Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Transkript

1 Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti

2 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete har som ansvar att lyfta frågor, diskutera och komma med förändringar kring förskoleplanen tillsammans med kollegor. Visionen och hur vi ska utveckla arbetet med utveckling och lärande, förskola och hem, samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem samt förskolechefens ansvar är något som gruppen för systematiskt kvalitetsarbete ska arbeta vidare med. Gruppen ska även utarbeta en mall för uppföljning, utvärdering och utveckling. Det är en process som tar tid och som får ta tid. Förskoleplanen ska underlätta och sammanföra de styrdokument vi har att rätta oss efter och underlätta för verksamhetsutveckling. Funderingar finns också om att koppla förskoleplanen till barnens pärmar, till inskolningssamtal, utvecklingssamtal och avslutningssamtal. När vi använt begreppet Miljöperspektiv i Förskoleplanen och Avdelningsplanen, menas den pedagogiska miljön/ lärmiljön både ute och inne. Mycket inspiration kring förskoleplanen är hämtat från Reggio Emilias förhållningssätt och barnsyn på ett sätt som överensstämmer väl med hur vi vill jobba. 2

3 Våra styrdokument Internationella styrdokument FN:s barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 och 2016 Likabehandlingsplanen Lokala styrdokument Matildaskolans förskoleplan Vår syn på uppdraget och våra verktyg Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för oss, för att komma fram till en överenskommelse om hur vi rent konkret ska arbeta för att uppnå våra uppsatta mål. Alla pedagoger, i olika sammanhang, har varit delaktiga i framtagandet av de värdeord vi valt att lyfta fram i vår förskoleplan för Matildaskolan. Vi har enats om en gemensam syn på uppdraget samt formulerat och tagit ställning för de verktyg vi behöver, för att kunna genomföra den verksamhet vi tillsammans vill bygga. Nu är förskoleplanen implementerad och ett verktyg för pedagogerna som ska ligga till grund för planering, genomförande och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. I vår tolkning av uppdraget vill vi lyfta fram vår syn på det kompetenta barnet som en jämbördig medlem av samhället. Vi har valt att se ett barn: med stor kompetens, som upptäcker och utforskar sin omvärld med stöd av medforskande vuxna och barn fullt av frågor och ivrigt att förstå som aktivt skapar sin egen kunskap och identitet tillsammans med andra genom att möta fenomen i sin omvärld som kan redan från början, bara vi vuxna ser och ger möjlighet till det Vår syn på barnet är kopplad till den kunskapssyn vi har; att lära genom att få försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra slutsatser själv och tillsammans med andra. Detta kräver att vi pedagoger är aktivt nyfikna på barnen och deras tankar och arbetar vidare med barnens nyfikenhet och lust till lek och lärande. Vår utgångspunkt är att vi vill försöka förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och därigenom utmana dem. Matildaskolan har en syn på lärandet som bygger på ett förhållningssätt 3

4 och en barnsyn som är inspirerade av Reggio Emilia, vilket bland annat innebär att vi lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att uppleva, utforska, pröva och fantisera, samtala, reflektera, härma, leka och skapa. Vi vill låta barnen uttrycka alla sina hundra språk. Våra värdeord demokrati, trygghet, utforskande och mångfald ligger till grund för hur vi sedan kan utveckla våra kompetenser och erövra nya. Våra verktyg på Matildaskolan är: Pedagogisk miljö, inne och ute Projektbaserat arbetssätt Pedagogisk dokumentation Genomtänkt organisation Miljön ska vara inbjudande och präglas av delaktighet och öppenhet. Den ska synliggöra vår barn- och kunskapssyn. Vi iscensätter lustfyllda miljöer för alla sinnen att utforska omvärlden, för leken och lärandet och rika tillfällen till möten. Vi använder vår miljö som en tredje pedagog genom att ha en föränderlig och genomtänkt miljö utifrån barnens intresse och utveckling. Detta möjliggörs bland annat genom att vi skapar tydliga rum i rummet. Genom ett projektbaserat arbetssätt ger vi barnen möjlighet att under en längre tid fördjupa sig i något. Vi ser projektet som ramen för vårt arbete, det som ramar in och ger sammanhang till det innehåll som formuleras i läroplan och avdelningsplaner. Det som sker idag hänger ihop med det som skedde igår och det som kommer att ske imorgon. Vi lyssnar på barnens frågor och på hur de skapar teorier om hur världen fungerar, för att utmana dem vidare utifrån det. Vi vill ha en bred ingång, där varje grupp smalnar av projektet utefter barnens intresse. Vi vet var projektet börjar, men inte var det kommer att sluta. Det är barnens intressen, behov och vår förmåga att upptäcka dessa som styr det. Pedagogisk dokumentation hjälper oss att synliggöra barnens lärande/utforskande i samspel med andra. När vi gör den gemensamt hjälper den oss att stanna upp och reflektera över vad barn-barn och barn-pedagoger lär och utforskar. Den blir också ett viktigt hjälpmedel för barnen att bli delaktiga och medvetna om sitt lärande. Att arbeta med pedagogisk dokumentation över en längre tid leder till en fördjupning av förskolans verksamhet. Dokumentationerna leder till pedagogiska frågeställningar där vi tillsammans i arbetslaget hämtar in mer kunskap om barns lek/utforskande. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att utvärdera förskolans verksamhet och ett underlag för föräldrarnas möjlighet att bli delaktiga om mål och innehåll på förskolan. De pedagogiska dokumentationerna i barnens pärmar är ett bra hjälpmedel för 4

5 utvecklingssamtalen där barnens utveckling/lärande synliggörs. Reflektionerna/analyserna av de pedagogiska dokumentationerna blir sedan verktyg för den fortsatta utvecklingen på förskolan. En tydlig och genomtänkt organisation är ett verktyg för att barns och pedagogers ständiga lärande ska utvecklas. Genom möten och reflektion skapar vi tillsammans ett sammanhang. Vi har en organisation och ett årshjul som ska underlätta för oss att skapa en grundtrygghet. En tydlig organisation är viktig för att skapa lugn, arbetsro samt ger förutsättning för en rytm där projekt och fria aktiviteter tillsammans med rutiner skapar möjligheter för spontanitet. Våra valda värdeord Trygghet Demokrati Utforskande Mångfald Trygghet Förskolan är ett komplement till hemmen, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vi tolkar trygghet som att förskolan ska vara en plats för möten, där barnen ges möjlighet att utveckla sin identitet och känner trygghet i den. Vårt förhållningssätt skapar förutsättning för att föräldrar och barn känner sig välkomna och respekterade. Föräldrarna ska ges möjlighet till delaktighet och insyn i förskolans verksamhet. Förskolan ska erbjuda en trygg och säker miljö, samtidigt som den ska utmana till lek, lustfyllt lärande och aktivitet. Vi ser att rutiner är ett sätt att ge barnen förutsättningar för att våga utmanas, då de känner sig trygga med oss och i miljön. Demokrati Förskolan ska erbjuda en miljö där demokrati skapas och levs. Barnen behöver uppleva demokrati i vardagen för att på sikt kunna förstå och handla efter de demokratiska värderingar och principer vårt samhälle vilar på. Vi tänker att delaktighet är här och nu och demokrati, demokratiska metoder, är ett sätt att synliggöra och möjliggöra denna delaktighet. Att vara delaktig är att vara del i ett sammanhang. Varje barn och förälder ska känna sig viktig och veta att deras åsikt räknas och respekteras samtidigt som grupptillvaron ofta innebär att kompromissa och balansera olika individers önskemål 5

6 och behov. Rätten att få sina tankar och idéer hörda och lyssnade till förutsätter skyldigheten och möjligheten att också lära sig att lyssna på andra, ömsesidigt beroende. Vi ska ge barnen förutsättningar för inflytande, medbestämmande och delaktighet så tar barnen det ansvaret, även i framtiden. Barn vill om de kan och barn vill samarbeta när relationen är präglad av tillit. Barn kan samarbeta när de får de förutsättningar de behöver; tydlig kommunikation och rätten att fatta ett informerat beslut samt att vi vuxna tar ansvar för vilka beslut vi lämnar till barnet. Utforskande Ett utforskande arbetssätt betyder att barnen ska mötas av nyfikna pedagoger som tar vara på barnens lust och nyfikenhet att utforska sin omvärld. Intresserade, lyhörda medforskande pedagoger som låter barnen få rikligt med tid att utforska och att även få upptäcka det redan upptäckta. Barnen ska ges möjlighet att med alla sina sinnen utforska sin omvärld. Vi skapar lustfyllda miljöer såväl inne som ute, de ska utmana och locka, ge barnen många olika möjligheter att få upptäcka/lära/leka/samspela. Grundtanken i Reggio Emilias filosofi är att vi blir i samspel med varandra, vilket leder till ett utforskande och att vi lär i samspel med andra. Barnen ska ges många tillfällen att utforska sin närmiljö, natur såväl som stad kontinuerligt för att de ska bli medvetna om sina rättigheter och skyldigheter i den värld de lever och samverkar i. Mångfald Mångfald betyder att barnen ges möjlighet att få vara sig själv utifrån sina förutsättningar. Vi som arbetar i förskolan behöver möta barnen utifrån deras utveckling, intressen, behov, olikheter, erfarenheter och upplevelser. Genom att vi lyssnar in barn och vuxna och tar tillvara våra olikheter blir även vårt förhållningssätt, aktiviteter, material och miljö föränderlig. Barnen ges stora möjligheter till att erövra de 100 språken. Vi anser att barnens lustfyllda lärande sker relationellt, det vill säga att barn och vuxna eller barn och barn lär av varandras erfarenheter, upplevelser och intressen. Vi ser alla som en tillgång i förskolan, alla är lika värda och har något att tillföra oavsett etnicitet, genus eller bakgrund. En del av vårt uppdrag är att utmana och ifrågasätta vårt samhälles nutida normer. 6

7 Matildaskolans prioriterade område Språk är centralt för kommunikation. Språkutvecklingen innehåller och omfattar bland annat kroppsspråk, det talade och skrivna språket, teckenspråk och IKT. Vi anser att barnen bör ges många tillfällen till att samtala, reflektera och tolka språk i olika sammanhang, för att utvecklas till självständiga medborgare i ett mångfacetterat samhälle. De ska även ges möjligheter att utveckla intresse för språk och kommunikation. Viktigt är att pedagogerna ska möta barnens intresse för språk i olika sammanhang och dokumentera barnens språkutveckling. Föräldrarna ska bli uppmärksammade på barnens språkutveckling. Förskolan ska erbjuda miljöer som är inspirerande och som utmanar barnens intresse för språk. Samverkan med hemmet Föräldrarna är de som är närmast sina barn. De har huvudansvaret för sina barns omsorg, fostran och lärande. Förskolan är ett komplement till hemmet och därför är det ytterst viktigt att ha en bra relation. Föräldrar har rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn varit med om på förskolan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna till förskolan. Att ha en god kännedom om förskolans verksamhet är en förutsättning för att föräldrarna ska få möjlighet att vara delaktiga i verksamheten och av utvärderingen av den. Pedagogerna, barn och föräldrar ska genom samtal kunna skapa en helhetsbild av barnets utveckling och lärande. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet När barnens tid på förskolan närmar sig sitt slut, och nya utmaningar i förskoleklass, skola och fritidshem närmar sig, har förskolan den viktiga uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoletiden. Det är viktigt att barnen ges möjlighet att samtala, reflektera och bearbeta sina tankar och funderingar kring allt det roliga och spännande inför att börja i förskoleklass, skola och fritidshem. Men också att minnas tillbaka på allt som hänt under deras förskoletid. Reflektera över allt de lärt sig och alla kompisar och vuxna de mött, så att de får förståelse för sin utveckling och att de är en viktig del i samhället. 7

8 Uppföljning, utvärdering och utveckling Grunden för vår uppföljning och utvärdering av verksamheten finns i de observationer pedagogerna gör av barns lärande individuellt och i grupp. Dessa observationer, tillsammans med våra gemensamma syften kring verksamheten i stort och kring våra projekt, är våra utgångspunkter för att kunna följa upp och utvärdera vår verksamhet. Tillsammans reflekterar vi för att hitta strategier för att kunna utmana barnen vidare i sina läroprocesser och komma fram till vilka konsekvenser det får för val av miljö och material och vilken roll pedagogen ska inta. Till hjälp för detta använder vi observationsaktivitets- och reflektionsprotokoll. Utvärdering tillsammans med barnen sker med hjälp av olika former av tillbakablickar med stöd av vårt observationsmaterial och dokumentationen. Utvärdering tillsammans med familjerna sker i första hand vid samtal, föräldramöten och i enkätform. Uppföljning i arbetslag sker kontinuerligt under terminen och i slutet av varje termin görs utvärdering utifrån en gemensam utvärderingsmall som bygger på Matildaskolans förskoleplan och från läroplanen Lpfö 98, rev. 2010, Detta bildar underlag för den verksamhetsberättelse som förskolechefen ansvarar för. Utifrån sammanställningen och kvalitetsredovisningen/verksamhetsberättelsen för vi diskussioner och formulerar oss kring de områden som verksamheten behöver utveckla under nästa verksamhetsår. 8