inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun

Transkript

1 En helhetssyn på SKOLBIBLIOTEK inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun Karlshamns Kommun Utbildningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tfn Fax E-post: utbildning@utb.karlshamn.se Internet:

2 INNEHÅLL sid 1. Barnet/eleven i centrum 3 2. Förskolans och grundskolans biblioteksverksamhet 5 3. Grundläggande förutsättningar 8 4. Olika yrkeskompetensers uppdrag för skolbiblioteken 9 5. Arbetsgrupper Referenser Lägesbeskrivning och tidsplan 12 Karlshamn UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förslaget är utarbetat i samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek, rektorer inom förskola och grundskola, förvaltningssamordnare, IT- samordnare och utvecklingssamordnare. 2

3 Föreliggande material avser att tydliggöra skolbiblioteketsverksamhetens roll för det livslånga och livsvida lärandet. 1. BARNET/ELEVEN I CENTRUM Alla barns nyfikenhet, företagsamhet och intresse skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära skall stimuleras. Förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Kanske ännu viktigare är dock att lära sig väga och värdera informationen, att lära sig själv formulera frågorna och att delge andra sina val. Eleven skall lära sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden samt använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Skönlitteratur har en viktig roll i förskola/skola. Den ger inre bilder samt utvecklar tänkandet och den empatiska förmågan. Undersökningar 1 visar, att barn, som fått höra många berättelser, får ett rikt passivt ordförråd, som sedan underlättar läsinlärningen. I Karlshamns kommuns skolplan står, att skolbiblioteket skall utformas så att det lockar till läsning, ökar förståelsen för kunskapens sammanhang och blir en inspirerande miljö för informationssökning, möte och eftertanke. Förskolan skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper, som utgör den gemensamma referensram, som alla i samhället behöver. Läroplanen för förskolan (LpFö 98) säger att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Både grundskolebiblioteken, gymnasiebiblioteket och folkbiblioteken i Karlshamns kommun har ett gemensamt ansvar och skall ha en gemensam policy för att aktivt stödja både kommuninvånarna och de lärande organisationerna. De bör samverka utifrån röda trådenperspektivet 2. Förskolans arbete lägger grunden för lusten att bli informationskompetent och när skolan därefter arbetar målinriktat efter ett gemensamt synsätt och utifrån välutrustade och välbemannade bibliotek ges eleven verktyg för det livslånga lärandet. Regeringen har 2006 gett myndigheten för skolutveckling uppdraget att bygga och bedriva ett nationellt centrum för språk, läs- och skrivutveckling. I detta ingår att med stödjande insatser stärka och utveckla skolbiblioteken och deras pedagogiska roll i språkutvecklingen. 1 Barn som har ett dåligt passivt ordförråd under förskoleåldern löper stor risk att få problem med läs- och skrivinlärningen i skolan, Eneskär 1990, s se utbildningsförvaltningens policydokument Röda tråden i ett 1-20 perspektiv 3

4 Begreppet informationskompetens Målet för skolbiblioteksverksamheten är att eleverna skall ha fått god informationskompetens. Med informationskompetens menas kort förklarat: att kunna söka, välja, kritiskt granska och använda information. Genom ett nära samarbete mellan lärare och bibliotekarier ges möjlighet att handleda eleverna på ett ändamålsenligt sätt. Grunden för att tillägna sig informationskompetens läggs under hela barnets/elevens lärande där IKT-pedagogernas arbete ingår, där utvecklandet av kreativitet och fantasi är viktigt, där språkkunskaper och ämneskunskaper har betydelse. Begreppet kan illustreras av en bild, som tagits fram på högskolan i Skövde av Ola Pilerot (se nedan). Informationskompetens innefattar att eleverna på ett medvetet och strukturerat sätt skall kunna arbeta med hela informationsprocessen, allt från problemformulering och informationsinsamling till bearbetning/kritisk granskning. Med denna helhetssyn stärks samarbetet över ämnesgränser samt mellan lärare och bibliotekarier. (Informationskompetensens sammanhang, Ola Pilerot, tf bibliotekschef Högskolan Skövde) 4

5 2. FÖRSKOLANS OCH GRUNDSKOLANS BIBLIOTEKSVERKSAMHET Förskolan I Lpfö 98 framhålls vikten av att förskolan skall stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för skriftspråket. Mål i förskolan att sträva mot inom området informationskompetens: Stimulera varje barns språkutveckling. Ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla båda sina språk. Stimulera barns nyfikenhet att lära. Stimulera lusten till berättelser och läsning, skriftspråket, bilder, matematik. Stimulera fantasi och kreativitet. Förskolans personal upprättar inom två år, tillsammans med bibliotekarier i närområdet, en handlingsplan för hur man på bästa sätt arbetar för att alla barn ska möta olika språkstimulerande medier. Ansvarig för att handlingsplaner diskuteras på varje enskild förskola är rektor. Skolbibliotek Skolbiblioteket skall finnas med i skolans styrdokument. Verksamheten skall vara förankrad i kommunens skolplan och i den enskilda skolans styrdokument likaväl som i skolans kvalitetsredovisning. Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. 3 Bibliotekslagen, paragraf åtta 4 betonar, att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt människor med funktionshinder, annat hemspråk än svenska och andra minoriteter bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. I Karlshamns kommun bevakar folkbiblioteket utgivningen av medier och väljer medier speciellt anpassade för barn med funktionshinder. Folkbiblioteket bevakar också medier på utländska språk. Dessutom har folkbiblioteket regeringens tillstånd att ladda ner ljudböcker i Daisy-format (Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem). Dessa tjänster ska utnyttjas av förskola/skola. Skolbiblioteket ska erbjuda tillgång till många medier av god kvalitet såväl då det gäller fakta som upplevelser, kompensatoriska hjälpmedel och annan utrustning, som hjälper eleverna fram till informationskompetens och läslust. Medierna skall sorteras (gäller även folkbiblioteken) så att de fungerar pedagogiskt i undervisningen och ger stöd för ett aktivt och livslångt lärande. Biblioteken skall sträva efter en lugn, kreativ och lärande miljö och bibliotekspersonal skall ha kompetens att handleda eleverna. 3 Rapport från Statens kulturråd 1999:1 4 SFS 1996:1596 5

6 Skolbibliotekets funktioner Kultur- och kunskapscenter. Medie- och informationscenter, väl integrerat och fungerande som skolans plattform för informationssökning. Effektivt och ändamålsenligt läromedel i ett utbyggt samarbete med all skolans personal och med en aktiv elevmedverkan. Skolbibliotekarien Deltar i såväl planering som genomförande och utvärdering av undervisningen Samarbetar med arbetslagen. Rådgör tillsammans med pedagogerna om undervisningsutveckling och långsiktig planering. Planerar och ansvarar tillsammans med pedagogerna kring processen att söka, bearbeta, analysera, sammanställa och vidarebefordra information (informationskompetens). Handleder bibliotekspedagogerna inom F-6 verksamheten. Adjungeras vid behov till områdets ledningsgrupp. Samverkar med bibliotekarier på folkbiblioteket. Skapar ett nätverk med kulturarbetare och kulturtjänstemän. Folkbibliotekets stöd till skolbiblioteken Folkbiblioteket arbetar aktivt med att tillhandhålla medier, som är lämpade att i mängd finnas centralt samlade, ex digitala talböcker (DAISY) skönlitteratur på olika hemspråk och skönlitterära böcker lämpade för gruppläsning. Bibliotekarier från folkbiblioteket samarbetar med skolbibliotekarier kring gemensam fortbildning och att få biblioteksverksamheten i kommunen att nå gemensamma mål. Bibliotekariernas kompetens finns som stöd i initierandet av läsprojekt, i elevernas och lärarnas olika steg mot ökad informationskompetens och som rådgivande kring det gemensamma biblioteksdatasystemet. Folkbibliotekets personal vägleder förskolegrupper/skolklasser på biblioteket efter överenskommelse med pedagogerna. Folkbiblioteket initierar föreläsningar riktade till pedagogerna kring bibliotek, böcker och andra medier. Skolbibliotekets uppdrag För att arbeta effektivt med informationssökning och ett undersökande arbetssätt behövs bibliotekarier, som är väl insatta i skolans organisation och arbetsmetoder och som med sin kompetens kompletterar lärarens arbete. Att arbeta som skolbibliotekarie är att i samspel med övrig personal hjälpa eleven att få verktyg för det livslånga och livsvida lärandet. Kultur i olika former på skolan har en central roll för att skapa ett kreativt klimat, som kan förstärka elevens motivation, associationsförmåga och fantasi. Skolbibliotekarien kan ha en central roll i delar av den kulturella verksamheten. Ett välutrustat skolbibliotek med bibliotekariekompetens är en pedagogisk resurs som erbjuder elever och lärare handledning och undervisning i informationssökning. Biblioteket är inte en parallell verksamhet i skolan utan skall integreras väl. Om skolan skall nå läroplanens mål måste alla verksamheter i skolan arbeta i samma riktning. Biblioteket är ett av de verktyg, som skolan har. Samarbete mellan lärare och bibliotekarie är ledord. 6

7 En gemensam handlingsplan utifrån röda tråden -perspektivet upprättas inom varje område. Här anges delmål för vad barnen/eleverna ska ha uppnått inom området informationskompetens vid olika stadier, ex förskola, så5, så9, gymnasiet. I arbetsgruppen som arbetar fram handlingsplanen ska personal med olika kompetenser ingå, 1-2 bibliotekarier bör finnas med. Ansvarig för att detta genomförs senast två år efter att skolbibliotekarie tillsatts är verksamhetsansvarige. Mål att sträva mot Eleven i så 5 skall med handledning av läraren kunna välja lämplig källa med handledning kunna använda fackböcker och uppslagsverk, även i digital form vara orienterad i skolans bibliotek, t.ex. förstå att fackböcker är placerade efter ämne och att kunna hitta från katalog till hylla kunna jämföra fakta i olika texter kunna ange den källa man hämtat informationen från ha fått läslustfå möjlighet att använda skönlitteratur som en kunskapskälla. Elever med annat hemspråk än svenska och elever med olika funktionshinder skall ges särskilt stöd för att behålla lusten för läsning. Exempel på arbetsmetoder Regelbundna besök på skolbiblioteket och folkbiblioteket med skönlitterära boksamtal, inför ett temaarbete genomgång av skolsajtens sökhjul, bibliotekskatalogen m.m. visning av digitala resurser, t.ex. NE junior, länkskafferiet, Barnens bibliotek övning i källkritik förslag finns i Kolla källan. Eleven i så 9 skall kunna hantera ett uppslagsverk, även i digital form kunna hantera sökning från bibliotekskatalogen till mediets placering i biblioteket använda de digitala resurser, ex databaser, som skolan abonnerar på kunna välja lämplig källa förstå Internets olika typer av källor, t.ex. länkkataloger kunna jämföra och kritiskt granska olika informationskällor förstå varför man anger källor i sina arbeten använda skönlitteratur enbart för läslustens skull. Elever med annat hemspråk än svenska och elever med olika funktionshinder skall ges särskilt stöd för att behålla lusten för läsning. Exempel på arbetsmetoder Undersök skolbibliotekets resurser och planera temaarbeten med skolbibliotekarien. Läraren/skolbibliotekarien handleder eleven att formulera relevanta sökord. Komma överens på skolan/arbetslaget hur eleverna ska referera källor, även Internetkällor. Boka en lektion i källkritik med skolbibliotekarien. Öva källkritik i Kolla källan finns förslag. Regelbundna besök på skolbibliotek/folkbibliotek. Låna skönlitteratur i tema från skolpoolen. 7

8 Eleven i gymnasieskolan skall känna till och kunna använda de databaser, som skolan har tillgång till kunna använda bibliotekets katalog och hitta fram till bokens plats kunna använda sig av digitala uppslagsverk som NE och Britannica kunna använda en artikeldatabas som Presstext och Mediearkivet kunna använda länkkataloger och sökverktyg och förstå skillnaden ha ett källkritiskt förhållningssätt, med omdöme välja och på korrekt sätt ange källor kunna reflektera kring hur man skall omvandla ett problem/en fråga till en sökfras/flera sökord lära sig bedöma när det är lämpligt med just böcker, artiklar, webbsidor, intervjuer, uppslagsverk eller databaser, d.v.s. källors relevans för uppgiften. Exempel på arbetsmetoder Undersöka gymnasiebibliotekets resurser och planera temaarbeten med bibliotekarien. Komma överens i ämnes/programarbetslaget hur eleverna ska referera källor, även Internetkällor. Boka lektion av bibliotekarien i källkritik på Internet för att påminna praktiskt om hur eleverna lägger sig till med ett källkritiskt tänkande vid val av källor. Se till att det vid informationssökningar (i kurser) finns tid för introduktion och formulering av lämpliga sökord med hänsyn till val av källor. Bibliotekarien kan komma till klassen. 3. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR För att få en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet är följande kriterier viktiga. Förskolan: Barn i förskolan måste få rikliga möjligheter att skapa och kommunicera med olika uttrycksformer. Det är i dessa år grunden läggs för den fortsatta läs- och skrivinlärningen. Förskolepersonalen behöver stöd av bibliotekarie som samordnar och sprider böcker och andra medier och även förmedlar erfarenheter av olika metoder med läsoch berättandeinriktning. En god språkutveckling är grunden för en god läsutveckling. Den röda tråden: Förskolans arbete lägger grunden för lusten att bli informationskompetent och när skolan därefter arbetar målinriktat efter ett gemensamt synsätt och utifrån välutrustade och välbemannade bibliotek ges eleven verktyg för det livslånga lärandet. Det är ett gemensamt ansvar för för- och grundskola, folk- och skolbibliotek att alla barn ges möjligheten att utvecklas till lustläsare och inte enbart pliktläsare. Lokaler: Centralt placerade med elevarbetsplatser, öppna hela skoldagen. Personal: Bibliotekarier, som initierar läsprojekt och stödjer övriga pedagoger i det lässtimulerande arbetet, deltar aktivt i det undersökande arbetssättet. Dessutom utvecklas skolbiblioteket till att bli ett fungerande verktyg för lärande och som skolans nav för kultur. Biblioteksdatasystem: För att effektivt göra inköp, registrera och cirkulera medierna använder skol- och folkbibliotek ett gemensamt biblioteksdatasystem som nås via bibliotekets/skolans hemsida. De flesta skolbibliotekens bestånd är i nuläget registrerade i BookIt, det gemensamma biblioteksdatasystemet. Medier: Eleverna får tillgång till kommunens gemensamma bibliotekstillgångar såsom Internetkällor, databaser, digitalt och tryckt material och handledning i att använda dem på 8

9 bästa sätt. Samarbete: Möjligheten till ett fungerande samarbete mellan folkbiblioteken och förskolorna, mellan skolbibliotek och folkbibliotek samt mellan lärare och bibliotekarier skall finnas. Ett aktivt utnyttjande av folkbibliotekets/skolpoolens tillgångar (ex medier för elever med annat modersmål än svenska, medier för elever med funktionshinder, medier som stimulerar lusten till språket). Samverkan mellan utbildningsförvaltningen, bibliotekarier, skoldatateket och resurscenter skall ge barn med olika funktionshinder bästa möjliga stöd. Skolbibliotekarien och pedagoger med ansvar för skolbiblioteken känner väl till skolpoolens och filialbibliotekens resurser. Nätverk: Utnyttjande av nationella nätverk exempelvis Fråga biblioteket och Fråga barnens bibliotek. Delta i bibliotekens nationella mailinglistor och bloggsidor. Upprätthålla regionala nätverk där även landstingets och högskolornas bibliotek ingår. Använda sig av FCkonferenser inom kommunen. Hemsidor: Informativa och interaktiva hemsidor som möjliggör snabb kommunikation. Bibliotekarier, lärare, rektorer och bibliotekschefen ansvarar tillsammans för en positiv utveckling av skolbiblioteketsverksamheten i kommunen. Initiativ till att regelbunden översyn/samtal sker tas ar förvaltningens skolbiblioteksgrupp. 4. OLIKA YRKESKOMPETENSERS UPPDRAG FÖR SKOLBIBLIOTEKEN Rektor: Rektor har ett särskilt ansvar för att förskolans och skolans miljöer utformas utifrån en helhetssyn på alla barns utveckling och lärande. Det är rektor, som har yttersta ansvaret för att det finns väl fungerande skolbibliotek som stöd för skolans och elevernas måluppfyllelse. Förskolans pedagoger: Arbeta aktivt med de små barnens språkutveckling. I Karlshamns kommun ska det finnas ett kulturombud/förskola som är mottagare och spridare av biblioteks- och kulturinformation och som får kontinuerlig kompetensutveckling inom området. Pedagog med ansvar för skolbibliotek så F-9/ Bibliotekspedagog: Del av en pedagogtjänst avsätts för arbete med skolbiblioteket. I Karlshamns kommun ska dessa finnas på alla skolor så F-9. Pedagogen är mottagare och spridare av biblioteks- och kulturinformation och får kontinuerlig kompetensutveckling inom området. Skolbibliotekarie: Utbildad bibliotekarie, som arbetar utifrån skolbiblioteket. Biblioteket är ett av skolans redskap i strävan att eleverna ska få förutsättningar för god läs- och skrivutveckling och bli informationskompetenta. En tjänst som skolbibliotekarie tillsätts i varje område. Skolbibliotekarien erbjuds fortbildning tillsammans med folkbibliotekarier. Gymnasiebibliotekarie: Utbildad bibliotekarie, som arbetar utifrån gymnasieskolans bibliotek. Två av de övergripande uppdragen är att tillsammans med lärare arbeta för att elever får ett kritiskt tänkande vid val av källor och att utgöra ett stöd för eleverna i sökprocessen. Bibliotekarien har specifika kunskaper i informationssökning och erbjuds fortbildning tillsammans med folkbibliotekarier. 9

10 Bibliotekarie från folkbiblioteket skall vara informationsförmedlare vara kontaktperson vara samordnare kring folkbibliotekets uppdrag köpa in specialmedier och medier på andra språk abonnera på databaser ha specifika kunskaper i informationssökning vara systemansvarig för det gemensamma katalog- och utlåningssystemet ansvara för skolpoolen samarbeta med BVC och pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskola samverka med pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd arbeta kompletterande med kultur och medier för barns fritid. IKT-pedagog arbetar pedagogiskt med informations- och kommunikationsteknik utvecklar olika metoder för att presentera och dokumentera elevarbeten handleder pedagoger och elever i presentations- och dokumenteringsteknik leder kompetensutveckling inom IKT-området. 5. ARBETSGRUPPER: Förvaltningens biblioteksgrupp: Övergripande ansvar. I denna ingår förvaltningschef, utvecklingssamordnare, representanter för rektorer inom förskola och skola, kultur & bibliotekschef, gymnasiebibliotekarie, representant för skolbibliotekarier och representant för folkbibliotekets bibliotekarier. Enhetens biblioteksråd: Ett biblioteksråd/område. I dessa ingår skolbibliotekarie, folkbibliotekarie, representant för förskolepedagoger, pedagoger med ansvar för skolbiblioteken och elevrepresentant. 10

11 6. REFERENSER SFS 1996:1596. Bibliotekslagen Statens Kulturråd 1991:1 Nationella skolbiblioteksgruppen. Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling LpFö98, Läroplan för förskolan Karlshamns kommuns skolplan Utbildningsförvaltningens policydokument Röda tråden i ett 1-20 perspektiv Pilerot, Ola. Informationskompetensens sammanhang SOU 2006:45 Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen. Betänkande av kommitté Aktionsgruppen för barnkultur Eneskär 1990, s71. Pilerot, Ola. Informationskompetensens sammanhang Gómez, Elsa, Aktivt lärande med skolbibliotek : idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan / av Elsa Gómez och Margareta Swenne ; [illustrationer: Stina Stensland. - Lund : Btj, Ögland, Malin, Skolans bibliotek : om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag / Malin Ögland ; [foto: Lars Peter Roos]. Stockholm: Statens kulturråd, Kuhlthau, Carol Collier, Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus / Carol Collier Kuhlthau ; översättning och bearbetning till svenska förhållanden: Annika Aringer och Marianne Auby. - Lund : Btj, Alexandersson, Mikael, Textflytt och sökslump : informationssökning via skolbibliotek / Mikael Alexandersson och Louise Limberg ; [illustrationer: Erik Unnerfelt]. - Stockholm : Myndigheten för skolutveckling, Limberg, Louise, Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt / Louise Limberg ; [fotograf: Anders Rising]. - Stockholm : Skolverket, 2002 IFLA/Unesco:s riktlinjer för skolbibliotek. 11

12 7. LÄGESBESKRIVNING OCH TIDSPLAN FÖR TILLSÄTTANDE AV BIBLIOTEKARIER I KOMMUNENS 3 SKOLOMRÅDEN OMRÅDE SKOLBIBLIOTEKARIE Förskolan: Pedagogerna i förskolan gör kontinuerliga besök på folkbiblioteket där de får hjälp med att välja medier för barn. Folkbiblioteket förser förskolan regelbundet med böcker och andra medier. Särskilda kulturprogram erbjuds förskolorna årligen via kulturenheten. Skolår F-6: Grundskolorna F-6 avsätter resurser till skolbiblioteken i varierande omfattning. Skolbibliotekarien ansvarar för fortbildning och handledning av lärare med ansvar för skolbibliotek i samarbete med folkbibliotekens bibliotekarier. Skolbibliotekarien avsätter dag/vecka till F-6 verksamheten. I Hällaryd kommer folk- och skolbiblioteket att integreras år. Skolpoolen och biblioteksfilialen används aktivt för medielån och biblioteksbesök. Skolår 7-9: Skolbiblioteket är beläget på Österslättskolan. Skolbibliotekarien har sin huvudsakliga tjänstgöring på denna skola men är även en resurs för områdets övriga verksamheter. En kvalitetsgranskning (som särskilt innefattar utvecklingen av informationskompetens och den pedagogiska utvecklingen) görs av skolbiblioteken i område 1 under år 2007 och därefter årligen. Ansvarig för detta är rektor. OMRÅDE SKOLBIBLIOTEKARIE Förskolan: Pedagogerna i förskolan gör kontinuerliga besök på folkbiblioteket där de får hjälp med att välja medier för barn. Folkbiblioteket förser förskolan kontinuerligt med böcker och andra medier. Särskilda kulturprogram erbjuds årligen via kulturenheten. Skolår F-6: Grundskolorna F-6 avsätter resurser till skolbiblioteken i varierande omfattning. Skolbibliotekarien ansvarar för fortbildning och handledning av lärare med ansvar för skolbiblioteken tillsammans med skolpoolens bibliotekarier. Skolbibliotekarien avsätter 1 dag/vecka för f-6 verksamheten. Skolpoolen och biblioteksfilialen används aktivt för medielån och biblioteksbesök. Skolår 7 9: Skolbiblioteket på Stenbackaskolan blir troligtvis inte enbart ett skolbibliotek utan ett integrerat folk- och skolbibliotek med delvis olika uppdrag och olika målgrupper. Skolbibliotekarien har sin huvudsakliga tjänstgöring på Stenbackaskolan men är även en resurs för övriga verksamheter inom området. Skolbibliotekarien börjar sitt uppdrag januari En kvalitetsgranskning (som särskilt innefattar utvecklingen av informationskompetens och den pedagogiska utvecklingen) görs av skolbiblioteken i område 2 under år 2009 och därefter årligen. Ansvarig för detta är rektor. 12

13 OMRÅDE SKOLBIBLIOTEKARIE Förskolan: Pedagogerna i förskolan gör kontinuerliga besök på folkbiblioteket där de får hjälp att välja medier för barn. Folkbiblioteket förser förskolan med boklådor. Särskilda kulturprogram erbjuds årligen via kulturenheten. Skolår F-6: Grundskolorna F-6 avsätter resurser till skolbiblioteken i varierande omfattning. Skolbibliotekarien ansvarar för fortbildning och handledning av lärare med ansvar för skolbiblioteket. Skolbibliotekarien avsätter 1 dag/vecka till verksamheten. Skolpoolen och biblioteksfilialen används aktivt för medielån och biblioteksbesök. I Svängsta kommer folkoch skolbiblioteket att integreras. Skolår 7 9: Skolbiblioteket är beläget på Norrevångskolan. Skolbibliotekarien har sin huvudsakliga tjänstgöring på denna skola men är även en resurs för övriga verksamheter. Skolbibliotekarien börjar sitt uppdrag hösten En kvalitetsgranskning (som särskilt innefattar utvecklingen av informationskompetens och den pedagogiska utvecklingen) görs av skolbiblioteken i område 3 under år 2008 och därefter årligen. Ansvarig för detta är rektor. 13