minhälsa DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 3/2010 DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården

2 foto björn fröberg 3 Tema Diabetes Diabetes betyder ungefär det som rinner igenom. Sjukdomen har varit känd i flera tusen år och kallas fortfarande av många för sockersjuka. 4 Diabetes är egentligen flera sjukdomar. Gemensamt för dem är att sockerhalten i blodet är för hög. 10 Individuellt utformad kostbehandling anpassad till människans livssituation syftar till att förhindra långsiktiga komplikationer av diabetes. 12 Diabetes skadar de små blodkärlen i ögonen. Med regelbundna kontroller upptäcks förändringar som kan hota synen och behandling kan sättas in tidigt. 13 Över hälften av dem som haft graviditetsdiabetes utvecklar senare i livet typ 2-diabetes. Därför är graviditetsdiabetes en varningsklocka. 14 Barn som insjuknar i diabetes får en normal tillväxt och utveckling med hjälp av regelbundna blodprov, insulin och en bra behandling. 15 Att förebygga innan skador uppstår på fötterna är extra viktigt för den som insjuknat i diabetes. Medicinsk fotvård är här till stor hjälp. 20 Lättläst En sammanfattning av tidningens artiklar på lättläst svenska. 23 Hälsoraden En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Anna Jerdén. Redaktionskommitté: Åsa Hellström, Anders Stjerna, Gösta Lööf, Ruth Lööf, Marie Portström, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Anna Jerdén. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Björn Fröberg. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: informationsenheten@dll.se, fax: landstingetsörmland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 3/2010

3 Välkänd sjukdom i tusentals år När vi talar om diabetes menar vi vanligen diabetes mellitus och i folkmun talar många fortfarande om sockersjuka. Diabetes är en sjukdom som varit känd i flera tusen år och vid arkeologiska utgrävningar vid pyramiderna i Egypten har man funnit papyrusrullar som beskriver ett sjukdomstillstånd som mycket påminner om symptomen vid diabetes. Namnet diabetes tillkom cirka 200 år före Kristus då läkaren Aretaios från Kappadokien, i dagens Turkiet, beskrev flera patienter som kissade stora mängder urin, drack kopiösa mängder vatten och trots detta blev alltmer intorkade och rasade i vikt. Han kallade tillståndet diabetes som betyder ungefär det som rinner igenom. Han tolkade det som att kroppen smälte ned och kissades ut med urinen. Den andra delen av namnet mellitus tillkom på 1700-talet när mycket av läkarvetenskapen grundades på att studera urinen hos patienter. Man ställde diagnos och behandlade sjukdomar utifrån hur urinen såg ut, hur den luktade, med mera. Varje tidsepok har sina nytänkare och läkaren Thomas Willis gjorde något ingen tänkt på tidigare. Han smakade på urinen från de patienter som hade diabetes och fann att många av dessa hade en urin som smakade sött som honung och mellitus betyder just honungssöt. min hälsa 3/2010 3

4 Diabetes ett namn men flera olika sjukdomar Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med den gemensamma nämnaren att sockerhalten i blodet är för hög. De två mest kända formerna är diabetes typ 1 och typ 2. text lars steen överläkare, mälarsjukhuset foto björn fröberg Typ 1 kallas ibland också för barn- och ungdomsdiabetes då den ofta debuterar i just de åren men det är viktigt att påpeka att typ 1-diabetes kan debutera under hela livet. Typ 2-diabetes debuterar oftast efter 40 års ålder och kallas därför även vuxen- eller åldersdiabetes. I Sverige räknar vi med att det finns cirka diabetiker, motsvarande tre till fyra procent av befolkningen. Många har dessutom diabetes utan att veta om det. Kanske finns det därför ytterligare till diabetiker. De flesta, mellan 80 och 90 procent, har typ 2-diabetes. Risken att drabbas av diabetes ökar med åldern. Hos personer över 70 år räknar man med att tio procent har diabetes och i åldersgruppen över 80 år har kanske så många som 25 procent sjukdomen. Det finns många gemensamma drag hos typ 1 och typ 2-diabetes men också skillnader, inte minst när det gäller sjukdomsorsak och behandling. Högt blodsocker hos bägge diabetesformerna beror på en för låg effekt av hormonet insulin som bildas i de så kallade betacellerna i bukspottkörteln. Normalt när vi äter så ökar sockerhalten i blodet när sockret tas upp från tarmen. Som svar på den ökade blodsockerhalten produceras då insulin vars uppgift är att se till att sockret kan tas emot av kroppens celler. Om det produceras för litet insulin eller om det producerade insulinet inte förmår påverka kroppens celler tillräckligt för att ta emot sockret så stannar sockret kvar i blodbanan och blodsockernivån blir för hög. f Typ 1-diabetes Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte producera tillräckligt med insulin. Kroppens immunsystem, som normalt ska försvara oss mot bland annat infektioner, angriper de insulinproducerande cellerna och förstör dem. Varför detta sker vet man inte säkert. Forskare anser att det är en kombination av ärftliga faktorer och livsmiljöfaktorer som behövs för att aktivera immunsystemet, bland annat diskuteras virus, olika kemikalier och omgivningsfaktorer. Vi vet att risken att insjukna varierar geografiskt och att risken är högst i Skandinavien. Risken att insjukna varierar också med årstiden med större risk under höst och vinter. Ärftligheten vid typ 1-diabetes är komplicerad och inte helt klarlagd. Om en eller bägge föräldrarna har diabetes typ 1 så är risken att barnet också ska insjukna klart förhöjd men majoriteten av barn till diabetiker insjuknar ändå inte. Ett annat faktum är att nio av tio nyinsjuknade barn med typ 1-diabetes inte har någon nära släkting med typ 1-diabetes. Symtomen vid diabetes visar sig först när en stor del av den insulinproducerande förmågan gått förlorad. De vanligaste symptomen är stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång och tilltagande trötthet. Symptomen förklaras av att när blodsockret stiger över en viss nivå så utsöndras socker i njurarna till urinen och sockret binder vid utsöndringen stora mängder vatten som resulterar i stora urinmängder. Kroppen 4 min hälsa 3/2010

5 min hälsa 2/2010 5

6 förlorar då vatten vilket leder till att man blir törstig och vill ersätta vattenförlusterna. När vattenförlusterna inte kan ersättas fullt ut så blir kroppen alltmer intorkad och tröttheten tilltar. Eftersom det föreligger en insulinbrist vid typ 1-diabetes så är daglig tillförsel av insulin livsviktig. Insulin måste tillföras genom injektioner då insulinet förstörs om det skulle komma i kontakt med magsaften, det vill säga om insulinet skulle intas via munnen som tabletter. När insulinbehandling påbörjas så kan kroppens egen produktion av insulin tillfälligt återkomma men efter en tid blir livslång, daglig insulinbehandling nödvändig. Vanligen ges en kombination av långverkande insulin, basinsulin, och kortverkande insulin, måltidsinsulin, till måltiderna under dagen. Ibland tillförs insulinet via en pump som i vissa fall kan ge en bättre kontroll av blodsockernivåerna. f Typ 2-diabetes Vid typ 2-diabetes är insulinproduktionen inte helt utslagen men räcker ändå inte till för kroppens behov. Det beror på i huvudsak två mekanismer. För det första är känsligheten för hormonet insulin nedsatt i kroppens celler. Det behövs mer insulin för att få önskad effekt. Man skulle kunna säga att insulinets verkningsgrad är nedsatt. För det andra är insulinproduktionen nedsatt på sådant sätt att de insulinproducerande cellerna inte kan svara upp till behovet när det är som störst, det vill säga efter en måltid. Det fattas insulin för att ta hand om allt socker efter måltiden. Det fortsatta, naturliga, förloppet av typ 2-diabetes är en med åren ökande blodsockernivå på grund av en sjunkande insulinproduktion. Det betyder att de flesta patienter behöver en alltmer omfattande behandling för att hålla blodsockret på en bra nivå. De flesta personer, 80 till 90 procent, med typ 2-diabetes har övervikt eller fetma och till skillnad mot vad många tror så är ärftligheten större vid typ 2-diabetes än vid typ 1-diabetes. Vid studier av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, så visar det sig att om en av tvillingarna får typ 2-diabetes så är risken 70 till 90 procent att även den andra tvillingen får diabetes typ 2. Motsvarande risk vid typ 1-diabetes är 30 till 50 procent. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden ökar på grund av ökande matintag och mer stillasittande. Man tar helt enkelt efter vår västerländska livsstil. Övervikt och fetma är alltså en starkt bidragande orsak till nedsatt känslighet för insulin hos typ 2-diabetiker. I Sverige räknar vid med att 15 till 20 procent av befolkningen bär på anlag att utveckla typ 2-diabetes och om dessa individer minskar sin känslighet för insulin, genom övervikt och fetma, blir följden typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes debuterar mer smygande än typ 1-diabetes. Ibland upptäcks sjukdomen vid en hälsokontroll utan att några symptom finns överhuvudtaget. Symptomen är annars samma som vid typ 1-diabetes, det vill säga ökade urinmängder, ökad törst och tilltagande trötthet. Behandlingen av typ 2-diabetes försöker påverka kroppens känslighet för insulin och öka insulinnivåerna efter måltiderna. Eftersom sjukdom är progressiv så kommer behandlingen att spegla var i sjukdomsförloppet den enskilda patienten befinner sig. Tidigt i förloppet består behandlingen av att förändra sina matvanor för att gå ned i vikt samt att öka sin vardagliga motion. Det förbättrar insulinkänsligheten och gör att den egna kvarvarande insulinproduktionen räcker till. När sjukdom sedan fortskrider så räcker inte enbart livsstilsförändringar till att hålla ett bra blodsocker. Då kommer blodsockersänkande läkemedel till användning i form av tabletter som både ökar kroppens insulinkänslighet och ytterligare kan stimulera kroppens egen produktion av insulin. Även tabletterna har sin begränsning och när den egna insulinproduktionen upphört behöver man lägga till insulinbehandling. Den ges ofta i kombination med tabletter. f Det metabola syndromet Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för samtidig förekomst av flera olika sjukdomsmanifestationer med livsstilsfaktorer som en 6 min hälsa 3/2010

7 gemensam nämnare. Diabetes typ 2 är en del av detta syndrom. I det metabola syndromet ingår också övervikt så kallad bukfetma rubbade blodfettsvärden, högt blodtryck och tecken på tidig kärlskada så kallad mikroalbuminuri utsöndring av små mängder äggvita i urinen. Övervikt och fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Oftast är det orsakat av att man helt enkelt äter mer energi än man förbrukar. Vi äter mycket snabbmat både på grund av tidsbrist men och på grund av dess lättillgänglighet. Snabbmat innehåller ofta en hög andel fett i förhållande till kolhydrater och protein. Fett är en mycket koncentrerad form av energi. Fett innehåller ungefär dubbelt så mycket kalorier som kolhydrater eller protein. Vi rör oss allt mindre nuförtiden. Vi väljer bilen eller hissen istället för att cykla eller gå. Vi tillbringar också mer tid framför TV-apparaten. Resultatet blir en lägre energiförbrukning. Effekten av minskad energiförbrukning och oförändrat, eller till och med ökat, kaloriintag blir ofta övervikt eller fetma. Kroppen passar helt enkelt på att lagra energiöverskottet som fettvävnad inför eventuell sämre tillgång på föda i framtiden. Detta var en viktig försvarsmekanism förr i tiden när man kanske hade tillgång på föda i perioder. Svält är emellertid mycket ovanligt hos oss numer och många bär därför på ett reservlager av energi som aldrig behöver utnyttjas. Övervikt är ofta kopplat till högt blodtryck. Högt blodtryck ökar risken för åderförkalkning som kan visa sig som slaganfall (stroke), hjärtinfarkt eller sviktande njurfunktion. Högt blodtryck leder också till ökad belastning på hjärtat och hjärtförstoring eftersom det måste pumpa mot ett högt tryck i blodkärlen. Detta kan leda till hjärtsvikt. Genom att behandla det höga blodtrycket kan man få sådana förändringar att gå tillbaka. Blodet transporterar fetter och två viktiga sådana är kolesterol och triglycerider. En förhöjd halt av något eller båda dessa fetter innebär en ökad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Kolesterol transporteras i blodet på två sätt, dels som LDL-kolesterol ( det onda kolesterolet ), som är skadligt vid höga halter, dels som HDL-kolesterol ( det goda kolesterolet ), som skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Övervikt är kopplat till en rubbning av blodfettsmönstret som innebär hög halt av de skadliga triglyceriderna och en låg halt av de skyddande HDL-kolesterolet. Dessutom är LDL-kolesterolet förändrat på ett skadligt sätt. Den ökade risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom som detta medför kan motverkas genom att man förbättrar blodfetterna med i första hand rätt kost och motion och om inte det hjälper kan man ge läkemedel. Övervikt och fetma är alltså förknippad med ökad risk för diabetes typ 2, högt blodtryck och ofördelaktiga blodfettsrubbningar. Grunden för det metabola syndromet utgörs sannolikt av okänsligheten för insulin som diskuterats tidigare. Motion, även om man inte går ned i vikt, och viktminskning ökar insulinkänsligheten. Följaktligen ser man vid motion och viktnedgång lägre blodtryck, lägre blodsocker och förbättrade blodfetter. Även om man har ärftliga förutsättningar för diabetes typ 2 och högt blodtryck har man god chans att klara sig från att utveckla det med åldern om man håller sig normalviktig och motionerar. Omvänt har man en mycket stor risk att få högt blodtryck och diabetes typ 2 med åldern om man är överviktig och har anlag för dessa sjukdomar. Det metabola syndromet innebär en klart ökad risk för åderförkalkning. Rökning medför en markant ökad risk för åderförkalkning. Anledningen till att man rekommenderas sluta röka vid diabetes och högt blodtryck är att minska riskerna för i första hand hjärtinfarkt och slaganfall (stroke). En framgångsrik behandling av det metabola syndromet innebär en kombination av grundläggande förbättringar av kost- och motionsvanor inklusive rökstopp, eventuellt med tillägg av läkemedel vid behov för att nå bra mål för blodsocker, blodtryck och blodfetter. «min hälsa 3/2010 7

8 Typ 2-diabetes kan drabba alla åldrar Synen på typ 2-diabetes har omvärderats. Idag vet vi att det är en allvarlig sjukdom som måste behandlas intensivt. Patienten kan ha haft sjukdomen i flera år innan man får symtom och söker läkare, redan då kan det ha uppstått komplikationer. text hans hjelm medicinkliniken nyköping Forskning har visat att typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som måste behandlas intensivt. Sjukdomen kommer smygande och kan finnas fem, sex år innan symtom leder till att patienten söker läkare och får sin diagnos. Redan då kan vi inte sällan konstatera att det föreligger komplikationer. De vanligaste komplikationerna drabbar hjärtat och blodkärlssystemet i form av åderförkalkning. Detta kan leda till hjärtinfarkt, stroke och försämrad blodcirkulation. Nästan hälften av alla patienter som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes och ytterligare 10 till 15 procent uppvisar förstadium till diabetes. Eftersom förekomsten av diabetes i befolkningen utgör 3,5 till 4 procent innebär detta en kraftig överrepresentation av hjärt- kärlsjukdom. Andra vanliga komplikationer till mångårig typ 2-diabetes är skador på ögats näthinna med åtföljande synnedsättning, njurskador som kan leda till dialysbehandlig samt skador på nervsystemet. Typ 2-diabetes är ofta förknippat med det så kallade metabola syndromet. Detta innebär bland annat högt blodtryck, höga blodfettvärden samt förhöjda blodsockervärden och övervikt. Antalet personer med metabola syndromet har ökat kraftigt under senare år och 15 till 20 procent av vår befolkning är drabbad. Motsvarande siffror för USA är 50 till 60 procent. Globalt sett utgör detta närmast en diabetesepidemi. Under senare år har man konstaterat att 20 till 40 procent av barn och ungdomar i södra USA som insjuknar i diabets får diagnosen typ 2-diabetes, alltså åldersdiabetes. Den dominerande orsaken till detta är övervikt och bristande motion. Behandling av typ 2-diabetes har två hörnstenar nämligen kost och motion samt läkemedelsbehandling. Viktnedgång och ökad motion kan vara tillräckligt för att sänka blodsockret och blodtrycket. Ofta behövs dock läkemedel i början av behandlingen. Syftet är att normalisera värdena på de viktigaste riskfaktorerna nämligen blodsockret, blodtrycket och blodfetterna. Under de senaste tio åren har ett flertal effektiva läkemedel forskats fram och vetenskapliga studier har visat mycket goda möjligheter att minska risken för utveckling av komplikation. Under de senaste åren har målvärdena för riskfaktorerna sänkts i olika behandlingsprogram. En allvarlig riskfaktor hos diabetiker är rökning. Patienterna måste motiveras till rökstopp. Remiss till rökavvänjare vid vårdcentralerna rekommenderas. Nyligen har en epokgörande studie presenterats som visar att det är framgångsrikt att sträva efter att nå målvärdena för riskfaktorerna. Patienterna utgjordes av typ 2-diabetiker som visade tidiga tecken på begynnande njurskador. Detta innebär starkt ökad risk för komplikationer. En grupp behandlades intensivt för att nå målvärdena för riskfaktorerna. Denna grupp jämfördes med en lika stor grupp som behandlades i enlighet med gällande nationella riktlinjer. Efter knappt åtta år konstaterades att i den intensivbehandlade gruppen minskade komplikationerna med 50 procent jämfört med kontrollgruppen. Diabetesteamet utgör en viktig förutsättning för ett bra omhändertagande av diabetiker. Vid vårdcentralerna finns diabetesansvarig läkare, diabetessköterska, dietist samt kurator. Diabetessköterskorna har en viktig samordnande funktion och utgör något av spindeln i nätet. Nyligen har Landstinget beviljat en väsentlig förstärkning av diabetessköterskeresurserna i primärvården i Sörmland. Dessutom har möjlighet givits att tillsätta en samordnande diabetessköterska med övergripande uppgifter i de olika sjukvårdområdena. Sedan drygt två år tillbaka pågår ett samarbete i södra landstinget mellan primärvården och medicinkliniken i Nyköping. Pilotprojektet syftar till att tillämpa en systematisk behandlingsstrategi för att så långt som möjligt nå målvärdena för alla riskfaktorerna hos typ 2-diabetikerna. Vidareutbildning av läkare och diabetessköterskor har genomförts vid alla vårdcentraler i södra området. Med hjälp av avidentifierat datajournaluttag kartlades för två år sedan alla patienternas riskfaktorprofil. Under hösten ska effekten av de gjorda insatserna utvärderas. «8 min hälsa 3/2010

9 min hälsa 3/2010 9

10 Diabetiker har stor nytta av att ha kontroll på sin sjukdom. Självtester som kan göras via urin- eller blodprover är därför ett viktigt hjälpmedel. text Christina Eriksson diabetessamordnare, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Dessa blodsockermätare och därtill hörande teststickor, blodprovstagare och lansetter har upphandlats av landstinget och är tillsvidare ett kostnadsfritt hjälpmedel för personer med diabetes. Självtestning ger kontroll Blodsockertesterna visar det blodsocker som föreligger just nu medan urinsockertesterna bara ger utslag om blodsockret legat högt för några timmar sedan. Därför är blodsockertester en säkrare metod och det som de flesta diabetiker får lära sig. Blodsockermätare och därtill hörande teststickor, blodprovstagare och lansetter är för personer med diabetes tillsvidare ett kostnadsfritt hjälpmedel under förutsättning att man använder sig av det sortiment som landstinget har upphandlat. Hur ofta och när man ska testa sitt blodsocker beror på vilken typ av diabetes man har och i vilken situation i livet man befinner sig. Vid typ 1-diabetes och insulinbehandlad typ 2-diabetes är det nödvändigt med systematiska kontroller för att kunna justera sina insulindoser och ta rätt mängd insulin. Vid olika förutsättningar, till exempel vid graviditet bör blodsockermätningar ske dagligen före och efter måltider, även mätningar nattetid kan vara nödvändigt. Detta för att försöka uppnå ett så normalt blodsocker som möjlig utan att riskera för många insulinkänningar. Andra exempel på tillfällen när det är viktigt att kontrollera blodsockret är innan bilkörning, vid infektioner eller andra sjukdomar, vid motion eller förändringar i livssituationen. Vid kost- och tablettbehandlad diabetes, typ 2, har studier visat att man inte uppnår bättre blodsockernivåer med systematiska mätningar. I de nationella riktlinjerna som kom i början av året rekommenderas därför inte systematisk blodsockermätning vid denna typ av diabetes. Det kan dock finnas situationer då även dessa diabetiker kan ha nytta av att mäta sitt blodsocker systematisk. Ställningstagande till detta tas då i samråd med diabetessjuksköterska eller läkare. Blodsockermätningar ska alltid ha ett syfte och ska aldrig göras slentrianmässigt. «10 min hälsa 3/2010

11 Nya riktlinjer för diabetesvården Innehållet i de nya nationella diabetesriktlinjerna överensstämmer väl med riktlinjerna för vården i Sörmland. Vissa verksamheter, till exempel fotvårdsmottagningarna, behöver dock ses över och utvecklas mer. Andra verksamheter saknas idag och behöver införas, exempelvis långtidsuppföljning efter graviditetsdiabetes. text vibeke bergmark överläkare med. klin. nln, ordförande i diabetesrådet Nationella riktlinjer är som en kokbok med riktlinjer för behandling vid olika typer av sjukdomar. Här kan personal inom vården slå upp och få svar på hundratals utvalda, viktiga frågeställningar. Inom diabetesvården tas vitt skiftande frågor upp, allt från rekommenderade insulinsorter som rekommenderas till huruvida kognitiv beteendeterapi kan användas vid ätstörningar. Riktlinjerna är alltså ingen komplett manual för diabetesvård utan tar upp cirka 200 frågeställningar. Bland dessa har man sedan fokuserat på tolv så kalllade Centrala rekommendationer med syfte att ge vägledning för beslut om resursfördelning inom diabetesvården, se faktaruta. Sedan de förra riktlinjerna kom 1999 har det skett en stark utveckling av diabetesvården, vilken vi följer i Sörmland. Vi har ett lokalt vårdprogram som revideras kontinuerligt, nu senast i april i år. Arbetet med att ta fram de nya nationella riktlinjerna har pågått sedan 2006 och drygt 120 personer har varit engagerade. När den första, preliminära, versionen kom förra våren startade ett lokalt arbete i alla landsting. I Sörmland tog vi reda på hur den vård vi bedriver överensstämmer med de nya riktlinjerna och vad som behöver göras för att vi ska kunna överbrygga eventuella skillnader. Resultatet presenterades för tjänstemän och politiker i landstingsledningen och för profession och patientrepresentanter i Diabetesrådet. Sedan har återkoppling skett till Socialstyrelsen och därefter kom de definitiva riktlinjerna i januari I år. Det är viktigt att information om de nationella riktlinjerna når ut till dem som jobbar med diabetesvården och ansvaret för detta ligger på landstinget. Diabetesrådet har här en viktig roll, bland annat kommer vi att besöka alla vårdcentraler i länet för att informera. Sedan vidtar det riktiga arbetet, nämligen att i mötet mellan diabetiker och diabetesrådgivare diabetessköterska, diabetesdoktor, dietist, distriktssköterska, ögonläkare, sjukgymnast, barnmorska med flera komma överens om vad individen behöver för hjälp av oss, och vad individen kan och vill ta ansvar för i sin egenvård. Diabetes är en sjukdom som den drabbade lever med, som påverkar livet nu och på lång sikt. Vårt mål är att diabetikern ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Alla patienter är underbart olika, och det är inte säkert att en åtgärd som statistiskt är effektiv för många patienter, fungerar likadant på alla individer. Därför är det mycket viktigt att man gör en individuell bedömning och inte skickar alla patienter på ett löpande band med identiska åtgärder! Just nu väntar vi inom diabetesvården på en ekonomisk konsekvensanalys så att landstingsledningen kan göra en prioritering av de förändringar av vården som föreslagits. Det återstår också ett förberedande arbete med att bestämma metoder för att bestämma hur man ska följa upp hur de nya riktlinjerna följs. «Centrala rekommendationer Förebyggande av diabeteskomplikationer genom Läkemedel vid högt blodtryck och höga blodfetter Intensivbehandling av typ 1-diabetes Intensivbehandling av typ 2-diabetes Ögonbottenfotografering Omvårdnad genom att erbjuda Gruppbaserade utbildningsprogram för personer med typ 2-diabetes Motivationshöjande samtal enligt MImetoden Blodsockerkontroll Behandling med insulinpump Egenmätning av blodglukos vid typ 2-diabetes Läkemedel vid typ 2-diabetes Insulinbehandling vid typ 2-diabetes Diabetesfoten Multidisciplinärt fotteam (diabetesläkare, ortoped, infektionsläkare, fotvårdsterapeut, ortopedtekniker med flera ingår) Screening, prevention och livsstil Överviktskirurgi vid typ-2 diabetes Arbetsgrupp för diabetesfrågor Diabetesrådet är en arbetsgrupp som arbetar med att driva diabetesfrågor i landstinget Sörmland. I gruppen finns representanter från olika yrkesgrupper för vuxen- och barndiabetesvården samt patientrepresentanter från Svenska Diabetesförbundet. Fördjupning: Mer att läsa finns på I dagarna har Socialstyrelsen även gett ut en patientversion av de nationella riktlinjerna för typ 2-diabetes som också ligger på hemsidan. min hälsa 3/

12 Kostbehandlingens huvudsakliga syfte är att förhindra långsiktiga komplikationer till diabetessjukdomen. Den ska vara individuellt utformad och anpassad till varje människas livssituation. text Ulrika Bentzer leg.dietist, Nyköpings lasarett foto björn fröberg Rätt kost kan förhindra komplikationer Har man som diabetespatient frågor och funderingar om kostbehandling kan man ta kontakt med sin dietist för att få individuell kostbehandling och svar på sina frågor. Det finns dietister kopplade till samtliga vårdcentraler och diabetesmottagningar i länet. Många är de råd om mat och dryck som getts under årens lopp. Det vittnar våra patienter om, som haft sjukdomen i många år. Men vad grundar sig råden egentligen på och vem är det som ansvarar för dem? Livsmedelsverket är den myndighet som ger ut kostrekommendationer till den friska befolkningen. De kallas svenska näringsrekommendationer. När det gäller kostbehandling vid sjukdom är det Socialstyrelsens ansvar. Senast de gav ut riktlinjer för kostbehandling vid diabetes var För en tid sedan gav Socialstyrelsen i uppdrag åt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, att gå igenom det vetenskapliga underlaget för kostråden vid diabetes. Rapporten, Mat vid diabetes, blev klar i våras. Över 900 artiklar granskades och man kunde konstatera att det vetenskapliga underlaget är ganska bräckligt. Orsaken är att forskning om matens effekter är komplicerad, dyr och att det saknas pengar. Det är svårt att följa speciella dieter under lång tid. Det är också svårt att utvärdera vad som orsakar vad när så många olika faktorer påverkar resultatet, såsom enskilda näringsämnen, hela livsmedel, viktnedgång och fysisk aktivitet. Vad kom då rapporten fram till? Här följer några av de slutsatser som presenterats: Livsstilsbehandling, det vill säga råd om kost med lågt fettinnehåll och ökat fiberinnehåll, kombinerat med ökad fysisk aktivitet skyddar mot diabetesutveckling hos personer som har nedsatt glukostolerans. Dessa kostråd är de samma som i svenska näringsrekommendationer. Vid typ 2-diabetes har kost med låg fetthalt och kost med ett måttligt innehåll av kolhydrater likartade gynnsamma effekter på hba1c, långtidssockret och kroppsvikten. Det saknas studier på långtidseffekter hos personer med diabetes som äter så kallad LCHF, lågkolhydrathögfett-kost. Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter (ärter, bönor och linser) och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar en måttlig mängd alkohol löper lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe. Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot en ändring av dagens kostrekommendationer för diabetiker. «12 min hälsa 3/2010

13 min hälsa 3/

14 Så påverkar diabetes ögonen Diabetes ger skador på de små blodkärlen i ögonen. Genom regelbundna kontroller upptäcks synhotande förändringar och behandling kan startas i ett tidigt skede. text elina palmgren ögonkliniken, nyköpings lasarett foto björn fröberg Diabetes påverkar de flesta av kroppens organ inklusive ögat. Orsaken är att diabetes skadar små blodkärl. Förändringar i blodkärlen på näthinnan vid diabetes kallas för diabetesretinopati. Diabetes ökar också risken för snabbare utveckling av gråstarr, katarakt. Det kan dock ta många år mellan diabetesdebuten och första tecknen på retinopati. Förekomsten av diabetesretinopatin varierar med åldern, typen av diabetes, hur länge man har haft diabetes och hur välbehandlad sjukdomen är. Efter cirka femton års sjukdom har ungefär 80 procent av diabetespatienter någon form av retinopati. Med god medicinsk kontroll av diabetes, allmän screening på Ögonklinikerna med ögonbottenfotografering, tidig upptäckt och effektiv behandling av retinopati är det idag mycket ovanligt att diabetespatienter får uttalade synskador. EN TYDLIG KOPPLING finns mellan höga blodsockervärden, hur länge man haft sjukdomen och utveckling av retinopati. Ju högre blodsockernivå och p p ju längre tid man har haft diabetes, desto större är risken att utveckla retinopati. DIMMIG SYN ELLER varierande synskärpa är ibland symtom som föranleder att en patient med nyupptäckt diabetes söker läkare. Även vid måttlig och uttalad diabetesretinopati kan patienten ha relativt god syn. Normal syn utesluter därför inte att en patient har retinopati. För att kunna upptäcka retinopati hos symtomfria patienter och starta behandling i tidigt skede är det viktigt med screening. Syftet med diabetesscreening är att i tid hitta synhotande förändringar i ögonbotten för att kunna ge nödvändig behandling. Alla patienter som får diagnosen diabetes mellitus blir remitterade till Ögonkliniken. På Ögonkliniken kontrollerar man synskärpa och ögonbotten fotograferas. Beroende på hur mycket förändringar man har så går man olika Mjuka exsudat p Synnervshuvud Hårda exsudatp p Blod ofta på kontroller. I första hand används ögonbottenfotografering men vid förändringar i närheten av gula fläcken går man på kontroller hos läkare. Den viktigaste behandlingen idag vid allvarliga förändringar är laserbehandling. Lasern används dels för att täta blodkärlen, dels för att hejda tillväxten av sjuka blodkärl. Vid läckage tätas de små blodkärlen direkt. Beroende på allvaret i förändringarna behövs det olika många behandlingar. Idag finns det ännu inte något godkänt läkemedel som har någon påvisad effekt på förändringar i ögonbotten på grund av diabetes. Om laserteknik inte räcker till kan det vara aktuellt med kirurgiskt ingrepp, så kallad glaskroppsoperation. Patienten kan själv påverka så att förändringar inte uppstår eller försämras genom att ha en så god blodsockernivå som möjligt. Det är även viktigt att ha välinställt blodtryck och blodfetter. Vid diabetes är det viktigt att upptäcka förändringar i ögonen tidigt. Regelbunden kontroll är viktig eftersom ögonförändringarna kommer smygande och inte ger symtom förrän i senare skede av sjukdomen. Behandling vid rätt tid kan hejda förändringarna. Mera information finns i broschyren Vad händer med mina ögon? En broschyr för människor med diabetes från Svenska Diabetesförbundet. «14 min hälsa 3/2010

15 Undvik skador med fotvård Diabetes påverkar hela kroppen på olika vis, så även fötterna. Att förebygga innan skador uppstår är extra viktigt för den som insjuknat i diabetes. text anithe lindmark medicinsk fotterapeut, medicinkliniken, nyköpings lasarett foto björn fröberg Patienter som fått diagnosen diabetes kan bli remitterade till medicinsk fotvård eftersom den viktigaste uppgiften är att förebygga fotsår. Sjukdomen kan ge synförändringar, övervikt, ledoch muskelbesvär vilket gör egenvård av fötterna helt omöjlig. För att ge fötterna en bra omvårdnad krävs intresse och engagemang från både patient och vårdpersonal. Tyvärr lyckas vi inte alltid vilket innebär stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården. Angiopati, förändringar i blodcirkulationen, är en orsak till sår på ben och fötter. Den vanligaste orsaken till fotsår är skor, de orsakar fyra av fem sår på fötterna. Anledningen är neuropati. Neuropati är sjukliga förändringar i nervsystemet och en av de vanligaste komplikationer som diabetikern råkar ut för. Patienten kan förlora känseln men även få så kallad smärtsam neuropati. Har man förlorat känseln finns risk att man köper skor som inte riktigt passar. Diabetiker kan råka ut för senkomplikationer som kan förändra funktionen i blodkärl och nervtrådar. Nervcellen påverkas av hur mycket socker som transporteras genom cellväggen. Sockret gör att cellen nöts sönder lättare vilket leder till skador och en förändrad känseluppfattning. Det är lätt att glömma och gömma fötterna men de är värda en god omvårdnad, de ska bära oss i många år. «Några goda råd Bry dig om dina fötter innan du får besvär. Anpassa skor och strumpor efter hur foten ser ut och vad den ska uträtta Besikta dina fötter varje kväll. Smörj dina torra fötter varje dag, men aldrig mellan tårna. Fuktig, flagig hud mellan tår kan vara början till fotsvamp, torka torrt. Klipp dina naglar så rakt det går. Har du problem ordna tid för ett besök hos fotterapeut. Har man förlorat känseln i fötterna är risken stor att man köper skor som sitter fel, fyra av fem fotsår orsakas av just skor. min hälsa 3/

16 Graviditetsdiabetes är en varningsklocka. Tio procent av patienterna utvecklar typ 2-diabetes inom tio år och hälften får sjukdomen under sin livstid. Fostret mår inte bra vid graviditetsdiabetes och sjukdomen måste därför behandlas. Ofta räcker det med att ändra sina kostvanor och om möjligt röra på sig mer. text carina ottosson överläkare, medicinkliniken mälarsjukhuset Att äta sunt och motionera hjälper vid graviditetsdiabetes Diabetes är ett gemensamt namn för flera sjukdomar som har olika orsaker. Gemensamt för alla former av diabetes är att man har för mycket socker, glukos, i blodet. Det finns huvudsakligen två typer av diabetes, typ 1-diabetes respektive typ 2-diabetes. Vid typ 1 förstörs de insulintillverkande cellerna i bukspottkörteln och kroppen får total brist på insulin. Det är denna form som framförallt drabbar barn och ungdomar. Vid typ 2-diabetes tillverkar kroppen insulin men dels kan det vara för lite i förhållande till kroppens behov, dels kan det ha för dålig effekt vilket kallas insulinresistens. Maten vi äter bryts först ner i tarmen till glukos, som tas upp i blodkärlen och förs vidare till kroppens organ samt muskulatur. Där fungerar det som bränsle i cellerna. För att cellerna ska kunna ta upp glukos krävs insulin. Insulinet fungerar som en nyckel och låser upp dörren in till cellen varvid glukos kan komma in och användas som bränsle. Om insulinet har för dålig effekt, finns i för liten mängd eller saknas helt kommer glukos inte in i cellen utan stannar kvar i blodet och cellerna får för lite energi. Vid graviditet försämras kroppens känslighet för insulin och insulinrestens uppstår. Oftast kan kroppen korrigera för detta genom att öka sin insulinproduktion. Om kroppen inte klarar det stiger halten av socker i blodet. Till slut får man graviditetsdiabetes och behandling behövs för att barnet ska må bra. När man får diabetes under graviditeten handlar det oftast om en graviditetsdiabetes. Oftast märker man inte själv att man har graviditetsdiabetes, men det upptäcks alltid på de regelbundna kontrollerna på mödravården. Vid varje besök där mäts blodsockret. Om detta ligger otvetydigt högt, p-glukos > = 12,2 ställs diagnosen graviditetsdiabetes. Om p-glukos = 8-12 går man vidare med en glukosbelastning för att se om graviditetsdiabetes föreligger. I första hand får patienten information av diabetessköterska eller diabetesbarnmorska. Den viktiga behandlingen är kostförändring och om möjligt ökad motion. Patienten får egen blodsockermätare för att själv kunna mäta sitt blodsocker. Resultatet från mätningarna visar om det räcker med fortsatt kost- och motionsbehandling. Blir blodsockervärdena för höga kan det bli nödvändigt med insulinbehandling. Fostret mår inte bra av att mamman har höga blodsockernivåer. Barnet kan bli större än normalt och även få en del övergående besvär när det är nyfött. Med dagens moderna vård och kunskap kan dessa komplikationer närmast undvikas. Risken ökar om man har föräldrar eller syskon med typ 2-diabetes. Den ökar också om man har haft graviditetsdiabetes tidigare, är överviktig eller har fött barn som vägt mer än 4,5 kilo. Efter förlossning normaliseras blodsockret nästan direkt hos mamman med graviditetsdiabetes och eventuell behandling behövs inte längre. Graviditetsdiabetes är en varningsklocka! Tio procent av patienterna utvecklar typ 2- diabetes inom tio år och hälften får sjukdomen under sin livstid. Därför är det viktigt för mamman som haft graviditetsdiabetes att veta att det finns en ökad risk att få typ 2-diabetes senare i livet. Den som har haft graviditetsdiabetes bör därför gå på kontroller på sin vårdcentral regelbundet så man kan undersöka om personen utvecklat diabetes igen. Man kan själv minska risken att utveckla diabetes senare i livet genom att undvika övervikt, äta sunt och motionera. «16 min hälsa 3/2010

17 min hälsa 3/

18 Barndiabetes bra behandling möjliggör ett normalt liv 18 min hälsa 3/2010

19 Omkring 800 barn per år insjuknar i diabetes. Genom att ta blodprov och insulin flera gånger per dag kombinerat med en bra behandling kan de leva ett vanligt liv och får en normal tillväxt och utveckling. text karl snellman överläkare, barn- och ungdomskliniken i sörmland foto björn fröberg Barn och ungdomsdiabetes eller diabetes mellitus typ 1 (dmt1), som är den korrekta benämningen, är en livslång autoimmun sjukdom som drabbar de insulinproducerande cellerna och ger insulinbrist med högt blodsocker och stora rubbningar i ämnesomsättningen. I Sverige insjuknar omkring 800 barn varje år och antalet har ökat med 50 procent de senaste 20 till 30 åren. Sjukdomen utlöses av en kombination av ärftliga faktorer och miljöpåverkan. man ha kunskap om den mat man äter, kontrollera och värdera blodsocker flera gånger dagligen samt ta hänsyn till fysisk aktivitet. Det är inte alltid lätt att få mat, insulin, lek och fysisk aktivitet i balans med varandra men en regelbunden livsrytm underlättar. Små barn är helt beroende av föräldrarnas hjälp. Familjens kontinuerliga stöd och delaktighet i behandlingen krävs sedan genom hela tonårsperioden för ett bra behandlingsresultat. Det händer att man får blodsocker som är lägre än normalt, så kallade känningar. Det är ett akut tillstånd och måste behandlas med intag av socker som patienten jämt ska ha med sig. Undantagsvis kan känningar vara mycket kraftiga och till och med leda till medvetslöshet. Orsaken till känningarna kan kommer eventuella följdsjukdomar, de blir också lindrigare. Med andra ord lönar sig en god blodsockerkontroll. Vid Barnkliniken Södermanland behandlas cirka 260 barn och ungdomar med dmt1. Patienterna sköts av barndiabetesteam som är specialinriktade på denna typ av vård. I diabetesteamet medverkar läkare, diabetessköterska, dietist, kurator, fritidspedagog och speciallärare. Barndiabetesteamets uppgift är att ge råd, stöd och information till alla patienter och vårdnadshavare som till exempel mor- och farföräldrar, skolor och daghem. Alla nyinsjuknade patienter vårdas initialt en till två veckor på Mälarsjukhuset i Eskilstuna där behandlingen startas och patienten och familjen får lära sig grunderna till diabetesbehandling. Diagnosen är ofta lätt med symptom som ökande urinmängd, ökad törst, viktnedgång och trötthet och bekräftas genom blodsockermätning. Behandlingen innebär alltid att insulin måste tillföras i form av injektioner. Med bra behandling mår man fint och går i skolan eller på dagis som vanligt. Man umgås med kompisar, sportar och gör andra saker man önskar och man får en normal tillväxt och utveckling. Helt normalt blir livet dock inte. Man är tvungen att ta blodprov och insulin flera gånger per dag och tänka extra på att äta bra mat och försöka ha regelbundna tider. Nästan all behandling och kontroll av sjukdomen utförs i hemmet, i skolan eller på dagis och går ut på att man genom egenvård försöker efterlikna den friska kroppens insulintillförsel och ämnesomsättning så mycket som möjligt. Detta innebär ofta fem till åtta insulininjektioner dagligen. Insulinet ges som regel med så kallade insulinpennor. För att styra behandlingen måste»små barn är helt beroende av föräldrarnas hjälp. Familjens kontinuerliga stöd och delaktighet i behandlingen krävs sedan genom hela tonårsperioden för ett bra behandlingsresultat.«vara för stor insulindos, för lite mat, ökad fysisk aktivitet eller kombinationer av dessa. Brist på insulin genom avbrott i insulintillförseln kan leda till allvarliga tillstånd med syraförgiftning och vätskebalansrubbningar. Följdsjukdomar på njurar, ögon, nerver, med flera organ kan börja uppstå efter 10 till 20 års behandling. Risken att råka ut för detta minskas avsevärt genom bra blodsockerkontroll. Det kan vara svårt för ungdomar att förstå allvaret i denna risk och att orka upprätthålla motivationen för en bra behandling. Graden av blodsockerkontroll över längre perioder mäts med ett blodprov kallat hba1coch studier har visat att ju lägre hba1c är desto senare Därefter sker fortsatt vård och utbildning vid barndiabetesmottagningarna i Eskilstuna och Nyköping. Diabetesteamet organiserar även diabetesskola för barn i åldern 9 till 12 år samt vinterläger med skidåkning för tonåringar och ibland tjejgrupper där man träffas och diskuterar olika ämnen relaterade till diabetessjukdomen och dess påverkan på livssituationen. Barnklinikens mål med behandlingen är att varje barn och ungdom med dmt1 ska ha ett så normalt hba1c värde som möjligt för att förebygga följdsjukdomar samtidigt som de ska må bra och ha ett bra liv med normala barn- och ungdomsaktiviteter och en normal tillväxt och pubertetsutveckling. «min hälsa 3/

20 Diabetessköterskan har rollen som spindeln i nätet för att varje diabetiker ska få individuell vård. Maret Nygren har sin arbetsplats på Vårdcentralen City i Eskilstuna. Diabetssköterskan är spindeln i nätet I Sörmland finns diabetesteam med läkare, diabetessköterskor, dietister, kuratorer, fotvårdsterapeuter och sjukgymnaster. I arbetet med patienterna har diabetessköterskan en central roll. text Monica Berzén, Diabetessamordnare, Nyköping foto kristina eder M edicinsk behandling och god omvårdnad är en förutsättning för att man som diabetiker ska kunna uppnå ett optimalt välbefinnande. Diabetessköterskan har numera stöd av nationella riktlinjer i sitt arbete med diabetespatienter. I början av året kom nya reviderade diabetesriktlinjer från Socialstyrelsen. De innehåller natur- ligtvis behandlingsrekommendationer vad gäller läkemedel men även rekommendationer kring patienternas omvårdnad vilket inte funnits tidigare i samma utsträckning. Omvårdnaden vid diabetes omfattar stöd, råd och utbildning till våra patienter. Man ska som diabetiker få möjlighet att vara delaktig och ha rätt kunskap i 20 min hälsa 3/2010

21 bagaget för att kunna fatta egna välgrundade egenvårdsbeslut. Patienten fattar dagligen många viktiga beslut i sin hantering av sjukdomen. Patientutbildning har därför en central roll i diabetessköterskans arbete. Diabetesvård till personer från andra kulturer kräver kunskap om och hänsyn till olika kulturella mönster, vilket är viktigt och kommer att utvecklas. De flesta diabetiker besöker sin diabetessköterska från en till några gånger per år och behandlingen av sjukdomen under tiden mellan besöken måste fungera på ett tillfredställande sätt. Möjlighet att ringa och rådfråga sin diabetessköterska finns naturligtvis alltid. Diabetessköterskan förskriver de diabetestekniska hjälpmedel som patienterna behöver, till exempel blodsockermätare, teststickor och injektionskanyler. Insulinerna har med åren förbättrats och liknar idag människans eget insulin. Från början tillverkade man insulin med hjälp av bukspottkörtlar från hundar och svin. Idag framställs många insuliner med hjälp av modern DNA-teknik. Insulin administreras numera med hjälp av insulinpennor för injektion eller insulinpumpar. Fysisk aktivitet vid diabetes har en rad gynnsamma effekter. Regelbunden fysisk aktivitet visar ett tydligt samband med minskad risk för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd och råd för ökad fysisk aktivitet hos patienter med diabetes. Här har diabetessköterskan en viktig roll att vägleda och motivera diabetespatienten. Numera skrivs även recept på fysisk aktivitet både av behandlande läkare och sjuksköterskor. Diabetessköterskan erbjuder stöd och rådgivning för rökstopp till rökande patienter med diabetes. Rökning är en stor orsak till för tidig död, hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, nedsatt cirkulation i benen, ögonskador och njursvikt. Positiva effekter vid rökstopp kommer snabbt efter rökstoppet. Det är aldrig för sent att sluta röka, oavsett hur länge eller hur mycket man röker. Idag finns riktlinjer för självtester av blodsockret i hemmet vilket är av stort värde för alla parter. Självtester är en bra hjälp för diabetiker med insulinbehandling för att kunna fatta goda beslut om sina insulindoser. Vid kost- och tablettbehandling är behovet av självtester inte lika stort, men behövs vid särskilda tillfällen, till exempel förändrad medicinering. Ett annan viktig uppgift för diabetessjuksköterskan är att bedriva kvalitetsarbete. Det sker med hjälp av det Nationella diabetesregistret, NDR, som registrerar patienternas värden i ett dataregister. För barn med diabetes finns ett eget register, Swediabkids. Målet är att den egna vårdenheten, till exempel vårdcentralen, kan bli uppmärksammad på det förbättringsarbete som behöver göras för att på bästa sätt erbjuda sina diabetiker en god och säker vård. Det är även viktigt för landstinget i stort att centralt kunna följa hur diabetesvården utvecklas och förbättras i länet. Landstingens resultat bevakas även nationellt från NDR och jämförelser görs mellan landstingen. Det bör dock betonas att den enskilda patientens värden och inmatad data bara är tillgänglig för den egna vårdcentralens diabetessköterska och läkare. När landstinget och NDR bearbetar de registrerade värdena är patienten helt anonym. Varje patient kan få skriftlig information om hur registret fungerar av sin diabetessköterska eller läkare. Självklart kan patienten aktivt säga ifrån om medverkan i NDR. Diabetessköterskor har även ett konsultuppdrag att ge råd och stöd till andra sjuksköterskor i kommun och landsting som träffar diabetiker i sitt arbete. Utvecklingen går snabbt framåt. Om ytterligare tio år så har säkert diabetessköterskans uppdrag förändrats. Forskning som leder till nya bättre behandlingsmetoder kommer. Redan idag ökar överlevnaden och vi kommer att se fler och fler diabetiker i åldringsvården. I framtiden behöver vi kanske diabetessköterskor även i kommunens särskilda boenden och inom hemsjukvården. «Ändrad svarsrapportering HbA1c kallas den metod vi använder för att mäta hur blodsockrets medelvärde varit de två senaste månaderna. Detta prov kontrolleras alltid vid besök hos läkare eller diabetessköterska. Från 1 september i år ändras svarsrapportering av HbA1c, från procent till mmol/mol. Om detta kan du läsa mer på www. HbA1c.nu eller fråga din diabetessköterka. Provet mäts och tolkas nu lika i hela världen vilket förenklar samarbetet och jämförelser mellan länderna. Tacka Banting och Best 1922 får en pojke i Kanada den första insulininjektionen får Banting och Best nobelpriset för sin upptäckt. Samma år kommer produktionen av insulin igång. Efter det har utvecklingen gått framåt med stora språng. Vi har mycket att tacka forskarna Banting och Best för som med sin upptäckt satte fart på behandlingsmöjligheter för människor som drabbas av diabetes. Det har varit en minst sagt fantastisk utveckling av diabetesvården under 1900-talet och 2000-talets första decennium. Allra helst om man tänker på att diabetes varit känt för människan sedan före Kristus födelse. min hälsa 3/

22 Hälsotorg i Katrineholm Akuten i Eskilstuna en av flera stora byggsatsningar Stora fastighetsinvesteringar väntar i den sörmländska hälsooch sjukvården under de närmaste åren. Investeringsnivån har varit låg ända sedan 1990-talet, men nu höjs ramen med drygt 100 miljoner kronor per år. En av de större satsningarna är ombyggnaden av Mälarsjukhusets akutmottagning, som påbörjas i vår. Mottagningen utökas med 900 kvadratmeter och utformas efter det nya arbetssättet med triage, som är en strukturerad prioriteringsmodell för ökad patientsäkerhet. Nytt är att radiologen förlägger akutverksamhet till mottagningen, att primärvårdsjouren på Kungsgatan flyttar in i direkt anslutning till mottagningen och att Akuten nu bemannas med särskilda akutläkare. De första specialiserade akutläkarna har redan kommit på plats. Bland övriga större investeringsobjekt under de närmaste åren märks nybyggnationen av onkologmottagning och central behandlingsenhet på Mälarsjukhuset. Inflyttning sker nästa år. På Mälarsjukhuset kommer dessutom avdelningar att byggas om för att inrymma den nya specialiserade rehabiliteringskliniken med länsansvar. Ombyggnation av Strängnäs vårdcentral och av mottagningar på Nyköpings lasarett står också för dörren. Vaccinera dig mot säsongsinfluensan! Den 19 oktober startar vaccination mot säsongsinfluensan på vårdcentraler i Sörmland. Personer över 65 år eller med hjärt- och kärlsjukdomar betalar endast 50 kronor. Information om tider och platser kommer på landstingetsörmland.se samt i länets dagstidningar. Ett Hälsotorg har just öppnats i Katrineholm. Det ligger i sjukhusentrén på Kullbergska sjukhuset. Hälsotorget blir centrum för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i Katrineholm. Dit kan den som vill gå och få tips och råd om sin hälsa. Kanske få hjälp och stöd att börja motionera eller ändra sin livsstil på andra sätt. Hälsotorget är bemannat alla vardagar, bland annat av en så kallad FYSS/Far-koordinator, som man kan vända sig till när man Drygt i länet har valt vårdcentral fått recept på fysisk aktivitet av sin doktor. Tidigare drev Katrineholms kommun ett hälsotorg i samarbete med landstinget och Apoteket AB, men verksamheten upphörde som en följd av nya förutsättningar för Apoteket. Nu satsar Landstinget Sörmland på ett hälsotorg som ett led i det förebyggande hälso- och sjukvårdsarbetet. En anonym donation för konstinköp till sjukhuset har använts till möblering och utsmyckning av Hälsotorget. Vattenkraft till 100 procent i Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland använder sedan 2009 bara el från vattenkraft. Nu har landstinget också fått ett intyg på att all el produceras genom ursprungsgaranti vatten. Det innebär att tillverkningen av el inte bidrar till något kärnbränsleavfall eller koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Med ursprungsgaranti vatten har landstinget frigjort cirka kronor jämfört med tidigare lösning, pengar som används för energieffektiviseringsåtgärder. Den tidigare inköpta elenergimixen från Nord Pool gav cirka kg CO2 och 45,5 kg kärnbränsleavfall per år. Att landstinget valt att köpa in miljövänlig el är ett politiskt beslut som finns med som ett miljömål i landstingets miljöprogram Av Sörmlands invånare har drygt gjort ett aktivt val av vårdcentral. Under 2010 har fem nya privata vårdcentraler tillkommit, den senaste är Vår vårdcentral i Katrineholm. Totalt finns nu 25 vårdcentraler i Sörmland, 17 offentliga och 8 i privat drift. I Katrineholm har två av de landstingsdrivna vårdcentralerna samlokaliserats, Sandbäckens och Lövåsens vårdcentraler har blivit Vårdcentralen Linden med lokaler på Kullbergska sjukhuset. I Eskilstuna har Vårdcentralen Kungsgatan bytt namn till Vårdcentralen City. 22 min hälsa 3/2010