Kris och Trauma hos barn och unga

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kris och Trauma hos barn och unga"

Britt Martinsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält

2 Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser

3 Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur förstår man att barnets reaktioner och beteenden handlar om traumasymtom? Hur möter man barn som far illa? Vad behöver ett barn som utsatts för trauma och befinner sig i kris?

4 Trauma Verklig händelse Utöver erfarenhets-/referensramar Känslomässigt överväldigande Upplevd fara för död/integritet

5 Emotionella kärnbehov 1. Trygg bas 2. Autonomi 3. Frihet att uttrycka egna känslor och behov 4. Realistiska gränser 5. Spontanitet och lekfullhet

6 Trygg bas Funktion: Skydd mot fara, omvårdnad, empati, stabilitet, bekräftelse, kärlek, acceptans och tillhörighet Ligger till grund för att utveckla en god självkänsla Konsekvens vid avsaknad av: Upplevelse av att känna sig avstängd och avvisad

7 Autonomi Funktion: Vägledning i utvecklandet av egen identitet Vägledning till kunskaper och praktisk färdighet Ligger till grund för att utveckla ett gott självförtroende och känna självständighet Konsekvens vid avsaknad av: Man känner sig misslyckad med egna prestationer och är beroende av andra

8 Frihet att uttrycka egna känslor och behov Funktion: Inom ramen för den trygga basen få möjlighet att uttrycka och bli mött i egna känslor, behov och önskningar Lära sig använda och förstå hela sitt känsloinstrument Konsekvens vid avsaknad av: Fokus på andras behov och känslor på bekostnad av de egna

9 Realistiska gränser Funktion: Inom ramen för den trygga basen få rimliga gränser och vägledning i självreglering, vardagsrutiner, struktur och uthållighet Viktigt för utveckling av empati och självkontroll Konsekvens vid avsaknad av: Otillräckliga gränser gentemot sig själv och gentemot andra Kan tycka sig ha rätt att göra förbjudna saker. Låg självkontroll, impulskontroll

10 Spontanitet och lekfullhet Funktion: Inom ramen för den trygga basen uppmuntras, uppleva spontanitet, nyfikenhet, lekfullhet och acceptans Centralt för utvecklande av sunda normer och värderingar Konsekvens vid avsaknad av: Pessimistisk förhållningssätt till sig själva, andra och omvärlden Överkontrollerad, aldrig riktigt delaktig/närvarande Försiktig och hämmad

11 Skyddande faktorer Individuella egenskaper; optimism, självkänsla, kreativitet, humor, självständighet Godkännande av kamrater Positiva influenser från förebilder såsom lärare och social miljö Familjens tillgång till socialt stöd

12 Normala reaktioner hos barn efter traumatiska händelserh Sömnsvårigheter Stark ängslan för att bli skild från vuxna. Rädda för allt Tillbakadragande, undvikande att prata om det som hänt och isolering Nedstämdhet Plågsamma minnesbilder eller fantasier om det som hänt Ilska, irritation eller något annat beteende som drar till sig föräldrarnas uppmärksamhet Överaktivitet och överspändhet

13 Hjärnan och trauma Thalamus samlar ihop alla nervsignaler i kroppen för vidarekoppling Cortex minne, uppmärksamhet, tänkande och språk Amygdala - Genväg för nervsignaler vid hot om fara, omedvetet, snabb!

14 Hjärnan och trauma, forts. Meddelande om hot och fara passerar thalamus Kopplar vidare till amygdala och cortex Meddelandet når först amygdalan När cortex får informationen kan amygdalan redan satt igång en fysisk reaktion

15 Hjärnan och trauma, forts. Fortsätter att göra vanliga saker Inte lätt Förändras men fortsätter Gör saker som aktiverar minnet Ser att det inte är vanligt och händer igen Lär oss att dåliga saker som vi förväntar oss ska ske, sker inte!

16 Hjärnan och trauma, forts. Börjar undvika! Undviker att tänka på traumat Undviker att göra sådant som påminner om traumat Fungerar under en kort tid! Förhindrar exponering till korrekt information Världen är farlig, det finns ingen trygghet och jag är oduglig

17 PTSD PostTraumatisk Stress Disorder Personen har upplevt, bevittnat eller konfronterats med en eller flera traumatiska händelser som inneburit död, allvarlig skada eller hot om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet Personen reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck 1. Återupplevande av traumat 2. Undvikande av påminnelser 3. Oro och överspändhet

18 Barn och PTSD Återupplevelser av traumatisk händelse Påträngande bilder/minnen/tankar/lukter etc. Återkommande lek Mardrömmar Flashbacks. Återupprepande handlingar Obehag vid påminnelser Undvikande av påminnelser Tankar, känslor, samtal, aktiviteter, platser, personer. Agera ut? Lekavbrott? Minnesluckor Bristande intresse. Likgiltighet, främlingskap Flacka känslor. Hopplöshet. Litar ej på vuxna? Förväntar sig manipulation?

19 Barn och PTSD, forts. Oro och överspändhet Sömnsvårigheter. Jmf nattskräck Irritabilitet. Vredesutbrott. Rör mig inte Drar sig undan. Koncentrationssvårigheter. Inte tåla stillhet Vaksamhet och lättskrämdhet. Klängighet

20 Hinder för f r att berätta om en traumatisk upplevelse Obehagligt/plågsamt att minnas Fel läge i livet (lättast att hålla masken) Det finns inget skydd att få Livet kommer att bli sämre Det var mitt fel Jag är den enda Det händer alla Inget jag kan gör kan göra livet bättre / Det finns inget hopp Jag är skadad/förstörd/värdelös Omsorg om den som gjort mig illa Rädsla för den som gjort mig illa / Hot Den jag berättar för kommer inte att tro mig Att bli arg/tycka att det var mitt fel Att bli äcklad av mig Att råka illa ut

21 Hinder, forts. Traumatiserade barn berättar nästan aldrig det mottagaren inte tål, är känslomässigt eller mentalt beredda att höra Fel förväntningar hos mottagaren på vad barnet ska berätta kan tysta ett traumatiserat barn Många förmår inte berätta det värsta förrän efter ett långt arbete med att minska hindren att berätta och bygga upp tillit till att omvärlden förmår ta emot Det är bara barnet själv som kan avgöra vad det vill och inte vill avslöja och när

22 Studie 101 ungdomar, år Intervju om psykisk hälsa, att vara i riskzonen och hur vuxna kan stödja och främja psykisk hälsa Hur ska vi kunna se att ni inte mår bra och behöver hjälp?

23 Studie, forts. Beskrivningar av att vara ledsen, aggressiv, bråkig Försöka sätta ord på vad de kände i en dagbok eller genom att chatta på Internet. Ibland kunde en kompis se till att en vuxen informerades om situationen blev för allvarlig. Några berättade att de skrivit uppsats i skolan. De förväntade sig att läraren skulle fatta att det handlade om dem.

24 Studie, forts. De som faktiskt gick till en vuxen och berättade om sina problem förväntade sig också att bli tagna på allvar och att den vuxne skulle samarbeta med dem. Det viktigaste nästan att likna vid ett risktagande - var att hitta en vuxen som det gick att lita på!

25 Vuxna informeras inte om övergrepp Studie, drygt 4000 gymnasieungdomar Jämnåriga kamrater spelar en viktigare roll än man tidigare trott

26 Hur fångar f vi upp dessa barn? Vi måste börja med oss själva/bli en person som barn vill prata med/litar på Hur hanterar du att få reda på svåra saker i förtroende? Vad händer med dig? Var går dina gränser? Alla har vi områden där vi är känsliga. Vilka är dina? Har du rätt förutsättningar så är det möjligt att lyssna på mycket svåra saker och ändå må bra.

27 Viktigt att tänka t påp när r du får r ta emot en berättelse Lyssna aktivt och uppmärksamt Lägg formuleringar på minnet Ifrågasätt inte berättelsen Ställ inte ledande frågor. Ge inte heller förhastade svar. Försök inte reda ut vad som hänt, utan ta bara emot berättelsen

28 Viktigt att tänka t påp när r du får r ta emot en berättelse, ttelse,forts Klargör att du kommer att vidarebefordra det han/hon berättat till personer som kan hjälpa till. Ge inga löften om tystnad Så snart efter samtalet: Gör minnesanteckningar; tid, datum och samtalets huvudsakliga innehåll, hur du agerat och vad ni kom överens om angående hur ni ska gå vidare. Spara anteckningarna på ett säkert ställe.

29 Vad behöver ett barn dåd våld och övergrepp avslöjats? Skydd tydlig forskning Berätta / bli trodd och få bekräftelse Begripa / integrera / verklighetsanpassa Ev. terapeutisk hjälp med traumasymtom

Relevanta dokument

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande