområdet uppnås genom att dammans kanter är låglutande och att dammen inte görs för djup. För att skapa förutsättningar för dammen att inte helt torkar ut under de torra månaderna bör en djupare fåra ringla i det i övrigt flackt lutande dammområde. De flacka dammkanterna bör planteras med växter som tål översvämning. Dnr 06/ (17)

16 NATUR Tillgänglighet Naturområdet skall vara tillgängligt och upplevas säkert. I och med cykelvägen skapas en naturmark med dammarna som är tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Längs cykelvägen bör platser för vila anordnas. Med en väl avvägd belysning skapas ett grönskande naturområde som upplevs säkert. Dammen bör utformas som en naturlig vattensamling. Damm, Möllstorp Belysning Belysningen skall vara väl avvägd och skapa trygghet. Det krävs en noggrann undersökning och stor omsorg om belysningen längs cykelvägen så att den upplevs som trygg och estetisk. De mörka månaderna är det som mest troligt att dammarna är välfyllda Om belysningen placeras mellan cykelvägen och dammen kommer ljuset att speglas i vattnet. Platser för vila bör belysas så att de upplevs säkra, gärna med ljuskällor i olika höjd för att skapa rumslighet. Den befintliga trädraden söder om planområdet erbjuder ett visuellt skydd för angränsande villaområden. Asp och Al längs diket, söder om planområdet Sektion, naturområde och damm. Alla växter bör hämtas ur den lokala fl oran. Björkhage, Norr om Färjestaden. 16 (17)

17 Viloplatser bör utföras i sten och trä. bänk, Mörbylånga NATUR Material Materialet skall i huvudsak vara asfalt, trä, sten och lokala växter. Nya planteringar bör hämtas ur det lokala floran och domineras av Al invid vattnet och Björk på kullarna. Marken i dammområdet bör planteras med gräs och växter som tål översvämning då vattenmängden i fördröjningsdammen troligen kommer variera över året. Platser för vila bör uppföras i trä och sten. Cykelvägen bör asfalteras för en ökad framkomligheten året om. Cykelvägen böljar fram genom naturområdet. Cykelvägen längs väg 942. Belysning som spelar sig i vatten. Hamnen, Färjestaden 17 (17)