Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)
|
|
- Björn Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Vård och äldreomsorgen 2014
2 Sidan 2 av 18 Förord Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialstyrelsen poängterar även att hälso- och sjukvården bör ge personalen möjlighet till utbildning som är långsiktig. BPSD-registret är en bra arbetsmetod som skapar goda förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt som främjar den enskilda individens välbefinnande. Arbetsmetoden enligt BPSD gör att personalen på ett strukturerat sätt kan kan nå upp till de nationella riktlinjerna och hitta rätt arbetsmetod för personer med demenssjukdom som lever med BPSD-symptom. I har vi med detta projekt arbetat för att implementera arbetsmetoden för att säkra vårdkvalitén för de personer som drabbats av BPSD-symptom. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personer som varit inblandade i detta projekt. Ni har visat på stort engagemang. Tack till er alla. Alingsås Helén Gillquist, avdelningschef boendeavdelningen
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 3 av 18 Förord Projektets bakgrund Uppdragsgivare och uppdrag Bakgrund till projektet Projektets syfte Projektmål Projektperiod Omfattning Projektets omfattning Krav och förväntningar Avgränsningar Beskrivning av projektresultatet Strategier Framgångsfaktorer Riskhantering Strategier Måluppfyllelse Projektresultat, tid och kostnad Upplevd kvalitet Efterkalkyl Projektförloppet Genomförande och organisation Bemanning Förlopp Förändring av krav och mål Kommunikation Erfarenheter Organisation, roller och ansvar Utbildning i projektet Dokumentation Leverans, överlämning och godkännande Kommunikation och informationsspridning Övrigt... 15
4 1 Projektets bakgrund Sidan 4 av Uppdragsgivare och uppdrag Helen Gillquist, avdelningschef för boendeavdelningen. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) 1.2 Bakgrund till projektet Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens, BPSD, finns som ett nationellt kvalitetsregister sedan 1 november Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Observation av BPSD görs med hjälp av en skattningsskala, Neuro Psychiatric Inventory, NPI, som gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar personer med demenssjukdom. Efter skattningen genomförs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan utformas och när åtgärderna provats under en bestämd tidsperiod, görs en utvärdering med hjälp av NPI-skattningen. BPSD-administratören vid enheten registrerar insamlad data och detta sammanställs till en rapport som kan skrivas ut och användas i det dagliga arbetet på enheten. Från registret kan även statistik över egen data jämföras med övriga i riket. Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och kan bidra till: 1 Implementering av de nationella riktlinjerna 2 Personcentrerad vård 3 Gemensamt språk för personalen 4 Tydliga mål 5 Teamarbete 6 Verksamhetsutveckling 7 Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar 8 Vårdtyngdsmätning 9 Forskning 10 Öppna jämförelser BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symptom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdom, men även för närstående och vårdpersonal. De nationella kvalitetsregistren består av ett system som ger oss i Sverige unika möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. Kvalitetsregistren innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och omsorgen som årligen granskas. Idag finns det fyra kvalitetsregister: 1 Senior Alert 2 SveDem 3 BPSD-registret 4 Palliativregistret
5 Sidan 5 av 18 Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen har arbetet med att införa BPSD skett i olika steg: Uppdragsbeskrivning med inriktning på kartläggning (daterad ) Beslut om att göra ett pilotprojekt BPSD (daterat ) Utvärdering av pilotprojekt (daterat ) Beslut om implementering av BPSD ( , FC på ledningsgrupp) Projekt för implementering av BPSD ( ) 1.3 Projektets syfte Projektets syfte är att utveckla och säkra vårdens kvalitet för de personer som drabbas av BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) på samtliga boenden med inriktning demens. 1.4 Projektmål 1. Att samtliga vårdtagare, på särskilda boenden med inriktning demens, som har symptom i form av exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer, sömnstörningar, erbjuds bedömning och arbetsmetod enligt BPSD. 2. Att administratörer för BPSD (en per avdelning) finns på samtliga särskilt boende med demensinriktning. Administratörerna ska genomgå en 2 dagars utbildning i registerhanteringen. Administratörer skall i första hand rekryteras från gruppen "spetsutbildade undersköterskor".ansvariga enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor för särskilda boenden med inriktning demens ska också gå administratörsutbildning i BPSD. 3. Att all personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare) har kunskap om arbetsmetoden. 4. Att klarlägga/inventera tidsåtgång för de yrkesgrupper som skall arbeta med BPSD när arbetsmetoden ingår i ordinarie drift. 5. Att demensteamet blir projektägarens resurs i att vara behjälplig med att arbetet med BPSD hålls levande, att det utvecklas och utvärderas. Demensteamets medlemmar skall också få 2 dagars utbildning i registerhanteringen 6. Att vården för målgruppen blir personcentrerad och har en klar målsättning 7. Att genom användning av BPSD skapa ett gemensamt språk för personalen som arbetar på särskilt boende med inriktning demens. 8. Att ett systematisk arbete med BPSD leder till verksamhetsutveckling. 9. Att registrering sker i det nationella BPSD-registret. 10. Att genom registreringen i BPSD följa resultat i öppna jämförelser och genom detta skapa utveckling för bättre och mer jämlik vård.
6 Sidan 6 av Att projektledare för BPSD ger förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD implementeringen innan projekttidens slut. 12. Att projektledaren tar fram en plan hur demensteamet skall arbeta med att BPSD hålls levande, att det utvecklas och utvärderas och är ett stöd för enhetscheferna i implementeringsarbetet. 1.5 Projektperiod Projektstart 1 oktober 2013 Projektavslut 31 maj Omfattning 3 Projektets omfattning 3.1 Krav och förväntningar Projektet skall i enlighet med projektbeställningen implementera användningen av BPSDregistret på särskilda boenden med inriktning demens. Detta skall vara fullt implementerat och testat Projektet skall använda sig av resultatet från pilotprojektet BPSD. Förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD - registrering innan projekttidens slut. Projektledaren skall lokalisera vilka yrkesgrupper som skall hållas informerade under projektets gång. En informationsplan skall skapas. Tidplan och budget skall hållas. 3.2 Avgränsningar Projektet gäller ett arbete som bygger på metodiken kring kvalitetsregistret BPSD för särskilt gruppboende för demenssjuka samt eventuellt någon enhet inom serviceboendena. Personer boende i ordinärt boende omfattas inte av detta projekt.
7 3.3 Beskrivning av projektresultatet Sidan 7 av Att samtliga vårdtagare på särskilt gruppboende med demensinriktning som har symptom i form av exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar erbjuds bedömning och arbetsmetod enligt BPSD. 2. Att en administratör för BPSD-registret finns på samtliga särskilda boenden med inriktning demens. Administratörerna ska ha genomfört en 2 dagars utbildning i registerhanteringen samt att ansvarig enhetschef och patientansvarig sjuksköterska gått samma utbildning. 3. Att all personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare, handledare inom genombrottsmetoden) har kunskap om arbetsmetoden. 4. Att tidsåtgången är kartlagd/inventerad för de yrkesgrupper som skall arbeta med BPSD-registret när arbetsmetoden ingår i ordinarie drift. 5. Att demensteamet blir projektägarens resurs i att vara behjälplig med att arbetet med BPSD-registret hålls levande, att det utvecklas och utvärderas och att det finns en plan för detta. 6. Att vården för målgruppen blir personcentrerad och har en klar målsättning 7. Att genom användning av BPSD-registret skapa ett gemensamt språk för personalen som arbetar med personer med demenssjukdom. 8. Att ett systematisk arbete med BPSD-registret leder till verksamhetsutveckling. 9. Att registrering sker i det nationella BPSD-registret. 10. Att genom registreringen i BPSD följa resultat i öppna jämförelser och genom detta skapa utveckling för bättre och mer jämlik vård. 11. Att ett förslag/handlingsplan på hur en framtida organisation finns för fortsatt implementering av arbetsmetoden skall se ut om inte alla avdelningar har startat med BPSD implementeringen innan projekttidens slut.
8 Sidan 8 av 18 4 Strategier 4.1 Framgångsfaktorer Utbildning i BPSD krävs för att för att målet med projektet skall kunna uppnås. Information och utbildning om BPSD till all personal som arbetar på särskilt boende med inriktning demens. Information till anhöriga. Demensteamet och spetsutbildade undersköterskor står till förfogande och är en resurs 4.2 Riskhantering Att det finns för få utbildningsplatser på administratörsutbildningen Att det inte finns utrymme för information om BPSD-registret på arbetsplatsernas APT den närmaste tiden eller vid ordinarie informationssamtal med anhöriga. Frånvaro/frånfälle i projektgruppen 4.3 Strategier Behovet av utbildningsplatser för administratörer i BPSD registret meddelas Sjuhärads kommunförbund. Information om BPSD - registret prioriteras på arbetsplatsernas APT Gruppdiskussioner fortsätter i projektgruppen trots frånfälle. Ersättare träder in. 2 Måluppfyllelse 2.1 Projektresultat, tid och kostnad 1. De vårdtagare som har BPSD symptom och som bor på särskilt boende med demensinriktning bedöms enligt NPI-skalan (Neuro Psychiatric Inventory). Med hjälp av NPI-skalan kan BPSD-symptom så som exempelvis oro,apati, hallucinationer eller sömnstörningar kartläggas. Undersköterskor och ibland enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och Fysioterapeut kan utifrån skattningen utforma bemötandeplaner
9 Sidan 9 av 18 och individuellt anpassade åtgärder. Efter att åtgärder planerats kommer man överens om ett datum (ca: 3-4 veckor efter skattningen) för utvärdering. Datumet för utvärdering kan i bland ändras om det finns behov av att avsluta eller förlänga perioden. Vårdtagaren och anhörig eller god man ska informeras om att BPSDregistret används som en arbetsmetod på enheten. Om vårdtagare, anhörig eller god man inte säger aktivt nej kan vårdtagaren registreras i BPSD-registret. Arbetsmetoden kan användas även om det finns ett aktivt nej men då får vårdtagaren inte registreras i registret. 2. Det finns en administratör för BPSD per avdelning. BPSD administratörerna har gått en tvådagars utbildning för att kunna registrera i BPSD registret. Flera av administratörerna har rekryterats från gruppen "spetsutbildade undersköterskor". Ansvariga enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor för särskilda boenden med demensinriktning har gått samma BPSD- administratörsutbildning. 3. All personal på särskilt boende med demensinriktning (innefattar även yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, arbetsterapeut, Fysioterapeut, biståndshandläggare) har kunskap och kännedom om arbetsmetoden. Administratörerna har efter utbildning visat en webbaserad utbildning om BPSD för övrig personal som arbetar på boende med inriktning demens. Detta har gjort att samtliga i arbetsgruppen har fått kännedom om vad BPSD är och hur man på ett strukturerat sätt kan arbeta med BPSD. Den webbaserade utbildningen finns på BPSD hemsida. Personalen har uppskattat utbildningen. 4. Arbetsmetoden består av olika moment såsom skattning enligt NPI-skalan samt utformning av åtgärdsplaner ofta i form av individuellt anpassad bemötandestruktur. Det tar ca: minuter att utföra en skattning beroende på vilka BPSD-symptom vårdtagaren har. På sikt upplevs arbetsmetoden enligt BPSD-registret vara tidsbesparande eftersom det möjliggör att rätt åtgärd hittas till rätt person. Det har även gjort att personalen arbetar mer personcentrerat och mot samma mål vilket i sin tur skapar förutsättningar för god livskvalité och lindrat lidande för personen med demenssjukdom. 5. Demensteamets medlemmar har också gått en tvådagars utbildning i registerhanteringen. Demensteamet förväntas vara en resurs för att BPSD hålls levande, utvecklas och utvärderas. Projektledaren kommer efter projektavslut att träffa demensteamet för att gemensamt arbeta fram en struktur/handlingsplan för hur demensteamet ska vara behjälpliga och stötta personalen med BPSD ute i verksamheten. 6. BPSD-registret har bidragit till att vården har blivit mer personcentrerad och det finns en klar och tydlig målsättning. Man kan tydligt följa förändringar gällande beteende psykiska symptom hos den enskilda individen. 7. BPSD-registret har bidragit till det har skapats ett gemensamt språk för personalen som arbetar på särskilt boende med inriktning demens.
10 Sidan 10 av BPSD-registret medför en strukturerad arbetsmetod som skapar förutsättningar för att hitta rätt åtgärd för rätt person. Detta leder till att verksamheten utvecklas och en systematisk arbetsmetod växer fram. 9. All registrering sker i det nationella BPSD-registret. De vårdtagare som har BPSDsymptom registreras främst i registret men på endel enheter registreras samtliga vårdtagare. Det har uppmärksammats att det finns fördelar med att samtliga vårdtagare registreras eftersom det möjliggör att det finns en grund att utgå ifrån och BPSD-symptom kan uppmärksammas i ett tidigare skede. Projektledaren har funnits som en resurs för att stötta administratörerna att komma i gång med registreringar. 10. Registreringen i BPSD bidrar till att resultat kan följas i öppna jämförelser. Det skapas förutsättningar för utveckling som i sin tur leder till personcentrerad och mer jämlik vård. 11. Projektledaren har tillsammans med administratörer på de olika enheterna utformat en handlingsplan (bilaga 1) och en tydlig rollfördelning (bilaga 2) för hur arbetet med BPSD ska se ut. Projektledaren kommer att gå en certifieringsutbildning för att lokalt kunna utbilda fler administratörer på enheterna. Det har uppmärksammats under projekttiden att det är sårbart att det bara finns 1 administratör per enhet. 12. Projektledaren ha kommunicerat med projektbeställaren hur demensteamet skall arbeta med att BPSD hålls levande. Demensteamet kommer att ha en funktion att se till att BPSD utvecklas och utvärderas och de kommer även att vara ett stöd för enhetscheferna i implementeringsarbetet. Handlingsplanen för detta är ännu inte fastställd. Demensteamet planeras även vara delaktiga i kommande utbildningar. 2.2 Upplevd kvalitet BPSD-registret har upplevts mycket positivt ute i verksamheterna. Det finns ett stort intresse kring ett fungerande strukturerat arbetssätt med syfte att kunna erbjuda personer med demenssjukdom förutsättningar för en god livskvalité och en fungerande vardag. Webbutbildningen som finns på BPSD hemsida har upplevs vara ett bra verktyg för att öka kompetensen kring hur man kan arbeta personcentrerat med personer som lider av BPSDsymptom. Samtliga administratörer har upplevt att administratörsutbildningen hade ett bra och givande innehåll som på sikt skapar goda förutsättningar att implementera ett nytt tänk ute i verksamheten. 2.3 Efterkalkyl Projektets budget har hållits. På grund av att föregående projektledaren blev sjukskriven har projektets sista månader upplevts intensiva och tidsåtgången har överskridit planen.
11 3 Projektförloppet Sidan 11 av Genomförande och organisation Oktober 2013 Projektstart Administratörsutbildning för personal och enhetschefer November 2013 Undersköterskor som ingick i pilotstudien intervjuades av dåvarande projektledare. Projektledaren informerade genombrottsgruppen. December 2013 Projektledaren informerade spetsutbildade undersköterskor på särskilt boende med inriktning demens. Projektledaren informerade på ledningsmöte. Projektledaren informerade på rehabavdelningen. Projektledaren blev sjukskriven. Projektbeställaren informerade sjuksköterskor. Projektbeställaren informerade biståndshandläggare. Januari 2014 Administratörsutbildning för personal, sjuksköterskor och enhetschef. Februari-maj 2014 Implementering Projektledaren arbetar fram rutiner och en plan för fortsatt implementering. Mars 2014 Ny projektledare tillsattes 5 mars. Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 2 tillfällen. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 2 tillfällen. Projektledaren har träffat demensteamet. Projektledaren har varit i kontakt med enhets chefer för att erbjuda hjälp och stöd i implementeringen av BPSD. Möte med demensteamet angående implementering av BPSD. April Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 1 tillfälle. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 2 tillfällen. Startat med slutrapport. Maj Projektbeställare och projektledare har träffats vid vid 3 tillfälle. Projektledaren har träffat personal för handledning i registret vid 4 tillfällen Möte med samtliga administratörer. Administratörsutbildning Projektledaren har arbetat med slutrapporten Projektledaren har arbetat fram en tydlig rutin samt rollfördelning kring arbetsmetoden.
12 Efter projektslut Handlingsplan för demensteamet. Informera biståndsenheten och rehabenheten Sidan 12 av Bemanning Projektledare: Hanna Andersson Sjuksköterska Projektbeställare och intern förvaltande mottagare : Avdelningschef Äldreboende Helen Gillquist Projektgrupp: demensteamet bestående av demenssjuksköterska Per-Olof Åström, sjuksköterska Lena Sultan, arbetsterapeut Maria Sigl, biståndshandläggare Ingela Gyllesten, undersköterska Ulrika Johansson Projektgruppen har inte en beslutande funktion Förlopp BPSD har varit ett uppskattat kvalitetsregister eftersom de flesta som arbetar med personer med demenssjukdom upplever att det är ett bra och strukturerat arbetssätt som har god effekt för både vårdtagare och personal. Tidsplanen har inte kunnat följas fullt ut eftersom projektledaren blev sjukskriven. En personal, enhetschef och patientansvarig sjuksköterska per enhet har gått på administratörsutbildning och därefter tagit med sig arbetssättet ut på samtliga boenden med inriktning demens. Implementeringen på de flesta enheterna har slagit väl ut, Hagagården och Noltorpsgården befinner sig fortfarande i startfasen. Detta på grund av andra förändringar i verksamheten. 3.2 Förändring av krav och mål Tidsplaneringen har förändrats något relaterat till att föregående projektledare blev sjukskriven. Projektbeställaren har fått gå in och informera olika professioner kring vad BPSD är. Kvaliteten på implementeringen i förhållande till målen upplevs inte ha påverkats negativt trots vissa avvikelser från planeringen. En handlingsplan för hur demensteamet ska stötta personal, vara delaktiga i utbildning samt var behjälpliga vid BPSD-symptom i verksamheten kommer att upprättas. Demensteamets roll är ännu inte helt fastställd men kommer att klargöras efter projektslut.
13 Sidan 13 av Kommunikation Kommunikationen mellan projektledare och projektbeställare har fungerat väl. Möten har planerats ca:1ggr/månad och mellan mötena har projektledaren och projektbeställaren haft mail och telefonkontakt. Slutrapporten planeras att presenteras av projektbeställare och projektledare på ledningsmöte Projektledaren har även kommunicerat med chefer och administratörer via mail. Information om BPSD-registret planeras även till till vård och äldreomsorgs nämnden och KPR i början av juni. 4 Erfarenheter Kvalitén på vården har förbättrats sedan start med BPSD, vården blir mer personcentrerad och det är lättare att hitta rätt åtgärd för varje unik individ. NPI-skattningen som utförs visar tydligt när åtgärder fungerar respektive inte fungerar. Personal observerar vårdtagaren med hjälp av observations scheman och beteende beskrivningar. Utvärderingar och uppföljningar görs kontinuerligt. Det skapas även ett strategiskt arbetssätt där all personal arbetar mot samma mål och beslut tas att arbeta lika. Personalen arbetar fram en bemötande strategi och beslutar att alla ska följa planen tills dess att utvärdering utförs. Åtgärder som ger effekt skrivs in i genomförandeplanen. Det har även visat sig att skattningarna med fördel kan användas på rond med doktorn. Skattningarna visar tydligt vilken typ av BPSD symptom den enskilda personen med demenssjukdom besväras av vilket skapar förutsättningar för rätt åtgärd eller medicinering. Samtliga professioner som träffar vårdtagare på särskilt boende informeras och involveras i den bemötandeplan som är individuellt anpassad. Enhetschef får också en samlad bild över hur arbetsbelastningen ser ut på avdelningen och kan vägleda och stötta personalen. 4.1 Organisation, roller och ansvar Projektledaren har arbetat fram en rollfördelning gällande vem som ansvarar för vad. Detta har efterfrågats ute i verksamheten. BPSD administratörer har tagit del av och godkänt rollfördelningen. Rollfördelningen ser ut enligt följande: Enhetschefens ansvar: Se till att det finns minst en BPSD-administratör på varje enhet. Se till att personalen har kunskap och kännedom om hur BPSD praktiskt används i verksamheten. Detta kan med fördel göras med hjälp av webbaserad utbildningsfilm som finns på BPSD hemsida. Efterfråga statistik från BPSD-administratör. Vara ett stöd vid skattningar exempelvis i de fall då personalen upplever problem med samsyn gällande arbetsmetod, upplevelser etc. Uppmuntra och ge feedback.
14 Sidan 14 av 18 BPSD- administratörens ansvar Registrera i BPSD-registret Utbilda och vara ett stöd för kollegor enligt arbetsmetoden BPSD. Handleda och vara ett bollplank i arbetsgruppen kring BPSD-problematik. Ansvara för kontinuerliga uppföljningar och skattningar. Ha övergripande koll på att vårdplaner enligt BPSD följs (PAS är behjälplig). Ta fram statistik. Avsluta vårdtagaren i BPSD-registret vid exempelvis dödsfall. Kontaktpersonens ansvar: Informera vårdtagare, anhörig och i vissa fall godman om BPSD-registret. Samordna tid för skattningar, planering av åtgärder och utvärderingar med BPSD administratör, eventuellt PAS och andra berörda. Följa observations schema och ta reda på om BPSD-symptom förekommer nattetid Medverka i analysen Medverka i vårdplanen Ansvara för att vårdplanen följs och genomförs av samtliga medarbetare. Sjuksköterskans ansvar: Efterfråga statistik. Vara ett stöd vid skattningar och utformning av vårdplaner. Ansvara tillsammans med administratör och kontaktperson för att vårdplanerna följs. Kontakt med patientansvarig läkare. Handleda personalen. Demensteamets ansvar: Stödja fortsatt arbete med BPSD. Vara med på utbildningar. Stödja de enheter som inte kommit i gång med BPSD. 4.2 Utbildning i projektet En personal och en enhetschef per särskilt boende med inriktning demens har gått en tvådagars administratörsutbildning i BPSD-registret. Totalt har fem sjuksköterskor gått från Alingsås norr och sex sjuksköterskor från Alingsås söder. Administratörerna tillsammans med sjuksköterska och enhetschef har gått igenom webbutbildning i samtliga personalgrupper på särskilt boende med inriktning demens. På samtliga enheter upplevdes utbildningen täcka kunskapsbehovet för att arbeta enligt BPSD-registret. Det har däremot upplevts vara mycket sårbart med bara en administratör per enhet. Projektledaren kommer efter projektslut att gå en utbildning för att bli certifierad utbildare i BPSD-registret. Planen är att starta en utbildningsgrupp tillsammans med två spetsutbildade undersköterskor för att kunna utbilda fler undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer framöver. Finansiering av utbildare och utbildning är ännu inte fastställd.
15 4.3 Ändringshantering Sidan 15 av 18 Projektmålen har under projekttidens gång kunnat utföras, det som avviker är att demenstemets roll kommer att klargöras efter projektslut. 4.4 Dokumentation Projektledaren har dokumenterat och samlat information angående BPSD i en mapp i datorn samt i en BPSD-pärm. 4.5 Leverans, överlämning och godkännande När projektet avslutas kommer slutrapport, sammanställda rutiner och ansvarsfördelning överlämnas till projektbeställaren. Rapporten kommer att presenteras på ledningsmöte och projektledaren planerar att utgå från slutrapporten men även från en del fallbeskrivningar som uppmärksammats under arbetet med BPSD. Powerpoint kommer att användas vid presentationen för KPR och nämnd. 4.6 Kommunikation och informationsspridning Under projektet sista månad träffades projektledare och administratörer. Syftet var att ta del av varandras upplevelser och erfarenheter som sedan dokumenterats i ett dokument som beskriver hur vi i Alingsås arbetar med BPSD på särskilt boende med inriktning demens. Projektledaren kommer att vara behjälplig där det finns behov av hjälp och stöd med implementering av BPSD. Spetsutbildade undersköterskor kommer att arbeta med implementering enligt genombrottsmetoden. 4.7 Övrigt Min upplevelse av Projektet har varit mycket god trots en del svårigheter att komma in sent och ta över rollen som projektledare. Jag har under tidens gång upplevt ett stort intresse för arbetsmetoden enligt BPSD-registret och jag tror att arbetssättet kommer att ge goda resultat i framtiden, vilket gör att många av våra äldre med BPSD-symptom för en ökad livskvalité och ett minskat lidande. Stort tack till alla berörda. Projektledare: Hanna Andersson sjuksköterska.
16 Bilaga Dokumenttyp: Rollfördelning BPSD Fastställt av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Hanna Andersson Senast reviderat den: Rollfördelning Enhetschefens ansvar: Se till att det finns minst en BPSD-administratör på varje enhet. Se till att personalen har kunskap och kännedom om hur BPSD praktiskt används i verksamheten. Detta kan med fördel göras med hjälp av webbaserad utbildningsfilm som finns på BPSD hemsida. Efterfråga statistik från BPSD-administratör. Vara ett stöd vid skattningar exempelvis i de fall då personalen upplever problem med samsyn gällande arbetsmetod, upplevelser etc. Uppmuntra och ge feedback. BPSD-administatörens ansvar Registrera i BPSD-registret Utbilda och vara ett stöd för kollegor enligt arbetsmetoden BPSD. Handleda och vara ett bollplank i arbetsgruppen kring BPSD-problematik. Ansvara för kontinuerliga uppföljningar och skattningar. Ha övergripande koll på att vårdplaner enligt BPSD följs (PAS är behjälplig). Ta fram statistik. Avsluta vårdtagaren i BPSD-registret vid exempelvis dödsfall. Kontaktpersonens ansvar: Informera vårdtagare, anhörig och i vissa fall godman om BPSD-registret. Samordna tid för skattningar, planering av åtgärder och utvärderingar med BPSD administratör, eventuellt PAS och andra berörda. Följa observations schema och ta reda på om BPSD-symptom förekommer nattetid Medverka i analysen Medverka i vårdplanen Ansvara för att vårdplanen följs och genomförs av samtliga medarbetare. Sjuksköterskans ansvar: Efterfråga statistik Vara ett stöd vid skattningar och utformning av vårdplaner. Ansvara tillsammans med administratör och kontaktperson för att vårdplanerna följs. Kontakt med patientansvarig läkare. Handleda personalen. Demensteamets ansvar: Stödja fortsatt arbete med BPSD. Vara med på utbildningar. Stödja de enheter som inte kommit i gång med BPSD.
17 Bilaga Dokumenttyp: Rutiner BPSD Fastställt av: Fastställelsedatum: Dokumentansvarig: Hanna Andersson Senast reviderat den: Rutiner och riktlinjer för hur vi i arbetar med BPSD på särskilt boende med inriktning Demens: Utredning av BPSD En utredning av beteendemässiga och psykiska symtom syftar till att bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symtomen. Utredningen omfattar vanligtvis följande: bedömning av personens möjlighet att få sina basala behov tillfredsställda bedömning av omgivande miljö och interaktion med personal och närstående medicinsk utredning inklusive bedömning av fysisk och psykisk status Genomgång av läkemedel och utsättning av läkemedel Frågeställningar Orsakar symtomen lidande för personen med demenssjukdom? Uppvisar personen aggressivitet, skrik, plockande, störd dygnsrytm, psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, ångest eller depression Planering inför NPI-skattning När BPSD-symptom observeras hos en vårdtagare utförs en skattning enligt NPI-skalan. Skattningen utförs främst av kontaktperson, BPSD-administratör och eventuellt PAS på avdelningen. Man kan med fördel låta samtliga i personalgruppen utföra en individuell skattning som sedan sammanställs av kontaktperson och administratör. Sammankalla berörda professioner Skattning enligt NPI-skalan. Implementering av åtgärder Hur vet vi att vi uppnått önskad effekt? Det är av stor vikt att ta tillvara på allas upplevelser kring hur och när BPSD uppkommer hos den enskilda individen. Observationslistor ska användas under tiden som åtgärderna provas för att kunna kartlägga vårdtagarens beteende samt utlösande faktorer och fungerande åtgärder till BPSD-problematik.
18 Sidan 18 av 18 Uppföljning och utvärdering av åtgärder Ny skattning och uppföljning planeras ca: 3-4 veckor efter skattning beroende av hur åtgärderna fungerar. Mindre NPI-poäng Permanenta åtgärder, dokumenteras i journal Högre NPI-poäng utprovning av nya åtgärder.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merBPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska
BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62
Läs merSocial- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084
Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4
Läs merMinnesanteckningar från den Palliativa resan.
2015-04-01 Minnesanteckningar från den Palliativa resan. PP- bilder som använts på resan bifogas anteckningarna. Mellerud 2015-04-01 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 27 deltagare kommit och av dessa fanns
Läs merPROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)
Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merVerksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009
Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merMinnes anteckningar från BPSD resan.
2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs mer2012-09-07. www.bpsd.se
www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merPatientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Läs merMusik som brobyggare
Gävle Demensförening Målgrupper Personer med demenssjukdom. Anhöriga/närstående till personer med demenssjukdom. Volontärer. Medarbetare på vård- och omsorgsboenden (egenregi). Syftet med projektet Gemensam
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merAnge datum. 1 (6) DELÅRSRAPPORT 2014 NÄMND: Socialnämnd FÖRVALTNING: Socialförvaltning Ordförande: Bo Brantmark Förvaltningschef: Lena Landström VERKSAMHET Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden,
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merPresentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Läs merA Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test
Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat
Läs merVerksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015
Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Läs merUppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014
2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar
Läs merSammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.
Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest
Läs merDatum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merBerga vård- och omsorgsboende år 2014
2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har
Läs merwww.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken
www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs merPLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert
PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert Verksamhet Datum Innehåll Innehåll... 1 Förberedelser... 3 Vårt nuläge... 3 Vår vision... 3 Våra mål... 3 Riskbedömning... 5
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merLokal handlingsplan för demensvård
Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merDemensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport
Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merUppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet
RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merDemensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet
Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merÖrebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012
Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,
Läs merRiskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner
RISKBEDÖMNING: Införandet av VNS-pilot Datum:140923 Sida: 1 (12) Analysobjekt: Pilot VNS Deltagare: Se grundförutsättningarna Myndighetskrav: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Underlag: SWOT-analys
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2015 S:t Annas Demens och äldreboende Sjuksköterska Flora: Malin Björkman Sjuksköterska Freja: Maria Svalberg Verksamhetschef: Helén Gjödestöl Patientsäkerhetsberättelse 16 02
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2010-2014
Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merBarn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården
2000 barn Barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården Nationell kartläggning Gemensam utbildningssatsning - Nästan 100 deltagare Sammanställning av gruppdiskussioner och utvärderingar Uppföljningsdag
Läs merWorkshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016
Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen
Läs merÄldreomsorgens demensteam. Skellefteå kommun
Äldreomsorgens demensteam Skellefteå kommun Bakgrund Nationella riktlinjer Västerbottens läns vårdprogram Projektidé och syfte Finansieras med stimulansmedel 2011-2012 Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merImplementering ny organisation riskanalys
HÖGSKOLAN I BORÅS RISKANALYS 1 (7) Implementering ny organisation riskanalys Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merFör brukarna i tiden
DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och
Läs merTjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2014
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-21 DNR SN 2014.160 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning
Läs merGranskning av demensvård yttrande över revisonsrapport
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-15 AN-2015/472.739 1 (4) HANDLÄGGARE Altersten Premfors, Maria Maria.Altersten-Premfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden
Läs merMusik som brobyggare
Hur påverkar musiken hjärnan? Musik påverkar hela hjärnan. Signalsubstanser som dopamin och serotonin ökar. Hormoner som oxytocin och testosteron frigörs. Innebär bland annat att upplevd smärta kan lindras
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merLönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen
Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2016-01-08 Ann-Sophie Rudolph Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merSlutrapport Analys organistion och planering införande i Grästorps kommun
0.00 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Digitala trygghetslarm Grästorp Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30
Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för
Läs merRutin hantering av öppna jämförelser
Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (av vem och datum) Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, 2013-12-06 Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merInkontinensprojektet
Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merUppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS
2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,
Läs merRapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311
Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merInformation om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?
Information om BPSD-registret Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Oktober 2016 BPSD-registret - ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus
Läs merBrunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merFörbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015
QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merFunca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende
Funca ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Uppdraget att bygga stödverktyget Funca kommer från Socialdepartementet. Det finns ett liknande kvalitetsregister inom kognitiva sjukdomar
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared Datum och ansvarig för innehållet 2016 02 25 Tea Hwit verksamhetschef på Breared Mallen är anpassad av Vardaga AB
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs mer