Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD"

Transkript

1 Sjuksköterskans kärnkompetenser GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, STF PREFEKT GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

2 Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska artikelnr Socialstyrelsen, Stockholm Sjuksköterskan huvudsakliga arbetsområden, nämligen: - Omvårdnadens teori och praktik - Forskning, utveckling och utbildning - Ledarskap Helhetssyn och etiskt förhållningssätt ska genomsyra samtliga kompetensområden.

3

4

5 Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

6 Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

7 De tre källorna till evidensbaserade insatser är: Forskningsresultat Den praktiskt verksamma personalens erfarenheter Patientens/brukarens/anhörigas erfarenheter

8 Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

9 Klyftan teori-praktik av vården är onödig eller potentiellt skadlig 30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap Grol & Grimshaw 2003 i Lancet

10

11 Omvårdnadsforskning förbättrar vården Eva Joelsson Alm, sjuksköterska inom intensivvård och doktor i medicinsk vetenskap har forskat om övertänjning av urinblåsan. Urinretention Urinretention Övertänjning Övertänjning Skadad urinblåsa Vid tre och en halv deciliters fyllnad är det optimalt att tömma blåsan. Vid fyra deciliter eller mer blir det svårare att kissa. Mer än fem deciliter orsaka skador med men för livet.

12 Ami Hommels, sjuksköterska och docent visade att patienter med höftfraktur var lågt prioriterade och att de fick vänta ett eller flera dygn på operation. Knappt patienter drabbas av höftfraktur varje år,. Förutom det uppenbara lidandet för dem som drabbas, leder lång väntan på operation till både förlängd vårdtid och ökad dödlighet inom fyra månader efter benbrottet. Dessutom ökar risken för infektioner, trycksår och förvirring. Allt fler sjukhus inför nu Höftlinjen med operation inom 24 timmar. En person med misstänkt höftfraktur tas om hand snabbt redan i ambulansen på väg till sjukhuset. Patienten slipper vänta på akuten, utan kommer direkt till röntgen och sedan omgående till vårdavdelning och läggs där i en specialsäng med tryckavlastande madrass. (SSF 2014; Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården)

13 Patientsäkerhetslag trädde i kraft vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten. - vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. - ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhets-arbetet. - till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada

14 Patienten och anhöriga - en resurs Patienter och anhöriga ska ses som en resurs och uppmuntras att engagera sig i patientsäkerhetsarbetet. De ska uppmanas att ställa frågor och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen. Om det har skett en vårdskada är vårdgivare skyldig att informera patienten eller en anhörig om vad som har hänt och vad man tänker göra för att något liknande inte ska hända igen. Vårdgivaren ska informera om möjligheten att anmäla klagomål, hur man begär ersättning, informera om Patientnämndens verksamhet.

15 Omvårdnad relaterat till den sjuka människans fundamentala behov! - Komplex och avancerat fundamentala behov = basala behov = grundläggande behov Fundamental = omfattar alla elementära, absolut nödvändiga faktorer eller förutsättningar dvs. andning, mat, sömn, vila, aktivitet, uträtta behov, närhet och liknande

16 Fördelningen av omvårdnadsaktiviteter Psycho-social-spiritual care Medication Eating and elimination Dressing and hygiene Admission, discharge, relocation Mobility, rest and sleep Medical rounds Surveillance and monitoring Investigation and treatment Hospice care % Oncological care %

17 Personernas sårbarhet i omvårdnad av fundamentala behov Att patienterna ofta inte är beslutskompetenta på grund av chock, förvirring, sänkt kognitiv förmåga eller demens. Nära kroppskontakter vid personlig vård berör det mest intima. Skamliga känslor och social tabu vid urinläckage, avföring, kräkningar, slem och svett.

18 Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

19 Vad är e-hälsa? E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. Kommunikation. E-hälsa kan användas för att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, sjukvård och patienter. Tillgänglighet. E-hälsa låter patienten själv medverka i sin vård genom att till exempel boka vårdtider på webben och jämföra olika vårdgivare. Verksamhet. E-hälsa ger vårdpersonal rätt arbetsverktyg och tillgång till snabb information vilket leder till säkrare vård.

20 e-tjänsten Journalen på 1177 Vårdguiden där landsting och regioner har öppnat för invånare att ta del av sin journalinformation. Det är vården som äger informationen och patientdatalagen gäller. SKÅNE: Journalinformation från offentliga vården och även från vissa privata vårdgivare. Däremot inte från förlossningsvården. Patient inom Psykiatri Skåne kan se delar av sina journalanteckningar gjorda från den 28 september Journaler för barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri visas inte. Framöver kommer ytterligare journalinformation visas och från fler vårdgivare i länet.

21 Nästa steg: Hälsa för mig Hälsa för mig är ett personligt hälsokonto som hjälper dig att hålla koll på din hälsa. E-hälsomyndigheten arbetar för att privatpersoner ska kunna öppna ett konto under Hälsa för mig är också en plattform där företag och organisationer kan utveckla hälsorelaterade tjänster för invånare, i form av applikationer (appar).

22 Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

23 Sjuksköterskans två jobb: Att göra sitt jobb och Att göra vården bättre Att göra - Sak - Relation Att förändra vården till det bättre Att förstå görandet Forskning Förbättringsarbete

24 Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PDSAcirkeln Agera Planera Studera Gör Test!

25 Plan Act - Vilka förändringar behöver göras? - Vad skall nästa testcykel vara? - Vad behöver vi förändra? - Sätt mål för arbetet - Förutse utfallet av insatsen - Planera genomförandet. Vem, var, när? Study - Avsluta analysen av testet - Jämför testet med förväntningarna - Summera vad vi lärt Do - Genomför testet - Dokumentera problem och oväntade observationer. - Börja analysera

26 Kvalitetsregister systematisk registrering Nationella kvalitetsregister med personbundna uppgifter inom specifika områden i hälso- och sjukvården. De används för förbättringsarbete och uppföljning samt för forskning. Information om kvalitetsregistren, se Socialstyrelsens hemsida och respektive registers hemsida. Några exempel:

27 Personcentrerad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig Evidensbaserad vård Samverkan i team Sjuksköterskans kärnkompetenser Säker vård Informatik

28 Värdegrunden beskriver, utifrån en humanistisk människosyn, centrala värden av betydelse för omvårdnad. En värdegrund ska genomsyra verksamheten och ha en tydlig koppling till vardagsarbetet.

29 En värdegrund är ett gemensamt förhållningssätt, en gemensam etisk plattform som grund för det dagliga arbetet. Omvårdnad bygger på en humanistisk grundsyn: människan betraktas som en fri individ som har förmåga att göra val och ta ansvar och förstås både som en generell och unik varelse. Människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina unika förutsättningar.

30 Kärnkompetens för personcentrering Skapa partnerskap Respektera värdighet och integritet Aktivt lyssnande En person som är expert på sin situation Se personens behov, sårbarhet och resurser Visa tillit Personerna är tryggare, kortare vårdtider, mindre komplikationer, bättre smärtlindring, minskade kostnader (Inger Ekman, GPCC)

31 Omvårdnad är sjuksköterskornas ansvarsområde. - Målet för omvårdnaden är att personen ska vara självständig och oberoende, så långt det är möjligt, samt uppleva hälsa. - Målsättningen är att balansera maktförhållandet i omvårdnadsrelationen så att patienter och närstående är delaktiga, känner trygghet och upplever respekt.

32 Andra Ronden - Personcentrerad rond på en medicinavdelning

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Omvårdnadsforskning utveckling och användning. Tillämpning av omvårdnadsforskning

Omvårdnadsforskning utveckling och användning. Tillämpning av omvårdnadsforskning Patienter och deras familjer 2015-03-03 Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP Sjuksköterskan två jobb: Att göra sitt jobb

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård Konferens i Malmö 13-14 december 2017 Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. ideell förening

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation Svensk sjuksköterskeförening 2016 torkel ekqvist/fotogruppen södersjukhuset Produktionsfakta Skriften Sjuksköterskans profession grunden för din

Läs mer

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna

Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna 2017-05-15 torie.ernsater@swenurse.se Svensk sjuksköterskeförening 1910 - för att värna ett kunskapsbaserat yrke 1958 möjligt

Läs mer

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR Maria Nygren, sjuksköterska, Områdeschef VO thorax och kärl, Skånes Universitetssjukhus Stockholm 2018-11-21 1 Hur organisera vården för

Läs mer

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASOV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda

Läs mer

Ingen patient ska skadas i vården

Ingen patient ska skadas i vården Ingen patient ska skadas i vården Ett samlat stöd inom patientsäkerhet 1 2 Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett samlat stöd inom patientsäkerhet med utgångspunkt från hälso- och

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP

Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP Sjuksköterskan två jobb: Att göra sitt jobb och Att göra vården bättre Att göra - Sak

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård 1 (5) Grundutbildningsnämnden (GUN) Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå VASHB Programbeskrivning Utbildningen

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Omvårdnad sedan 1910 Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. Vi är en ideell förening som företräder professionens

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet Tillsammans skapar vi en säker vård Ett samlat stöd inom patientsäkerhet Ett samlat stöd inom patientsäkerhetsområdet Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvecklat ett samlat stöd för hälso-

Läs mer

Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan

Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan Sjunde nationella prioriterings-konferensen 2013 Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan Birgit H. Rasmussen, Professor Inst för omvårdnad, Umeå

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Medicinska fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten VASBU, Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom med fokus på barnsjukvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Paediatric Care Focusing on

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Omvårdnad sedan 1910 Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. Vi är en ideell förening som företräder professionens

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård

Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING

KOMPETENSBESKRIVNING FÖRENINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM GASTROENTEROLOGI I SVERIGE (FSGS) OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM GASTROENTEROLOGI

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/ Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-

Läs mer

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet

Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Från individ till system - utveckling av synen på patientsäkerhet Varför dog den lilla flickan undermålig dokumentation Läkemedel sorterade i bokstavsordning Läkemedel i lika förpackningar...... Många

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

E-hälsa. Profilinfo 2019

E-hälsa. Profilinfo 2019 E-hälsa Profilinfo 2019 Vad är e-hälsa? ehälsomyndigheten (Socialstyrelsen, WHO) Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information

Läs mer

Karriärutveckling för dig som sjuksköterska

Karriärutveckling för dig som sjuksköterska Karriärutveckling för dig som sjuksköterska DU ÄR VIKTIG Som sjuksköterska förväntas du ha ett etiskt förhållningssätt och medverka i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Din erfarenhet,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA Beslut om styrprincip Styrprincipen skall vägleda oss i arbetet framöver. Inom ramen för tillgängliga resurser skall vi skapa största möjliga värde för patienterna

Läs mer

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och

Läs mer

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar Lagar Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) (PSL) Patientlagen (2014:821) (PL) Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (KL) Träder i kraft

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete Susanna Ågren DATUM 2017-09-20 MEDICINSKA FAKULTETEN Bilaga 9 Titel pedagogisk reflektion/analys

Läs mer

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL Vårdskada Utredningar av vårdskadorv Lex Maria Enskildas klagomål Händelse som inneburit en vårdskada? Exempel? Hur vet man att det är en händelse som ska rapporteras

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-20 1 (2) HSN 2016-0692 Handläggare: Patrik Söderberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 16 Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande

Läs mer

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Studentmedverkan i förbättringsarbete Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare:

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Patientsäkerhet och arbetsmiljö En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter 2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Meningen med avvikelser?

Meningen med avvikelser? Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer