Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Transkript

1 Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista

2 Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon: , e-post: Foto, omslag: Louise Tuvesson. Anpassad modell för genusbudgetering av Ingrid Osika och Anna Klerby Produktion: Kommunikationsenheten, Joanna Glad

3 Inledning Ett av målen för Göteborgs Stad är att alla verksamheter ska jämställdhetssäkras och att resurser ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. I kommunfullmäktiges budget för 2013 och 2014 finns också ett uppdrag om att alla nämnder och bolag ska kartlägga resursfördelningen utifrån kön. För att underlätta för dig som ska göra en sådan kartläggning vill vi på Idrott & förening dela med oss av vårt sätt att arbeta och den beräkningsmodell som vi har tagit fram. Under 2012 deltog vi i projektet Smart ekonomi lett av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och då gjorde vi en kartläggning av vår bidragsfördelning till idrottande flickor och pojkar. Här hittar du också en checklista för genusbudgetering, så kallad Gender budgeting, med exempel från vår verksamhet. Genusbudgetering är en metod för jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet. Fokus ligger på resursfördelningen och inte på att budgetbeloppen måste ändras. Idrott & förening fördelar årligen cirka 80 miljoner kronor till föreningssektorn. Vår kartläggning omfattar de 58 största idrotterna och de två största bidragen: aktivitetsbidrag och lokal- och investeringsbidrag. För oss betyder det mycket att kunna göra utvärderingar av bidragssystemet både för att utmana vår egen bild av sakernas tillstånd och för att ge vår nämnd förutsättningar att fatta väl underbyggda beslut om reglerna för föreningsstöd. Vi hoppas att du ska finna materialet intressant, tankeväckande och inspirerande för att göra egna utredningar om jämställdhet utifrån rollen som servicegivare. Pia Zätterström, förvaltningschef, Idrott & förening Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening

4 Beräkningsmodell för aktivitetsbidrag Idrott & förenings aktivitetsbidrag baseras på det antal aktiviteter som föreningarna redovisar. Vår kartläggning visade att pojkar stod för 64 procent och flickor för 36 procent av aktiviteterna. Bidraget för flickor ligger på 5.50 kr per aktivitet och för pojkar på 5 kr per aktivitet. 1. Antal bidragsberättigade aktiviteter flickor/pojkar 2. Aktivitetsbidrag som kommunen ger per flicka/pojke 3. Multiplicera 1 med 2 4. Resultat = fördelning av aktivitetsbidrag Pojkar aktiviteter 5 kr x kr Flickor aktiviteter 5,50 kr x 5, kr Beräkningsmodell för lokal- och investeringsbidrag Idrott & förening kan bevilja föreningar lokalbidrag för att täcka kostnader i egna eller långtidshyrda lokaler. Bidraget är högst 385 kronor för flickor och 360 kronor för pojkar per bidragsberättigad medlem och år. Vi kan också bevilja föreningar investeringsbidrag för ny-, till- och ombyggnad av egna eller långtidshyrda anläggningar. 1. Ta fram procentuell könsfördelning av aktiviteter i varje idrott 2. Kartlägg de beviljade lokal- och investeringsbidragen 3. Multiplicera 1 med 2 4. Resultat = den summa som kommer flickor/pojkar till godo Miljoner kronor i investerings- och lokalbidrag som kommer flickor och pojkar till godo Investeringsbidrag 0 Flickor Pojkar Lokalbidrag Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening

5 Om våra resultat Mer investerings- och lokalbidrag till pojkars aktiviteter I 36 av 44 idrotter går en större del av aktivitetsbidraget till pojkar jämfört med flickor. Flickor får mer inom ridsport, basket, dans, gymnastik, konståkning, simning och volleyboll. I nio av elva idrotter går mer lokal- och investeringsbidrag till pojkar än till flickor. Flickor får mer inom ridsport och gymnastik. När bidragen (aktivitets- och lokal- och investeringsbidrag) summeras kan vi konstatera att 37 procent av bidragen går till flickor och 63 procent går till pojkar. Totalt får pojkarna stöd för 15 miljoner kronor mer än flickorna. Om flickorna skulle få en lika stor resurstilldelning som pojkarna skulle kommunen alltså behöva lägga ytterligare 15 miljoner kronor när det gäller dessa tre bidragstyper. Budgeten skulle då behöva öka med 26 procent. Om pojkar skulle få samma stöd som flickorna skulle kommunen spara 15 miljoner kronor, det vill säga 26 procent av dagens budget. Tabell 1. Bidragsfördelning, miljoner kronor och procent, flickor och pojkar inom idrottsföreningar 2010 (investeringsbidraget gäller 2009) Bidragstyp Totalt Till flickor Till pojkar Mer till pojkar Aktivitetsbidrag 14,0 5,3 8,6 3,2 23 % Lokalbidrag 17,3 6,8 10,6 3,8 22 % Investeringsbidrag 26,5 9,2 17,2 8,0 30 % Totalt 57,8 21,4 36,4 15,0 26 % Mer till pojkar i procent I tabell 2 framgår fördelningen av flickor och pojkar i målgruppen, det vill säga alla 7 26 åringar i Göteborgs Stad och vi kan konstatera att det finns lika många unga av vardera kön. Dock är fler pojkar medlemmar i en idrottsförening (59 %) jämfört med flickor (41 %). Troligtvis är andelen aktiva något lägre då en del individer är medlemmar i flera föreningar. Tabell 2. Målgrupp, medlemmar, bidrag, miljoner kronor. Kronor och procent för flickor och pojkar inom idrottsföreningar 2010 Målgrupp (7-26 år) Medlemmar i bidragsberättigade idrottsföreningar Tre föreningsbidrag Bidrag* kr per medlemskap Totalt Flickor Pojkar Flickors andel av pojkar personer 50 % 50 % 100 % medlemskap 41 % 59 % 68 % 57,8 mkr 37 % 63 % 59 % 967 kr/medlemskap 882 kr/flicka kr/pojke 86 % *Aktivitetsbidrag och lokalbidrag för 2010, investeringsbidrag för Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening

6 Det kommunala stödet i form av de tre bidragstyperna ligger på 57,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 449 kr/invånare i åldersgruppen. I fördelningen av bidragen till föreningarna och dess medlemmar framkommer, som vi sett, att mer resurser går till pojkarna, 63 procent jämfört med flickorna, 37 procent. En beräkning per medlemskap visar att kronor går till pojkars medlemskap och 882 kronor till flickors medlemskap. Den genomförda kartläggningen visar att det kommunala stödet framför allt går till idrottsföreningar där pojkarna är i majoritet. Detta betyder att pojkar får mer stöd av kommunen än flickor. Det är också viktigt att komma ihåg att utifrån den bidragsfördelning som kommunen ger idrottsföreningar för barn och unga, fördelas även de statliga bidragen. Får föreningen bidrag från kommunen kan den även räkna med bidrag från Riksidrottsförbundet. Vilka idrotter föredrar flickor respektive pojkar? I Fritidsvaneundersökningen som Göteborgs Stad gör framgår att: 74 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna tränar minst två gånger i veckan, flickor och pojkar har olika preferenser, flickor föredrar i högre utsträckning dans, gymnastik, gymping/aerobics, simning/ bad, klättring, konståkning, ridning, vistelse i skog, hav och grönområden, dubbelt så många pojkar som flickor spelar fotboll. En kartläggning av de störst privata gym- och friskvårdsaktörer i Göteborg visade att: flickor/unga kvinnor utgör en stor majoritet av medlemmarna, ett medlemskap kostar mellan och kronor per år och mer, flickor står i högre grad själva kostnaderna för sitt idrottande, till exempel ridning, dans, yoga, gym/aerobics. Vi kan konstatera att flickor och pojkars preferenser för olika idrotts- och motionsformer skiljer sig åt, ibland mycket kraftigt. Detta framkommer genom att flickor och pojkar är aktiva inom olika idrottsgrenar inom föreningslivet. Än mer tydligt blir det i de fritidsvaneundersökningar som kommunen genomför bland barn och ungdomar. Bilden bekräftas av att majoriteten av medlemmarna i privata gym- och friskvårdsaktörer i Göteborg är flickor/kvinnor. De får inte stöd från kommunen utan medlemmarna får betala sin fysiska aktivitet ur egen ficka. Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening

7 Genusbudgetering Genusbudgetering eller Gender budgeting är en metod för att analysera hur offentliga resurser används ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Syftet är att förhindra att offentliga medel fördelas på ett sätt som är orättvist och diskriminerande. Enligt Europarådets definition innebär Gender budgeting: A. Utvärdering av budgetens effekter ur ett genusperspektiv B. En förändring av inkomster och utgifter för att främja jämställdhet C. Integrering av ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet Checklista för genusbudgetering (Gender budgeting) A. Utvärdera hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män Välj budget, verksamhet eller aktivitet som ni vill undersöka. Gör en kartläggning och analys genom att följa checklistan. Hur stor är omfattningen? Hur stora är kostnaderna? Hur ser målgruppen ut? Antal och andel kvinnor/män, flickor/pojkar. Beskriv målgruppens behov och prioriteringar/ preferenser. Ta hjälp av forskning, medborgarenkäter med mera. Beskriv målgruppen närmare. Information om målgruppen kan till exempel finnas i besöksstatistik och medlemsstatisik. Så gjorde vi på Idrott & förening Vi har kartlagt de 58 största idrotterna och de två största bidragen: aktivitetsbidrag och lokal- och investeringsbidrag, totalt 57,8 miljoner kronor. Vi har kartlagt hur många flickor och pojkar 7 26 år som finns i Göteborgs Stad. Dessa är berättigade till stöd/ bidrag av oss om de är föreningsaktiva. Genom Frivan-undersökningen kunde vi se att flickor och pojkar har olika preferenser när det gäller idrott och fysisk aktivitet. Vi har kartlagt andelen och antalet flickor och pojkar inom olika idrotter och i vilken omfattning de är aktiva. Räkna på resursfördelningen. Utifrån den totala resursfördelningen, beräkna hur mycket pengar som går till gruppen kvinnor respektive gruppen män, och per individ uppdelat på kön. Räkna på hur budgeten skulle förändras om kvinnor och män fick lika mycket resurser. Motsvarar den faktiska resursfördelningen könsfördelningen i målgruppen samt dess behov och prioriteringar på ett jämställt och likvärdigt sätt? Vi har beräknat hur mycket resurser som går till flickor respektive pojkar utifrån beviljade bidrag till idrottsföreningar, aktivitetsbidrag, lokalbidrag och investeringsbidrag. Vi kom fram till att 15 miljoner kronor mer skulle behöva gå till flickor om flickorna skulle få lika mycket som pojkarna. Vårt svar på den frågan var nej. Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening

8 Fortsätt att kartlägga och analysera men vidga blicken. Finns det andra resurser som samspelar med den fördelning av resurser som ni kommit fram till genom att följa checklistan? Får målgruppen stöd och resurser från någon annan budget/verksamhet? (Om vi undersöker hemtjänsttimmar behöver vi exempelvis också undersöka matleveranser.) Köper målgruppen liknande stöd/service på marknaden? Hur påverkas mäns/kvinnors privatekonomi? Hur påverkas det obetalda arbetet? Gör en samlad bedömning av kartläggning och analys: Är resursfördelningen jämställd? Vi kom fram till att flickor köper träningsoch motionsaktiviteter i större utsträckning än pojkar (gymkort, motionsdans, yoga med mera). Detta påverkar deras (och föräldrarnas) privatekonomi negativt. Alternativt hålls flickor från träning om de inte har råd. Här kommer även den kommunekonomiska och samhällsekonomiska analysen kopplad till hälsoeffekter på kort och lång sikt. Vårt svar på den frågan var nej. B. Integrera genusperspektivet. Förändra budgetens inkomster och utgifter i syfte att främja jämställdhet Budgetera för och genomför insatser och förändringar för att uppnå jämställdhet. Målen för jämställdhetspolitiken i Sverige sedan 2006 är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utgå också från Göteborgs Stads jämställdhetspolicy och den egna förvaltningens jämställdhetsplan. Vilka förändringar som krävs beror vanligtvis på situationen. Flera strategier kan användas samtidigt. Tre grundläggande principer: Flickor och pojkar, kvinnor och män ska få tillgång till resurser i relation till behov och sin andel av verksamheten. Verksamheten ska spegla flickors och pojkars, kvinnor och mäns intressen och behov i lika hög grad. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att träffa icke könsstereotypa val/aktivitetsval. Det ska vi på Idrott & förening göra Vi ska lyfta flickors behov och preferenser av idrott och träning och göra satsningar på dem. Vi ska utveckla vår verksamhet, våra stödformer och vårt sätt att tänka vid nybyggnationer så vi möter upp flickors och pojkars träningspreferenser på ett likvärdigt sätt. Vi ska arbeta tillsammans med föreningarna mot jämställdhet inom all verksamhet. Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening

9 Tre historiskt förankrade förändringsstrategier: Anpassning/Assimilering anpassa kvinnors beteende och behov efter rådande norm. Omvärdering addera kvinnors perspektiv till nuvarande samhällssystem. Transformering förändra normer och värderingar hos kvinnor och män så att vi beter oss mindre könsstereotypt. Förändra samtidigt samhällssystemet, inklusive offentliga institutioner så att de tillgodoser mänskliga behov snarare än könsstereotypa behov. Det ska vi på Idrott & förening göra Vi ska få fler flickor att välja den traditionella idrottsrörelsen så att de på så sätt får del av bidragen. Vi ska arbeta för att kvinnors behov och preferenser adderas till idrottspolitiken så att stöd ges till både flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt. Genom att flickors behov och preferenser adderas och genom aktivt jämställdhetsarbete inom idrottsrörelsen, förändras normer och värderingar samt offentliga fördelningssystem på sikt. En transformering sker. Checklistan har tagits fram av nationalekonomerna Ingrid Osika och Anna Klerby. I den här versionen av deras checklista ingår inte punkt B som gäller förändring av inkomster och utgifter för att främja jämställdhet. Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Idrott & förening