Krisplan för Equmenia Nords läger

Transkript

1 Krisplan för Equmenia Nords läger 1

2 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8. Mediaansvarig 9. Efter kris 10. Kontaktlista (Krisgrupp och Kontaktpersoner i de lokala föreningarna) 11. 1/ Varför en krisplan? Ibland händer det som man inte vill ska hända. Det som inte får hända. En buss kör ned i ett dike, en tonåring kraschar i skidbacken och skadar sig så allvarligt så den avlider eller en tonåring blir utsatt för sexuella övergrepp. Om nu detta händer, vad ska vi som ledare och lägerledning göra då? Hur hanterar vi situationen? Med en krisplan så kan vi försöka förbereda oss för eventuella krissituationer. I den finns riktlinjer för hur vi ska gå till väga för att möta våra tonåringar under och efter krissituationen. Krisplanen är ett redskap för alla ledare för att ledarna på bästa sätt agera vid en olyckshändelse eller annan krissituation. 2/ Förberedelser innan lägret Alla ledare och andra funktionärer på lägret skall läsa igenom krisplanen och sätta sig in de olika situationer som kan uppkomma och vad de betyder för den enskilde ledaren eller funktionären. Alla ledare uppmanas att genomföra kursen Trygga Möten Lägerchefen är ansvarig för att det finns fullständig deltagarlista med personuppgifter och kontaktuppgifter till anhöriga för både deltagare, ledare och funktionärer. En krisgrupp tillsätts Medieansvarig utses 2

3 Under lägret Under lägret är lägerchefen ytterst ansvarig om någon krissituation skulle inträffa. Det är till lägerchefen det skall rapporteras om det uppstått någon krissituation samt vilka förändringar som sker under krissituationen. Lägerchefen vidarebefordrar därefter information till kontaktpersoner och anhöriga. Under lägret skall det finnas en krispärm där krisplanen, deltagarlistan och listan på kontaktpersonerna kommer att finnas. I början av lägret genomförs en säkerhetsgenomgång för alla som deltar på lägret. Alla mediakontakter skall gå via den medieansvarige 3/ Vid trafikolycka Skaffa överblick Försök att få en överblick av situationen. Vad är det som inträffat? Finns det några som är allvarligt skadade? Ta bort personer från omedelbar fara om det är möjligt. Har du mobil, ring 112 samtidigt som du skapar dig en överblick. Larma 112 När du ringer tänk på att informera om följande: Vad har hänt? Var någonstans behövs hjälpen? Vilket telefonnummer du ringer ifrån? Vem är du som ringer? Vara nära allvarligt skadade Kolla upp om någon är allvarligt skadad och om den/dem behöver omedelbar vård. Om det är möjligt är det bra om två ledare kan sitta hos personen. Detta av tre skäl 1. Om den skadade skulle bli sämre kan en hämta hjälp 2. I pressade situationer kan man behöva hjälp att minnas goda kunskaper 3. Om den allvarligt skadade dör är det viktigt för den fortsatta kontakten med föräldrarna och ledarnas egen hantering av situationen att det är två personer som minns situationen. 3

4 Ambulans Om någon blir allvarligt skadad och behöver föras iväg med ambulans ska minst en ledare följa med. Så fort det är möjligt ska en ledare ta kontakt med krisgruppen. Krisgruppen får i sin tur ta kontakt med kontaktpersonen i den lokala föreningen. Ledaren/ledarna ska hela tiden uppdatera krisgruppen om vilka förändringar som sker. Håll ihop gruppen Vid en svårare olycka och dödsfall skapas lätt rykten och oro i den grupp som fanns närmast olyckan. Det är då viktigt att samla ihop alla deltagare så snabbt som möjligt. Skapa en överblick över gruppen. Försök se de olika behov som finns och håll er nära gruppen. 4/ Vid dödsfall Dödsbud får aldrig lämnas via telefon! Ta kontakt med någon på hemorten som kan gå hem till den dödes familj och meddela. Försök få kontaktpersonen och de anhöriga att snarast resa till lägret för att se platsen, känna atmosfären och se den döde. Samla all information När hände det? Var hände det? Hur gick det till? Vilka åtgärder har vidtagits? Samla ihop alla deltagare, ledare och funktionärer. Lägerchefen informerar om vad som inträffat och vad som kommer att hända framöver. Ta med alla detaljer. Ge tid för samtal, frågor, sorg och gråt. Försök få alla att tala, berätta vad de känner nu, ev. något om den döde, tidigare gemensamma upplevelser... Minnesandakt Gemensam minnesstund. Kanske nästa dag eller nästnästa då tumultet har lagt sig lite. Med sång, bibelord, bön och stillhet. Låt varför-frågan vara med också inför Gud! 4

5 5/ Vid övergrepp Övergrepp (Hämtat från SKR s riktlinjer för sexuella övergrepp) Tillvägagångssätt om någon berättar att han/hon blivit utsatt för övergrepp: När någon vill berätta för dig så lyssna noga. Utan att personen tappar modet att prata, försök att få med någon ur lägrets krisgrupp när ni tar emot berättelsen. För den som får ta emot en utsatt människas berättelse finns några viktiga råd: Lyssna aktivt och uppmärksamt. Lägg formuleringar på minnet. Ifrågasätt inte berättelsen. Ställ inte ledande frågor. Ge inte heller förhastade svar. Använd aldrig konfrontation mellan utsatt och anklagad/ förövare som metod för att reda ut vad som hänt! Ge erbjudande om fortsatt stöd och kontakt. Ge fortlöpande information om hur ärendet utvecklas. Också den utsattes familj och närmaste omgivning kan behöva stöd. Om den utsatte eller den som anklagar är ett barn Klargör att du kommer att vidarebefordra det han/hon berättar till personer som kan hjälpa till i ett första steg krisgruppen som i sin tur kontaktar kontaktperson enligt ovan och ansvariga för den lokala verksamheten, i nästa steg sociala myndigheter. Ge alltså inga löften om tystnad. Så snart som möjligt efter samtalet: Gör minnesanteckningar; datum, tid och samtalets huvudsakliga innehåll, hur du agerat och vad ni kom överens om angående hur ni skall gå vidare. Använd enbart initialer när du skriver om vad olika personer gjort. Signera. Spara anteckningarna på ett säkert ställe. Om den utsatte eller den som anklagar är en vuxen Om det som skett så föranleder stöd den utsatte när det gäller att göra polisanmälan. 6/ Hur man går vidare. Den som tagit emot berättelsen informerar Krisgruppen snarast. 5

6 Åtgärder gentemot den som är anklagad eller misstänkt Det är den utsatta människan som är den viktigaste personen för kyrkan att ge omsorg åt i samband med sexuella övergrepp. Erfarenheten visar dock att den som är anklagad eller misstänkt ofta är den som får stöd och hjälp, snarare än den som utsatts. I kyrkor och kristna ungdomsförbund har vi naturligtvis ett ansvar gentemot alla. Det får dock aldrig leda till att den som blivit utsatt för ett övergrepp sätts åt sidan till förmån för den anklagade. Vid anklagelse eller misstanke om övergrepp Vilka åtgärder som ska göras kring den anklagade bestäms av krisgruppen. Krisgruppen gör därefter allt som är möjligt för att undvika att rykten sprids och att den anklagade döms på förhand. 7/ Vid brand VARNA Varna närmaste omgivningen. Ropa Utlös brand- och utrymningslarm. RÄDDA Rädda och hjälp alla personer som är i omedelbar fara. LARMA Larma räddningstjänsten via SOS Alarm på telefonnummer 112 SLÄCK Släck branden om Du bedömer att Du klarar av det utan att ta onödiga risker. UTRYM Utrym byggnaden via utrymningsvägar. Bege dig till återsamlingsplatsen. 8/ Medieansvarig: Vid en olyckshändelse så kan media snabbt börja ta kontakt med ledare och deltagare. Informera alla att om en journalist eller liknande hör av sig så ska de vända sig till den medieansvarige. 6

7 9/ Efter en kris Följ upp hur ledarna mår Dagen efter bör kontaktpersonen ringa runt till alla ledare för att kolla hur de mår. Beroende på krisens omfattning och ledarnas reaktioner bör kontaktpersonen hjälpa ledarna att bearbeta sina upplevelser. Följ upp hur deltagare och föräldrar/anhöriga mår Samma dag som krissituationen har man en träff för alla inblandade. Denna träff är för att deltagarna ska mötas och hjälpas åt att bearbeta det som inträffat. Även ge tydlig information om vad som inträffat och ge plats för frågor och funderingar. Under denna samling ska krisgruppen samt pastor/diakon finnas på plats. Beroende på storleken på krissituationen så tar krisgruppen kontakt med alla kontaktpersoner för att kontrollera hur alla berörda mår. Om de skulle finnas behov så erbjuds en återsamling för alla berörda efter ca 1 månad för att samtala i grupper om det som inträffat och hur det går för varje person i bearbetningsprocessen. Vid en stor krissituation så kontaktar krisgruppen Equmenia och Equmeniakyrkan nationellt. 7

8 10/ Kontaktlista Lägerchef och Huvudansvarig ledare: Krisgrupp: Sjukrådsgivare under lägret: Medieansvarig: Kontaktpersoner i de lokala föreningarna: 8