Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Transkript

1 Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade sina idéer under seminariet Mellanrum den 28 januari. Debatten som följde innehöll både glöd och dynamik. Magma var en av bilderna som filosofen Mats Rosengren använde när han och hans kolleger i gruppen Ingrepp beskrev sin verksamhet. Presentationen skedde under det andra seminariet Mellanrum på Göteborgs stadsmuseum den 28 januari. Intresset för detta andra seminarium i serien var uppenbarligen stort. Drygt 170 personer kom till Stadsmuseet för att lyssna när fem av de 14 i gruppen berättade om hur samspelet mellan konst och forskning kan användas som en del i stadsutveckling. Ingrepps koordinator, filosofen Mats Rosengren, inledde och uppehöll sig vid termen magma, ett ord som ju ingår i titeln i gruppens programskrift. Precis som fallet är med staden, konstaterade han, befinner sig magma ständigt i rörelse. - Magma är skiktad i olika strata, eller skikt, ytterligare en likhet med staden. Olika strata där är energi, trafik, distribution, människor och mänskliga aktiviteter Man kan säga att alla dessa ingår i en och samma väv i staden. Han fortsatte:

2 - Det finns relationer mellan alla strata, de skaver mot varandra. Och alla måste finnas med när politiken planerar staden, när staden utvecklas och blir till. Prioriteringar styr bilden Peter Ullmark, professor och arkitekt, avlöste Mats Rosengren och resonerade kring bilden av staden. - Hur den bilden ser ut beror förstås på vilka prioriteringar som görs, sa han och tog upp några exempel för att illustrera detta. - Bilbao har riktat in sig på profilbyggnader för att ge staden en identitet, något som förstås slår an hos besöksnäringen. Men den typen av åtgärder leder inte till några genomgripande förändringar i en stads utveckling. Andra städer använder andra metoder och strategier, som att ta stora hamnområden i anspråk för att bygga bostäder åt en välmående medelklass, fortsatte Peter Ullmark. Han nämnde Malmö, med sitt Turning Torso, och Helsingborg i sammanhanget. - Och nu finns möjligheten för Göteborg att välja sin bild, att bestämma sig för hur staden ska utvecklas. Han berättade att han tillsammans med Mats Rosengren för en tid sedan besökte Stadsmuseets faktarum och gick igenom en mängd bilder och dokument. De två hittade en hel del intressant material om Södra Älvstranden - ett område vars utveckling och arbete med medborgargrupper Ingrepp hare fokuserat på - och visade en del av bilderna. Han skissade också stadens utveckling från varvs- och industristad till något nytt och svårdefinierat. Sedan ställde han frågan: - Vilken grundbild eller idébild om framtiden vill staden förmedla? Är det bilden av vackra bostadsområden? Eller finns det annat vi kan göra som går i linje med planer på hållbar stadsutveckling och integration, planer som vi inte ser så mycket av idag? Peter Ullmark avslutade med att säga att han och gruppen än så länge har många frågor men få svar. - Och det är det som är meningen. Vår förhoppning är att Ingrepp kan var med och visa den problematik som finns. Att vi med hjälp av en provocerande hållning kan bidra i diskussionen om bilden av Göteborg. Om både det synliga och det som bara syns indirekt i staden pratade därefter konstnären Kajsa G Eriksson, konstnär och doktorand på HDK. - Jag tycker att man glömmer hur vissa motsättningar kommer till uttryck när bilden av Göteborg förmedlas. Därför är det viktigt att göra det synligt, och dessutom att visa andra bilder än de som brukar nå oss. Hon berättade att man i gruppen har diskuterat olika metoder för att göra fysiska ingrepp i staden. En konkret plan är att arrangera en tipspromenad eller anlägga ett elljusspår i Södra Älvstrandsområdet, förklarade hon. - Det skulle kunna skapa nya diskurser men också möjligheter för deltagarna att inta en plats i processen.

3 Fullt hus. Drygt 170 personer kom till Stadsmuseet för att lyssna när den tvärvetenskapliga/tvärkonstnärliga gruppen Ingrepp berättade om sitt projekt. Bilder och minnen Konstnären/konsthistorikern/forskaren Staffan Schmidt uppehöll sig vid tankar om allas våra bilder av staden. - Alla bilder och minnen av staden som människor bär på är staden. Idag försvinner sådana bilder när staden planeras. Staffan Schmidt förklarade att hans förhoppning är att Ingrepp kan vara med och förändra det. Det skulle i så fall kunna bidra till en hållbar utveckling, sa han. Han återknöt till Kajsa G Erikssons idéer om samlingspunkter/mötesplatser. - En liknande tanke är en idébod dit man bjuder in olika grupper, till exempel ungdomar som hänger i Nordstan eller hemlösa. De delar med sig av sina berättelser, och vi i Ingrepp förmedlar dem vidare. Karl Palmås, forskare på handelshögskolan, kom bland annat in på debatten om Gårda, och resonerade kring frågan om P-hus eller bostäder är mest önskvärt. - Min poäng är att Gårda skulle kunna vara ett exempel på hur en blandad stadsmiljö kan se ut. Hur man bör göra eller inte göra vill jag inte svara på utan lämnar frågan öppen. Han berörde också begreppet Göteborgsandan och konstaterade: - Den är bra när den fungerar men den kan också skapa problem när den drar åt fel håll. Därefter släpptes ordet fritt, och först ut i publiken var pensionären och före detta arkitekten Klas Svanbom. Han var kritisk till presentationen.

4 - Jag såg verkligen fram emot den här kvällen. Men mycket av det som har sagts var för mig obegripligt, och jag vill ändå hävda att jag är normalbegåvad. Mitt råd är att ni i gruppen funderar på vem ni i fortsättningen vänder er till med ert budskap, sa han. Mats Rosengren svarade att det är svårt att i ett forum som Mellanrum förmedla komplicerade tankegångar på ett sätt som omedelbart är tillgängligt. - Men jag hoppas att man förstår bättre vid läsningen av vår skrift Politics of Magma, som ju är en forskarrapport, inte en inlaga i den lokala politiken i Göteborg. Även Peter Ullmark hänvisade till komplexiteten i ämnet, men sa också att han hoppades att gruppens budskap kommer att bli mer tillgängligt med tiden. - När vi ses till hösten har vi förhoppningsvis kommit en bit på vägen. Men jag vill också påpeka att vår grupp inte vill inordna sig i den gängse diskussionen om stadsplanering, eftersom det skulle leda till ett torftigt resultat. Kajsa G Eriksson kommentar var att varken skriften eller seminariet ska tolkas som gruppens färdiga recept. - Vi är mitt inne i en process, och jag kan förstå att det vi säger därför kan upplevas som disparat och komplicerat. Ni får använda er av fantasi och er egen förmåga i era försök att förstå vårt budskap. Medgav miss En annan åskådarfråga gällde om det finns exempel på liknande projekt som har inspirerat Ingrepp. Staffan Schmidt och Kajsa G Eriksson svarade att så var fallet. Bland annat nämndes brasilianska projekt från talen i sammanhanget. I publiken satt också Chalmers-professorn Knut Strömberg, och han kritiserade gruppen för faktafel i programskriften i avsnitt om Södra Älvstrandens medborgargrupper och stadsbyggnadskontorets utvärdering av gruppernas visioner. Peter Ullmark medgav att det hade blivit en miss i den delen. - Men jag hoppas att vårt arbete som helhet ändå bidrar till att blåsa liv i debatten om social hållbarhet. Knut Strömberg nämnde också att det finns ett stort antal berättelser, minnen och förslag från göteborgarna som samlades in och katalogiserades på stadsmuseet under Dialog Södra Älvstranden. - Det är material som kanske kan användas i Ingrepps projekt, sa han. Nästa fråga från publiken handlade om varför olika grupper skulle känna sig motiverade att söka sig till en idébod för att förmedla berättelser. Kajsa G Eriksson förklarade att Ingrepp inte är färdiga med tankarna kring detta. - Men vi kommer att utgå från ett slags lek som skapar energi som i sin tur gör att vi kan fortsätta att arbeta. Vi vill använda metoder som inte är reducerande. Mats Rosengren lade till: - Som jag ser det är detta en diskussion om vad kunskap är. Det är en fråga som vi brottas med hela tiden, liksom frågan om hur vi ska göra för att representera en kunskapssyn som inte är gängse.

5 Bra att förenklingar uteblev Mikrofonen lämnades nu över till ännu en åhörare, Chris Torch, konstnärlig ledare för den stockholmska kulturplattformen Intercult. Torch sa att det var glädjande att Ingrepp förmedlade sina tankar utan förenklingar. Sedan ställde han två frågor: - Om vi bortser från ren ondska som en möjlighet vad är det, enligt er mening, som hindrar drömmarna om en socialt hållbar stadsutveckling? Och vem skulle kunna sammanlänka drömmarna och byggarna? Mats Rosengren svarade: - Jag tror verkligen inte heller att det ligger ondska bakom. Istället tror jag att det handlar om traditioner och vanor som cementeras i banor. Peter Ullmark höll med: - Det finns kraftigt utlagda spår, och det finns och har funnits försök att bryta sig loss från dem. Men ju närmare förverkligandet en process kommer, desto mer snävar spåren in. De goda intentionerna får då inte längre samma utrymme som under planeringens tidigare skeden. - Det finns en stelhet, och vad systemet behöver är att släppa in andra grupper i planeringsprocessen, att tona ned den tekniska delen och ge mer plats åt människor med samhällsvetenskaplig bakgrund. Karl Palmås: - Jag tror inte heller på teorier om hat eller ondska. Vad det istället handlar om är att hitta svar på frågan om hur människor ska engagera sig. Specifikt för Göteborg Sista publikfrågan ställdes av Gösta Sedelius, före detta tjänsteman på Stadskansliet. Han undrade om liknande projekt hade lyckats på andra håll, och om den frågan ingick bland Ingrepps arbetsuppgifter. Mats Rosengren svarade: - I all forskning ingår det att ha den utblicken, men det som handlar om Göteborg är specifikt för just Göteborg. Det betyder också att lösningen här är specifik för vår stad. Peter Ullmark: - Det teknokratiska spåret breder ut sig mer och mer i världen. Därför är försöken som har gjorts i Göteborg, med medborgargrupperna i Södra Älvstranden som exempel, både inspirerande och lovande. - Det tråkiga är att de har spårat in i gamla spår. Men det är inte för sent att förändra det, och vi i Ingrepp vill bidra till att påverka processen i den riktningen i framtiden.