Instuderingsuppgifter rörelselära

Transkript

1 Sara Bohman, Mats Hjortberg, Joakim Wiljelöf 2014 Instuderingsuppgifter rörelselära Klinisk Anatomi & rörelselära 8hp Neurobiologi, Homeostas & interaktion (huvudets osteologi) läkarprogrammet - termin 3

2 Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifterna är tänkta att ni ska göra i grupp men ni ska förbereda er individuellt innan genom att läsa igenom kompendiet i deskriptiv anatomi samt fundera på frågorna som berör respektive del. Bäst lär ni er om alla är delaktiga i alla uppgifter, men det står er fritt att dela upp sökandet efter svar på frågorna inom gruppen så länge alla i slutet av instuderingsseminariet känner att de har kolla på alla svar. Tänk på att vid ett grupparbete är det lika viktigt att alla tar sitt ansvar och bidrar som att hjälpa varandra och se till att alla i gruppen hänger med. Försök att fördela tiden så att ni hinner behandla alla frågor. Om ni kör fast på någon fråga kan ni lämna den och istället ta upp den tillsammans med amanuensen vid redovisningsseminariet. Frågorna är tänkta som en instuderingshjälp, så se till att du verkligen förstår och inte bara skriver av boken eller kompisen. Era svar kommer att fungera som ett diskussionsunderlag vid redovisningsseminariet där ni förväntas vara med och diskutera. På redovisningsseminariet kommer amanuensen också att gå igenom de fetstilta strukturer som inte redan täckts in av frågorna. Obs! Var rädda om skeletten och muskelmodellerna! Om något skulle gå sönder kontakta kuransvarig så att vi kan laga innan delarna försvinner. Innehåll Armens osteologi... 3 Armens muskler... 5 Bålens osteologi Bålens muskler Benets osteologi Benets muskler Huvudets osteologi (NHoI) Huvudets muskler (NHoI)

3 Armens osteologi Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. 1) Gå igenom benväskan, titta på skeletten, ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben och strukturer. Flera av dessa kan även palperas (kännas från utsidan). Försök hitta dem på er själva så förstärks inlärningen, ju fler sinnen som deltar i processen desto bättre minns man! Scapula Spina scapulae Acromion Cavitas glenoidalis Processus coracoideus Clavicula Humerus Caput humeri Tuberculum majus Tuberculum minus Capitulum humeri Trochlea humeri Epicondylus medialis Epicondylus lateralis Radius Caput radii Collum radii Tuberositas radii Ulna Olecranon Incisura trochlearis 2) Översätt följande ord till svenska samt ange vilka ben som är inblandade i respektive begrepp. a) Brachium b) Antebrachium c) Carpus d) Manus 3) Den sk skuldergördeln består av tre olika leder, vilka är dessa och vilka ben ingår i respektive led? (Om namnen känns invecklade, försök att dela upp orden i delar så ser du att de är sammansatta av namnen på de ingående benen) 3

4 4) Armbågsleden kan också delas upp i tre leder. a) Vad kallas dessa? Av vilken typ är respektive led? Vad kallas de strukturer som har utgör ledpanna/ledhuvud i respektive led (notera hur väl de passar mot varandra)? b) Vilka rörelser är möjliga i dessa leder? 5) Var finns och vilken funktion har lig. Anulare radii? 6) a) Vilka ben ingår i handleden, art. Radiocarpea b) Vilka rörelser kan utföras i denna äggled? 7) Kan handleden rotera handen? Försök att rotera handen och känn samtidigt på armen. I vilken led sker rotationsrörelsen? 4

5 Armens muskler Till duggan skall ni kunna peka ut, namnge samt ange ursprung och fäste för alla fetstilta muskler i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas många, men inte alla muskler. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. Använd muskelmodellerna, titta på skeletten för att identifiera muskelfästen och försök tänka ut hur de löper över leder för att se vilka rörelser musklerna kan utföra. Ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok. Försök hitta dem på er själva så blir det lättare att memorera. Ett tips till inlärningen är att försöka gruppera musklerna efter funktion, placering eller fästen. Vi börjar med de muskler som kan röra skulderbladet. 8) Muskler som rör skulderbladet har sitt ursprung på det axiala skelettet och fäster distalt på scapula. Vilka muskler rör skulderbladet (2 anteriora och 4 posteriora)? 9) M. serratus anterior är en viktig muskel då man tex kastar boll eller boxas. Vilka rörelser kan m. serratus anteroir utföra och hur löper muskeln? 10) a) M. levator scapulae kan som namnet antyder höja scapula, finns det någon mer muskel som kan det? b) Vad mer kan m. levator scapulae göra? 5

6 11) Hur kan m. trapezius både höja och sänka och båden inåt- och utåtrotera scapula? 12) Vad kallas de utskott på ryggkotorna där både m. trapezius och mm. rhomboidei har sina proximala fästen? Vi flyttar oss ut på den övre extremiteten och hanterar de muskler som kan röra armen, dvs de nio muskler löper över axelleden, art. glenohumeralis. 13) M. biceps brachii och m. triceps brachii löper också över axelleden men är inte inräknade i dessa nio. Vad kan det bero på? 14) Två av de nio musklerna kallas axiala, därför att de har sitt ursprung på det axiala skelettet (övriga sju har sitt ursprung på scapula). Båda dessa är stora ytliga muskler. En sitter på kroppens ventrala sida i bröstregionen och en på kroppens dorsala sida. Vilka är musklerna och vilka rörelser kan de utföra? 15) På scapula finns tre skålformade ytor: fossa infraspinata, fossa supraspinata och fossa subscapularis, var och en av dessa innehåller en muskel. Vad heter musklerna och var fäster de distalt? 16) Förutom ovanstående tre muskler har ytterligare fyra muskler sitt proximala fäste på scapula, vilka muskler är det? 6

7 17) a) Vilka muskler ingår i den sk rotatorkuffen? b) Vilken funktion har rotatorkuffen? 18) M. deltoideus är bla en framåtpendlare. Vilka fler framåtpendlare av humerus finns? 19) Hur kan m. deltoideus både framåtpendla och bakåtpendla humerus? 20) Vilka två muskler bildar bakre axelvecket? 21) Vilken muskel bildar det främre axelvecket? 22) Vilka muskler kan inåtrotera humerus? Löper dessa på fram- eller baksidan av femur? 23) Vid abduktion av armen är olika muskler involverade vid olika vinklar. a) Vilka muskler? b) Varför måste muskler som inte är fästa i armen användas (titta på skelettet)? 7

8 Vi flyttar oss nu längre ut på den övre extremiteten och hanterar de muskler som kan röra underarmen, dvs de muskler löper över armbågsleden, art. cubiti. 24) Av de muskler som rör armbågsleden har tre sin muskelbuk på överarmen (brachium). Vilka är de tre överarmsmusklerna? 25) Vilka rörelser kan utföras i armbågsleden och vilka muskler utför dem? Notera att även muskler som rör radius och ulna i förhållande till varandra bör räknas med, då dessa rörelser påverkar armbågsleden. Det innebär att inte bara överarmens muskler är involverade utan även muskler som helt och hållet ligger i underarmen. 26) a) M. biceps brachii har två huvuden; caput breve och caput longum dessa fäster på två olika delar av scapula, vilka? b) Huvudena går ihop till ett gemensamt fäste. På vilket ben finns det distala fästet? Vad kallas den strukturen? c) M. biceps brachii löper över två leder och kan därmed utföra flera rörelser, vilka? 8

9 27) M. triceps brachii har tre huvuden; caput longum och caput laterale och caput mediale. a) Varifrån utgår dessa huvuden? b) Huvudena går ihop till ett gemensamt fäste. På vilket ben finns det distala fästet? Vad kallas den strukturen? c) M. triceps brachii löper också över två leder och kan därmed utföra flera rörelser, vilka? Slutligen flyttar vi oss nu ner till de muskler som är belägna i underarmen (antebrachium) och som huvudsakligen rör handled och fingrar. Några av underarmens muskler kan som nämnts tidigare även generera rörelser i armbågsleden. 28) Av de muskler som ligger i underarmen är det a) en som utför flexion i armbågsleden, vilken? b) en som utför supination, vilken? c) två som utför pronation, vilka? 29) a) Räkna upp de ytliga volara underarmsmusklerna, börja med de mest radiala. b) Alla utom en kan utöva palmarflexion i handleden. Vilken muskel kan inte det, varför? c) En av dem kan dessutom böja fingrarna (ut till den sk PIP-leden), vilken? d) Utöver att sitta på volarsidan av underarmen, vad har dessa muskler gemensamt? 9

10 e) Under de ytliga volara underarmsmusklerna finns tre djupa volara underarmsmuskler, vilka är dessa? f) Studera fig 1-31 i kompendiet. Vad är poängen med detta arrangemang? 30) Försök att palpera de radiala extensorerna (tillsammans med m. brachioradialis). a) Var utgår de ifrån och hur löper de längs underarmen. b) Vad kallas de? c) Dessa är ofta förknippade med en speciell typ av överansträngning vilken är det och vilken typ av rörelse har man utfört då. 31) På underarmens dorsalsida hittar vi extensorerna. a) Sträck på fingrarna och titta på handryggen. De fyra senor du ser tillhör en och samma muskel. Vilken? b) Det finns ytterligare två ytliga extensorer vilka är dessa? c) Dessa tre muskler delar proxilamalt fäste med de radiala extensorerna, vilket fäste var det nu igen? 10

11 32) Kvar har vi nu de djupa dorsala underarmsmusklerna. a) Vilka är dessa? b) En av ovanstående har vi behandlat tidigare, den går inte över handleden och rör inte fingrarna utan har en annan uppgift. Vilken är muskeln och vad gör den? 33) Övriga fyra djupa dorsala muskler går alltså över handleden och rör fingrarna eller tummen. a) Tre av dem rör tummen, men vilket finger rör den fjärde muskeln? b) Tre av dem är extensorer, vad gör den fjärde? Försök att utföra denna rörelse! 34) a) Vad är fossa tabartiére? b) Vilka muskler/senor är inblandade? 35) Många av de muskler som rör handen och fingrarna har alltså sin muskelbuk i underarmen och endast musklernas senor går ut i handen och fingrarna. a) Vad är fördelen med detta arrangemang? b) De flesta av senorna passerar under två viktiga ligament, ett på palmarsidan och ett på dorsalsidan. Vad kallas dessa? c) Flektera handen lite lätt så ser du att en sena framträder tydligare än övriga. Det beror på att denna inte löper under ovan nämnda ligament. Vilken muskel hör denna sena till? (Hittar du den inte? Då kanske du tillhör de 14 % av befolkningen som saknar denna muskel.) 11

12 Bålens osteologi Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. 36) Gå igenom benväskan, titta på skeletten, ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben och strukturer. Vissa av dessa kan även palperas (kännas från utsidan). Försök hitta dem på er själva så förstärks inlärningen, ju fler sinnen som deltar i processen desto bättre minns man! Os hyoideum Columna vertebralis Vertebra Os sacrum Costae Sternum 37) Os hyoideum, tungbenet, utgör fäste för muskler som rör underkäken, tungan och struphuvudet. Det är ett U-format ben som inte ledar mot något annat ben. a) Via muskler och ligament är det upphängt i ett speciellt utskott på skallens undersida, vad kallas utskottet? b) Den centrala delen kallas corpus, på den finns två par horn, vad kallas dessa? 38) En typisk ryggkota består av kotkroppen, corpus vertebrae och en bågformad struktur, arcus vertebrae. a) Vad kallas det hål som bildas däremellan? b) Från arcus vertebrae utgår ett utskott bakåt och två åt sidan, vad kallas dessa utskott? c) Det finns också utskott med ledytor uppåt och nedåt mot intilliggande kotor. Utskotten kallas processus articularis och mellan dessa bildas hål som ses från lateralsidan. Vad kallas hålen och vad finns i dem? 12

13 39) De fösta två kotorna, atlas och axis avviker från de övriga. a) På vilka sätt? b) Här finns två viktiga leder, articulatio atlantoaxialis, mellan atlas och axis, och articulatio atlantooccipitalis, mellan atlas och os occipitale. Vilka rörelser kan utföras i respektive led? 40) Kotpelaren delas in i halskotor, bröstkotor, ländkotor, sammanvuxna korskotor och (oftast) sammanvuxna svanskotor. a) Vad kallas dessa grupper på latin och hur många kotor finns i respektive grupp? b) Ange minst en utmärkande egenskap för respektive ryggavsnitt. c) Vad är vertebra prominens? d) Vad är promontorium? 41) Beskriv hur en disk är uppbyggd och namnge delarna på latin. 42) Ryggraden stabiliseras av flera viktiga ligament. a) Vad kallas de ligament som ligger framför respektive bakom kotkropparna? b) Vad kallas de elastiska, gulaktiga ligament som ligger mellan kotbågarna? c) Var finns ligg. interspinalia? d) Var finns lig. supraspinale? e) Lig. nuchae är en fortsättning och en breddning av lig, supraspinale. Hur högt upp når detta ligament? 13

14 f) Var finns ligg. intertransversaria? 43) Sacrum utgör bäckenets bakre del och bildar en stram synovialled med os ilium. Ange tre ligament som stabiliserar denna led. 44) Bröstbenet består av tre delar, vilka? 45) Revbenen kallas costae på latin. a) Vad innebär costae verae och costae spuriae? b) Ett revben delas upp i två delar, en broskdel som fäster i bröstbenet och en bendel som ledar mot ryggkotorna. Vad kallas dessa delar? c) Titta på skelettet. De flesta revbenen (2-9) har tre ledytor mot ryggkotorna. Vika delar av kotorna ledar ett revben mot? d) Vad är arcus costalis? Revbensbågen, bröstkorgens nedre kant som bildas av brosken från sjunde till tionde revbenet. Bålens muskler Till duggan skall ni kunna peka ut, namnge samt ange ursprung och fäste för alla fetstilta muskler i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas många, men inte alla muskler. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. Titta på skeletten för att identifiera muskelfästen och försök tänka ut hur de löper över leder för att se vilka rörelser musklerna kan utföra. Ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok. Försök hitta dem på er själva så blir det lättare att memorera. 14

15 Ett tips till inlärningen är att försöka gruppera musklerna efter funktion, placering eller fästen. Bålens muskler förekommer ofta parvis. De kan då utföra olika rörelser beroende på om de används på båda sidor samtidigt (bilateralt) eller om bara ena sidans muskel används (unilateralt). Vi börjar med halsens muskler. 46) Os hyoideum, tungbenet, utgör fäste för muskler som rör underkäken, tungan och struphuvudet. Dessa muskler delas in i två grupper beroende på om de finns inferiort eller superiort om os hyoideum. Vad kallas grupperna? 47) Den viktigaste muskeln för flexion i nacken är m. sternocleidomastoideus. a) Vad är ursprung och fäste för denna muskel? b) Vilken blir rörelsen då denna muskel används bilateralt respektive unilateralt? 48) Under m. sternocleidomastoideus finns mm. scaleni (m. scalenus anterior, medius och posterior) som också hjälper till att böja halsen. a) Vad har dessa för ursprung och fäste. b) Nämn ytterligare en funktion för dessa muskler. 49) Muskler som extenderar nacken finns istället dorsalt om kotpelaren. En viktig nacksträckare har vi redan nämnt i avsnittet om armen därför att den också kan röra scapula, men den har också ett fäste på os occipitale (ligamentum nuchae). Vad heter muskeln? 50) Djupare, under föregående muskel, finns m. splenius som består av m. splenius capitis och m. splenius cevicis. Dessa muskler hjälper också till att extendera nacken. Ursprunget för dem varierar mycket i litteraturen men kan sammanfattas som taggutskotten på de nedre halskotorna och de övre bröstkotorna. Som framgår av namnen har de två delarna olika fästen, vilka? 15

16 Vi flyttar oss nu ner till ryggens muskler. 51) Ryggens ytliga muskler har vi redan behandlat i avsnittet om armen, eftersom de muskler som rör skuldergördeln och armen ofta har sitt ursprung på bålen. Vilka är de ytliga ryggmusklerna som också rör armen eller skuldergördeln? (Observera att hit räknas inte de muskler som utgår från scapula och fäster på humerus.) 52) M. serratus posterior superior och m. serratus posterior inferior är muskler som består av fyra muskelbukar vardera, varje buk går från ett taggutskott till ett revben. De övre går snett nedåt och de undre snett uppåt. Deras funktion har med andnigen att göra. Under vilka ytliga muskler finns m. serratus posterior superior respektive inferior? 53) Ännu djupare hittar vi m. erector spinae som löper längs hela ryggraden. a) Vilken blir rörelsen då denna muskel används bilateralt respektive unilateralt? b) m. erector spinae kan delas in i tre parallella delar. Delarna har ett gemensamt ursprung i en tjock sena från sacrum, crista iliaca och lumbalkotorna och delar sedan upp sig på olika fästen. Vilka är de tre delarna och var fäster de (i stora drag)? Börja med den mest laterala. Fundera också på hur namnen hänger ihop med placering. 54) Det djupaste lagret av ryggmuskler kallas mm. transversospinales. Även dessa muskler delas in i tre grupper. a) Vilka är de tre grupperna? b) Hur löper dessa muskler? 55) En annan djup ryggmuskel är m. quadratus lumborum som utgår från crista iliaca och fäster på lumbalkotorna och tolfte revbenet. Vilken funktion har denna muskel? 16

17 Musklerna på bålens framsida kan delas in i thorakala muskler och bukmuskler. 56) Precis som på ryggen finns här ett antal ytliga muskler som vi redan hanterat eftersom de muskler som rör skuldergördeln och armen ofta har sitt ursprung på bålen. Vilka är de ytliga thorakala musklerna som också rör armen eller skuldergördeln? 57) Interkostalmusklerna, eller revbensmusklerna som de också kallas, består av tre lager. a) Vad kallas lagren? b) Tack vare olika riktningar på muskelfibrerna har lagren olika funktion. Deras viktigaste uppgift är att stabilisera bröstkorgen när vi andas, men kan också hjälpa till att höja och sänka revbenen och därmed öka respektive minska bröstkorgens volym. Ange riktning, och funktion för de två yttersta lagren. 58) Diaphragma finns mellan thorax och buken och är kroppens viktigaste andningsmuskel. a) Den består av tre delar vars namn beskriver hur den sitter fast. Vad kallas delarna? b) Vad är centrum tendineum? 59) Bukens muskler består dels av den raka bukmuskeln, m. rectus abdominis,som sitter mitt fram och dels av tre lager platta muskler på sidan, m. oblicuus abdominis externus, m. oblicuus abdominis internus och m. transversus abdominis. a) Gemensamt skyddar dessa muskler de inre organen, stabiliserar ryggraden och medverkar vid bukpress. Precis som interkostalmusklerna har även de olika bukmusklerna muskelfibrer i olika riktningar vilket ger dem olika funktioner. Ange riktning, och funktion (rörelse)för respektive muskel. b) Vad är rectusskidan och linea alba? 60) Fascia thoracolumbalis är en kraftig bindvävshinna i ländryggen, den omsluter bland annat m. erector spinae och m. quadratus lumborum. Den är också ursprung för både rygg- och bukmuskler. Nämn två. 17

18 Benets osteologi Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. 61) Gå igenom benväskan, titta på skeletten, ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben och strukturer. Flera av dessa kan även palperas (kännas från utsidan). Försök hitta dem på er själva så förstärks inlärningen, ju fler sinnen som deltar i processen desto bättre minns man! Pelvis Pelvis major Pelvis minor Linea terminalis Diameter transversa Diameter conjugata Inclinatio pelvis Arcus pubis Angulus subpubicus Os coxae Foramen obturatum Acetabulum Os ilium Ala ossis ilii Crista iliaca Spina iliaca anterior superior Spina iliaca posterior superior Os ischii Ramus ossis ischii Tuber ischiadicum Spina ischiadica Os pubis Ramus superior ossis pubis Ramus inferior ossis pubis Symphysis pubica Femur Caput femoris Collum femoris Trochanter major Trochanter minor Linea aspera Condylus medialis Condylus lateralis Patella Tibia Condylus medialis Condylus lateralis Tuberositas tibiae Malleolus medialis Fibula Caput fibulae Malleolus lateralis 18

19 62) Översätt följande ord till svenska samt ange vilka ben som är inblandade i respektive begrepp. a) Femur b) Crus c) Tarsus d) Pes 63) Höftleden är en kulled som stärks av tre viktiga ligament. a) Vad heter ligamenten? (Om namnen känns invecklade, försök att dela upp orden i delar så ser du att de är sammansatta av namnen på benen de går mellan.) b) Vad kallas ledytorna? c) Vad är labrum acetabulare och vad har det för funktion? 64) Knäleden, art. genus, är korppens mest komplexa led. a) Vilken typ av led är knäleden? b) I knäleden ingår också patella som är ett så kallat sesamben. Vad är ett sesamben och vad har det för funktion? c) Även denna led stabiliseras av strukturer av fibröst brosk vad kallas dessa? 19

20 d) Knäleden stabiliseras förutom av senorna från m. quadiceps femoris (som nedanför patella övergår i lig. patellae) och m. semimembranosus av ett antal ligament. De viktigaste ligamenten är lig. collaterale tibiale, lig. collaterale fibulare, lig. cruciatum aneterius och lig. cruciatum posterius. Hur löper respektive ligament? e) Korsbanden är namngivna efter hur de fäster i tibia (anterior och posterior) Det främre förhindrar översträckning, det bakre förhindrar att femur glider framför tibia. Korsbandsskador är vanliga inom idrotten, oftast på grund av slag från sidan eller bakifrån, speciellt då knät är böjt. Vilket korsband, vilket kollateralligament och vilken menisk är troligast att bli skadad vid en sådan skada? f) Vid full extension roteras femur medialt på tibia och därmed sträcks alla ligament. Detta kallas att låsa knät och är en viktig funktion för oss upprätta varelser, varför? 65) Vristen (övre språngbensleden), art. talocruralis, kan delas upp i två leder som omges av en gemensam ledkapsel. a) Mellan vilka ben finns de två lederna? b) Vilka rörelser kan utföras i art. talocruralis? Glidrörelse i sidled i denna led begränsas av två benstrukturer som också är ursprung för de mediala och laterala ligament som stabiliserar leden. Vad kallas benstrukturerna? 66) I lederna mellan tarsalbenen ex. art. subtalaris och art. tarsi transversa kan eversion och inversion utföras. Vad kallas mosvarade rörelse i handen? 20

21 67) Art. Talocruralis förstärks förutom av senor från underbenets muskler även av mediala och laterala ligament. a) Vad kallas med ett samlingsnamn det mediala ligamentet som egentligen består av 4 separata ligament, och vilka ben förbinder detta ligament? b) På den laterala sidan stabiliseras art. Talocruralis av 3 stycken mer enskilda ligament. Vilka är dessa och vilka ben förbinder respektive ligament? (Om du funderar över kopplingen mellan vad de heter och hur de löper blir det lättare att komma ihåg!) c) En vanlig idrottsskada är stukning av foten. Vilket vridningsvåld över art. Talocruralis är det som utövas och vilket ligament är det som skadas? 68) Fotvalvet hålls uppe inte bara med hjälp av muskler utan även av ligament. a) Vilka är de 3 viktigaste ligamenten för fotvalvet? b) När dessa ligament inte klarar av att hålla fotvalvet uppspänt kallas det med ett annat ord för? 21

22 Benets muskler Till duggan skall ni kunna peka ut, namnge samt ange ursprung och fäste för alla fetstilta muskler i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas många, men inte alla muskler. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. Använd muskelmodellerna, titta på skeletten för att identifiera muskelfästen och försök tänka ut hur de löper över leder för att se vilka rörelser musklerna kan utföra. Ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok. Försök hitta dem på er själva så blir det lättare att memorera. Ett tips till inlärningen är att försöka gruppera musklerna efter funktion, placering eller fästen. Vi börjar med de muskler som utför rörelser i höftleden. Dessa har sitt ursprung på höftbenet och sitt distala fäste på lårbenet (med tre undantag). 69) Den första gruppen muskler som rör höftleden kallas tarmbensmuskulaturen eller den främre höftmuskulaturen. Denna grupp utgörs av m. iliacus och m. psoas major. a) Dessa två betraktas ibland som en muskel, vad kallas den? b) Var har dessa muskler sitt ursprung? c) Musklerna löper från bukens bakre vägg ner bakom inguinalligamentet till ett gemensamt fäste på femur, vad kallas den strukturen? d) På vilken sida om leden löper musklerna? Vad säger det oss om deras funktion? 70) Den andra gruppen kallas glutealmuskulaturen eller posterolaterala höftmuskulaturen. a) Till denna grupp hör först och främst de tre sätesmusklerna. Vad heter dessa på latin? b) När har vi användning av dessa muskler? 22

23 c) Ibland räknas även en fjärde muskel till glutealmuskulaturen. Det är m. tensor fasciae latae, en muskel med ett lite speciellt fäste. Som namnet antyder spänner denna muskel lårfascian, fascia lata. Det gör den genom att sträcka tractus iliotibialis. Vad är tractus iliotibialis och var sitter den? d) Tractus iliotibialis innehåller senstråk från två av de posterolaterala höftmusklerna, vilka? 71) Innanför glutealmusklerna hittar vi en solfjäderformad muskelgrupp som innehåller följande små muskler (i ordning superiort till inferiort): a) Denna grupp har fått namn efter en gemensam funktion de har, vilken är det? b) En annan sak de har gemensamt är att de fäster på eller nära en viss struktur på femur (där även m. gluteus medius och m. gluteus minimus fäster), vilken struktur? c) M. piriformis har sitt ursprung på sacrum, men från vilket ben utgår övriga fem muskler? 72) I inledningen till det här avsnittet nämndes att det finns tre undantag från att musklerna som rör höftleden har sitt ursprung på höftbenet och sitt fäste på lårbenet. Vilka är de tre undantagen? 23

24 Vi fortsätter nu med de muskler som kallas lårmuskler. Lårmusklerna har sin muskelbuk huvudsakligen på låret. Dessa delas in i tre grupper (mediala, anteriora och dorsala lårmusklerna) som avgränsas av bindvävsfascior. Även dessa muskler (med tre undantag) har sitt ursprung på höftbenet och utför därmed rörelser i höftleden. Till skillnad från höftmusklerna sträcker sig dock många av lårets muskler ända ner till underbenet och löper alltså över två leder, höftleden och knäleden. 73) På lårets medialsida hittar vi en grupp som har sitt ursprung nära foramen obturatum. a) Vilka muskler ingår i denna grupp? b) Dessa muskler har en gemensam funktion, viken? c) Dessa muskler går alla över höftleden, men en går även över knäleden, vilken muskel? Vad har den för funktion där? d) Vilken är den mest mediala muskeln på låret, dvs utgör konturen av lårets insida? e) Tre av ovanstående muskler fäster i en struktur som kallas linea aspera, vad är det och var finns den? Vilka är musklerna som fäster där? 74) På lårets framsida finns den fyrhövdade lårmuskeln. a) Vad heter muskeln på latin? b) Denna muskel utgörs som sagt av fyra huvuden, vilka? c) Tre av de fyra musklerna har ursprung på femur, men varifrån utgår den fjärde? Vilken är det? 24

25 d) Dessa fyra muskler går ihop i en gemensam sena. Vad är speciellt med senan och på vilken struktur fäster den? e) Vad säger detta fäste oss om muskelns funktion? f) Till denna grupp hör en femte muskel, m. sartorius (skräddarmuskeln), som ligger diagonalt som en rem över låret. Vad är fäste och ursprung för denna muskel? 75) Den sista gruppen som rör höftleden är de bakre lårmusklerna. a) Vilka tre muskler ingår i denna grupp? b) Denna grupp har även ett annat namn, vilket? c) De tre musklerna har ett gemensamt ursprung vilket? d) De distala senorna kan du känna i knävecket när du sitter på en stol. På lateral sidan bör du kunna känna en sena, vilken muskel hör den till? På medialsidan bör du kunna känna två senor nära varandra (en väldigt tydlig och en som kan vara lite svårare att hitta och som ligger mer medialt). Till vilken muskel hör den mest mediala av dessa? e) Vilka funktioner har dessa muskler? f) M. semitendinosus ingår i en struktur som kallas gåsfoten, pes anserinus. Detta är ett gemensamt senfäste medialt om tuberositas tibiae. Vilka är de andra två musklerna som ingår i pes anserinus? 76) I inledningen till det här avsnittet nämndes att det finns tre muskler denna grupp som inte har sitt ursprung på höftbenet. Vilka? 25

26 77) I inledningen nämndes också att många av lårmusklerna sträcker sig ända ner till underbenet, men vilka fem lårmuskler gör inte det? Vi flyttar oss nu ner till underbenet. Precis som lårmusklerna delas underbenets muskler in i tre grupper (anteriora, laterala och dorsala underbensmusklerna) som avgränsas av bindvävsfascior. Underbenets muskler har sitt ursprung på tibia och/eller fibula och verkar på språngbenslederna och på lederna i foten. Det finns dock två muskler i denna grupp som har sitt ursprung på femur och därmed också verkar på knäleden samt en muskel som endast verkar på knäleden. 78) I den främre gruppen finns tre muskler. a) Vilka? b) Känn på framsidan av ditt smalben och lokalisera tibia (en ganska vass benkant längs underbenet). Lateralt om tibia finns en kraftig muskel, vilken är det? Försök att spänna muskeln och fundera på vilken rörelse du utför då? c) Om namnet antyder utgår den från tibia, men var fäster den? Med tanke på fästet, kan den utföra någon mer rörelse än den du just kommit fram till? d) När foten är inverterad (supinerad) syns senan till m. tibialis anterior tydligt anteriort om mediala malleolen. Extendera stortån så framträder också en annan sena över fotleden, lateralt om m. tibialis anterior. Vilken muskel hör den till och var fäster den? e) Sträck övriga tår så framträder ännu en sena, lateralt om den tidigare ungefär mitt på fotleden. Vilken muskel hör den till och var fäster den? 79) De två laterala underbensmusklerna har smidigt nog fått namn efter det laterala underbenet, fibula, som de också utgår från. a) Vad heter musklerna? b) En av dessa fäster på samma ben som m. tibialis anterior, men tar en helt annan väg dit, vilken muskel och vilken väg? 26

27 c) Vilken funktion har dessa två muskler? 80) De dorsala underbensmusklerna kan delas in ytterligare i ytliga och djupa dorsala underbensmuskler. a) Vilka är de ytliga dorsala underbensmusklerna? b) Vilken gemensam funktion har dessa muskler? c) Vad har m. gastrocnemius och m. soleus gemensamt? d) M. gastrocnemius och m. plantaris är de två underbensmuskler som även verkar på knäleden (som nämndes i inledningen till detta stycke). Var har de sina ursprung? 81) Slutligen till de fyra djupa dorsala underbensmusklerna. a) Vilka är de? b) M. popliteus är den underbensmuskel som inte verkar på fotleden, utan har en annan viktig funktion i knäleden, vilken? c) Övriga djupa dorsala underbensmuskler motsvarar den anteriora uppsättningen, men de löper istället på dorsalsidan och är således flexorer istället för extensorer. På vilka ben fäster respektive muskel och vilken väg tar de dit? d) Vilken ytterligare funktion har de djupa dorsala underbensmusklerna utöver flexion? 82) Vilka muskler bildar den så kallade stigbygeln? 83) Förutom tibia och fibula har många underbensmuskler sitt ursprung på membrana interossea. Vad är det? 27

28 Huvudets osteologi (NHoI) Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också. 84) Ta fram en skalle från benväskan (skallarna på skeletten går att ta loss och titta på, men håll då ordning på spiken och kom ihåg att sätta tillbaka skallen när du är klar). Ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben. Cranium Os frontale Os parietale Os temporale Os occipitale Os sphenoidale Os ethmoidale Maxilla Os palatinum Os zygomaticum Os lacrimale Os nasale Concha nasalis inferior Vomer Mandibula Skallen består av ca 22 ben, åtta av dem bildar neurocranium som omsluter och skyddar hjärnan. 85) Vilka är dessa åtta? Observera att vissa ben förekommer i par, dessa räknas då två gånger. 86) Om du öppnar en skallmodell, har du i ena handen locket, calvarium, och i andra handen skallbasen, basis cranii. a) Vilka ben bildar calvarium? b) Om du tittar ner i basen ser du att den delas in i tre gropar. Vad kallas dessa och vilken del av hjärnan passar i vilken grop? 28

29 87) Vilket ben bildar ögonhålans tak? 88) Os temporale (tinningbenet), har en del som utgör skallväggen och en del som sträcker sig in mot skallens mitt (ser ut som ett litet berg inuti skallbasen). a) Vad kallas dessa två delar? b) Pars squamosa (fjälldelen) innefattar också fossa mandibularis, vad har denna struktur för funktion? c) Pars petrosa (klippdelen) innehåller mellanörat och innerörat. Även två viktiga utskott på utsidan ingår; ett lite rundat som du kan känna bakom örsnibben och ett spetsigt som syns på skallens undersida anteromedialt om det tidigare. Vad heter utskotten? d) Mellan utskotten finns öppningen foramen stylomastoideum med en kanal för ansiktsnerven, nervus facialis, vad kallas kanalen? e) På dorsalsidan av pars petrosa finns hörselgångens inre öppning, vad kallas den och vad finns i den? f) Posteriort och inferiort om hörselhörselgångens inre öppning finns ett stort oregelbundet format hål, vad är det och vad innehåller det? g) Håll koll på det oregelbundna hålet och vänd på skallen så att du ser undersidan. Cirka en centimeter anteriort finns en rund öppning med ett hål i. Vad heter hålet och finns i det? 89) I skallens bas finns ett stort hål genom vilken förlängda märgen, blodkärl, nerver och ligament går. Vad kallas hålet och i vilket ben finns det? 90) Os sphenoidale (kilbenet) är ett fjärilsformat ben som ses bäst om man tittar på skallbasen uppifrån, men sträcker sig också ner och bildar de bakre delarna av näshålan. Fjärilen har ett par mindre anteriora vingar (ala minor) och ett par större posteriora vingar (ala major). a) De mindre vingarna innehåller varsitt litet hål som kommer från ögonhålan, vad heter hålet och vad innehåller det? b) Fjärilens kropp innehåller den så kallade turksadeln, sella turcica, vilken del av hjärnan ligger här? c) De större vingarna innehåller flera öppningar, försök lokalisera följande tre: foramen rotundum, foramen ovale och foramen spinosum. 29

30 91) Os ethmoidale (silbenet) ligger mellan ögonen och utgör ögats mediala vägg, näsans tak och de övre delarna av näsans laterala väggar och nässkiljeväggen. a) I näsans laterala väggar finns cellulae ethmoidales (silbenscellerna). Dessa tillhör en grupp luftfyllda slemhinnebeklädda hålrum som kommunicerar med näshålan. Vad kallas dessa? b) Övre delen av os ethmoidale kan också ses uppifrån centralt i fossa cranii anterior. Här finns två intressanta strukturer, crista galli och lamina cribrosa. Beskriv deras utseende och funktion. Resterande 14 ben(som inte omger hjärnan) tillhör viscerocranium. De bildar ansiktet med ögonhålorna, näshålan och munhålan. 92) Det största ansiktsbenet är maxilla (överkäksbenet). Observera att överkäken består av två överkäksben som möts i medianplanet. Den dei där tänderna sitter fast kallas processus alveolaris. a) Vi nämnde tidigare bihålorna. I corpus maxillae finns den största av bihålorna (ca 3cm i diameter), vad kallas den? b) Uppåt bildar ett utskott en del av ögonhålans vägg, detta utskott går ända upp och ledar mot os frontale. Vad heter utskottet? 93) Vilka ben eller delar av ben bildar hårda gommen? 94) Okbenet, os zygomaticus, gränsar till tre andra skallben. a) Vilka? b) Vad kallas just de delarna av de tre benen som gränsar till os zygomaticus? c) Vilka ben bildar okbågen, arcus zygomaticus? 95) Os lacrimale (tårbenet) är ett mycket litet ben i ögonhålans mediala vägg. Här finns en kanal som leder tårvätska från ögat ner till näshålan. Vad kallas den? 96) Os nasale bildar näsryggen. Har vi ett eller två sådana ben? 97) I näshålans laterala vägg finns de tre näsmusslorna, conchae nasales. Concha nasalis 30

31 inferior är ett eget ben, men till vilket ben hör conchae nasalis media och superior? 98) Vilken struktur bildas av vomer (plogbenet) tillsammans med lamina perpendicularis ossis ethmoiddalis? 99) Mandibula (underkäken) består av corpus mandibulae där tänderna fäster i pars alveolaris och ramus mandibulae som delar sig i två utskott. Vad kallas utskotten? Huvudets muskler (NHoI) Till huvudets muskler hör mimiska muskler som ligger subkutant och fäster med ena änden i skeletten och andra änden i huden. Med dessa muskler kan vi göra olika ansiktsuttryck, blinka och röra läpparna. Inga av dessa muskler tas upp specifikt här utan vi går direkt in på tuggmusklerna, det vill säga de muskler som rör huvudets enda synovialled, käkleden. 100) Den största tuggmuskeln är den solfjäderformade m. temporalis. Som namnet avslöjar utgår den från os temporalis (fossa temporalis), men var fäster den? 101) M. temporalis får hjälp av m. masseter. Vad har den för ursprung och fäste? 31