Inför föreställningen

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008

2 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka bry sig är en lite annorlunda föreställning där slutet är interaktivt, vilket innebär att eleverna kommer att få vara med och ge förslag på vad som kommer att hända på scenen. Hur det går till förklarar vi för era elever, men ni får gärna nämna att de kommer att få vara med och hjälpa till. Lärarnas ansvar under föreställningen Interaktiv teater är en teaterform som bjuder in publiken till dialog. Det kan ibland upplevas som stökigt när eleverna ska delta, men skådespelarna är vana vid det och har oftast inga problem att hantera eleverna. Om man som lärare vet med sig att man har någon eller några extra stökiga elever får man gärna punktmarkera dessa genom att sätta sig bredvid dem eller sära på kompisar. Vår erfarenhet säger oss att bäst atmosfär under föreställningen får man om skådespelarna och lärarna samarbetar och känner in när någon går över gränsen. Efter Föreställningen Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta teaterföreställningens teman; våld, mansrollen och rätten att vara den man är. Genom olika samtal, övningar och uppgifter bearbetas tankar och känslor kring ämnet. I vår lärarhandledning har vi försökt att undvika resonemang kring rätt och fel. En del påståenden och frågeställningar kanske kan upplevas som provokativa och det är just därför vi har valt dem. Tanken är att det ska väcka diskussion och förhoppningsvis en större medvetenhet kring ämnet, utan att man censurerar vissa åsikter. Vårt efterarbete kan liknas vid ett smörgåsbord, detta framförallt av två skäl dels för att du känner din klass bäst och vet vad som fungerar, dels för att ämnet i sig kan vara ganska komplext, och olika övningar fungerar olika bra beroende på hur klimatet är bland eleverna. Så välj och vraka fritt bland uppläggen! Lägg till eller dra ifrån, formulera om frågor och se inget förslag som ett måste utan som en möjlighet. Låt dig inspireras och ha roligt! Innan du börjar med arbetet kring föreställningen Tänk på att det kan vara svårt att prata och ta plats i gruppen när det handlar om att säga sina åsikter och varför man tycker och tänker som man gör. Det är därför bra om alla elever får samma chans att komma till tals och göra sin röst hörd. Om man jobbar med en klass kommer de grupperingar som redan finns bestå och det kan bli svårt att komma till tals eller bryta sina egna mönster. Därför är det bra att den som leder övningarna försöker dela upp dem i nya grupper som bryter de vanliga grupperingarna. Det kan också vara bra att ha i åtanke att eleverna ibland kan vilja ge de rätta svaren vara duktiga. Stanna då kvar i diskussionen eller övningen så kommer ofta andra tankar fram. Vårt förslag är att innan ni börjar så kommer du överens med eleverna om vissa regler: Alla har rätt att tycka som de vill. Det finns inga rätt och fel. Det är helt förbjudet med kommentarer och man pratar när det är ens tur. Man har rätt att avstå från att säga något. 2

3 Börja gärna att diskutera pjäsen ni sett med öppna frågor: Var det något ni gillade i pjäsen? Var det något ni ogillade? Var det något ni inte förstod eller tyckte var svårt? Fanns det något som ni kände igen er i? Hur tror ni det kommer att gå för Jesper? Bikupa, låt eleverna sitta 2 och 2 i några minuter och diskutera. Diskutera sedan tillsammans vad grupperna har kommit fram till. Samtalsövning I: Förebilder När jag var liten ville jag bli som min pappa säger Jesper Förebilder/idoler Både tjejer och killar ska välja en manlig förebild och en manlig idol. Man ska även kunna förklara varför man ser den personen som sin förebild och idol. Har den speciella egenskaper, kunskaper och personlighet som man tycker om. Denna övning kan göras på tavlan och som skrivövning Förebild/idol Vad är det för skillnad på en förebild och idol? Är det någon skillnad? Vilken av dem är viktigast för dig? Är det viktigt att ha förebilder och idoler? Förebild Vilken manlig förebild har du? Varför är den personen din förebild? Idol Vilken manlig idol ser du upp till? Varför är den personen din idol? Samtalsövning II: Vem är jag? I pjäsen får vi följa Jesper som kämpar om vem han vill vara. Som sin pappa, som sina polare, som en he-man eller vem? Dela in klassen i mindre grupper. Ge grupperna rubrikerna med efterföljande text och frågor att jobba med. Det kan behövas olika tid för arbetet i olika klasser. Uppföljning: Gör en kort sammanfattning tillsammans. Vara sig själv Jesper säger i sin monolog: Vem fan försöker jag vara? Vem tycker du att han försöker vara? Vem bestämmer hur Jesper ska vara? Vem eller vilka tror du att han blivit mest påverkad av? Vem bestämmer hur du ska vara? Vem eller vilka tror du att du blivit mest påverkad av? Är det OK att vara som man vill oavsett vad media, samhället, vänner och familj säger? 3

4 Är det lätt eller svårt att vara som man själv vill? Gäng/grupper Jesper säger om sina kompisar i sin monolog: För jag vet att han skulle göra vad som helst för mig. Och jag skulle göra vad som helst för honom och Jonte. Vad krävs för att vara med i ett gäng? Umgås ni i olika grupper/gäng? Om inte, vet ni andra som gör det? Får vem som helst vara med? Är det viktigt att vara med i en grupp eller ett gäng? Är det okej för dig att umgås i olika grupper? Vänskap Jesper, Jonte och Mackan är vänner men vågar inte säga till varandra vad de tänker och känner. Accepterar du att dina vänner säger och gör som de vill? Vad är det viktigaste med vänner och vänskap? Vad måste man göra för och med sina vänner? Vad får man absolut INTE göra mot sina vänner? Förhållanden Jesper säger om Becka: Hon fattar inte att om man är ihop måste man lita på varandra. Alltid. Måste man alltid lita på varandra i ett förhållande? Vad tror ni Jesper menar med det? Finns det fördelar/nackdelar med att ha ett förhållande och/eller att vara singel? Förväntas man ha sex om man har ett förhållande? Vem är det som bestämmer i ett förhållande? Våld Jesper säger i pjäsen: Förra helgen var vi några inne i stan och slogs. Så jävla kul. Vad är det som gör att en del tycks kunna slå för att skada andra? Vilka spärrar hindrar dem som inte väljer att slåss? Finns det tillfällen då det är okej att slå? Våld är inte bara fysiska slag. Hot, förtal, förnedring och isolering är några exempel. Vilka former av våld tycker du förekommer i pjäsen? 4

5 VÄRDERINGSÖVNINGAR Viktigt om Ja- eller Nej-övning, Heta stolen och Fyra hörn. Alla dessa tre övningar är så kallade värderingsövningar, olika modeller där man övar sig i att ta reda på och stå upp för och uttrycka sin åsikt. Ett viktigt inslag i dessa tre övningar är för dig som ledare att ibland ställa så kallade klargörningsfrågor. Det vill säga man följer upp någons åsikt med ytterligare en eller flera frågor - ställda utan ironi och med ett ärligt intresse av vad personen verkligen menar. Ibland kommer det upp saker som är nog så provocerande att lyssna på, speciellt om man själv har en helt annan åsikt. Men då är det viktigare än någonsin att ta den personens åsikt på allvar. Det är alltså oerhört viktigt att du som ledare är öppen och nyfiken - utan krav på rätt eller fel i de diskussioner som uppstår och som följer. I annat fall uppstår ett klimat där folk blir rädda för att säga fel, vilket oftast innebär att de inte vågar säga något alls. Det kan även komma tillfällen när din åsikt efterfrågas. Det är inte meningen att du ska delta i övningarna men svara ärligt om någon undrar vad du tycker. Värderingsövning I: Ja- eller Nej övning I den här övningen måste alla deltagare göra ett aktivt ställningstagande. Lägg ut två stora lappar på golvet med några meters mellanrum. På den ena står det Ja. På den andra Nej. Börja med att ställa gruppen inför några roliga enkla påståenden så att deltagarna förstår metoden (se nedan). Välj sedan att göra några påståenden fort så att de inte hinner fundera för länge, men framför allt så att de inte hinner se var klassens statuspersoner ställer sig. Här gäller det att tänka efter vad JAG tänker. Vid vissa påståenden stanna upp och låt de båda grupperna prata ihop sig var för sig för att sedan motivera sig högt. Här lika lite som i någon värderingsövning handlar det om rätt eller fel. Betona också att man alltid kan ändra sig i värderingsövningar. Jag ser ofta på TV Jag älskar godis Lärare tror att de vet allt Jag kände igen mig i pjäsen Jag gör ibland saker som jag inte vill Man ska alltid göra som kompisarna säger Man ska alltid lyda de vuxna Det är ens uppgift att vaka och beskydda ens syskon (från pjäsen) Det är jobbigt att vara cool och tuff Killar tar alltid mer plats än tjejer Det är manligt att göra lumpen Det värsta man kan bli kallad som tjej är hora Det värsta man kan bli kallad som kille är bög Man blir feg av att ens mamma duttar med en (från pjäsen) Det är manligt att stå för sina ord och inte vara någon mes Ungdomsvåldet är mest de vuxnas fel De som sysslar med kampsporter är mer våldsbenägna De som slåss får större respekt bland andra killar De som slåss får större respekt bland andra tjejer Vissa konflikter löser man bättre med slagsmål 5

6 Eventuell fortsättning efter en värderingsövning I värderingsövningar kan ibland ett efterarbete vara intressant. Så när ni jobbat igenom ett antal av frågorna så kan du ställa följande frågor och ta en diskussion om hur det var att göra själva övningen. Tänkte du på var de andra ställde sig? Hur kändes det att visa vad man tycker inför andra? Tänkte du någon gång flytta på dig när du såg var en kompis stod? Värderingsövning II: Heta stolen Samla gruppen sittandes på stolar i en ring utan bord eller bänkar. Se till att det finns en tom stol i ringen. Övningen går till så här: läraren säger ett påstående (se nedan) och håller man med om det så reser man sig och byter plats med någon eller till den tomma stolen. Håller man inte med eller är tveksam till hur man ska svara så sitter man kvar. Efter att man bytt plats kan läraren fråga lite om varför någon valde det ena eller det andra och på så sätt komma lättare in i en diskussion. Det är viktigt att klargöra med gruppen att alla har rätt att tycka vad man vill och det är absolut förbjudet med kommentarer. Får kommentarer hagla fritt kan det resultera i att ingen till sist vågar resa sig eller motivera sina val. Alla föds med samma självförtroende Kläder kan ge självförtroende Det är viktigt att vara snygg/se bra ut Skolan bygger ofta upp ens självförtroende Det är viktigt att få respekt Jag skulle vilja ha en dobermann Respekt och rädsla hör ihop Den som vågar säga vad den tycker får respekt Jag vågar säga vad jag tycker och tänker Alla behöver vänner Man kan vara kompis med sin syster Söner får göra farligare saker än döttrar för sina föräldrar Det finns vinster med att tillhöra ett gäng Att alltid vara i grupp är ett tecken på svaghet Det är viktigt för ett gäng att ha fiender Killar söker ofta spänning Killar har lika starka känslor som tjejer Det är svårt att ta kontakt med den man är kär i Kärlek innehåller respekt Tjejer är mer intresserade av fasta förhållanden än vad killar är Killar är oftare otrogna Det är lättare att snacka sex med tjejer Många tjejer säger ja fast de menar nej För att ett samlag ska bli lyckat måste båda vara lika aktiva Pornografi kan ge bra sexualupplysning 6

7 Värderingsövning III: Fyra hörn I en fyrahörnsövning finns svarsalternativen representerade i rummets fyra hörn. Tanken är att det finns tre fasta alternativ och det fjärde hörnet är ett s.k. öppet hörn, öppet för alla tankegångar och förslag som inte ryms i de tre första. Läraren ställer frågan högt till gruppen och presenterar sen svarsalternativen. Alla startar på samma gång och ställer sig i det hörn som sammanfaller med deras åsikt i frågan. Låt sedan varje hörngrupp prata om varför de valde just det hörnet. Låt sedan varje hörn presentera för de övriga vad de pratat om. Dina föräldrar vill att du ska spela fotboll/hockey, handboll/gymnastik och pratar om att det är så bra för karaktären. Du känner att du inte vill fortsätta. Vad gör du? 1. Fortsätter att spela 2. Pratar med någon vuxen som du litar på 3. Slutar trots tjat och gnäll En klasskamrat kallar tjejerna i sin klass för hora. Vad gör du? 1. Ingenting 2. Pratar med klasskamraten 3. Pratar med lärare, skolsyster eller föräldrar En klasskamrat talar om hur han slår ner folk på helgerna. Vad gör du? 1. Ingenting 2. Pratar med klasskamraten 3. Pratar med lärare, skolsyster eller föräldrar Som kille kommer man längst om man 1. Är våghalsig 2. Visar känslor 3. Har många tjejer Vem bestämmer hur jag som kille eller tjej ska vara? 1. Vuxna som mamma, pappa 2. Kompisarna 3. Jag själv Skrivuppgift Dagbok: Tänk dig att Jesper har skrivit dagbok under den tid som pjäsen varar. Han skriver om det som hänt under dagen och hur han har känt inför det. Skriv först hur du tror Jesper skrev precis före misshandeln. Skriv sedan hur du tror att han skrev efter misshandeln. Att sätta ihop pjäsens tankar med verkligheten eller annan konstform: Pjäs Artikel Välj en tidningsartikel ur någon av veckans tidningar med koppling till något ur pjäsen. Presentera artikeln i klassen och förklara vilken koppling du ser. 7

8 Pjäs Bok Välj en bok som du har läst och som du tycker har koppling till pjäsen. Presentera ditt val och förklara vilken koppling du ser Pjäs Bild Välj en bild ur en tidning, ett konstverk eller teckna en egen bild som har en koppling till pjäsen. Presentera din bild och förklara kopplingen. Avslutningsvis Har du några frågor eller synpunkter på föreställningen och/eller lärarhandledningen så är du välkommen att höra av dig till oss. Vi blir också jätteglada för tankar och synpunkter från eleverna. Skicka e-post till ring eller besök oss på Lycka till! Lästips till lärare/ledare: Från vagga till identitet. Ingemar Gens, SEMINARIUM 2005 Med uppenbar känsla för stil ett reportage om manlighet. Stephan Mendel-Enk,