Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP

Transkript

1 Omvårdnadsforskning utveckling och användning GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP

2 Sjuksköterskan två jobb: Att göra sitt jobb och Att göra vården bättre Att göra - Sak - Relation Att förändra vården till det bättre Att förstå görandet Fördjupa förståelsen via teori om omvårdnad Empirisk forskning

3 Patienter och deras familjer Tillämpning av omvårdnadsforskning Håkan Eriksson Patienten I hemmet Hemsjukvård Särskilt boende (sjukhem ed) Vård och service i kommunen Vårdcentral Länsdels - / Länssjukhus Primärvård och länsdelsjukvård På sjukhus Gränsöverskridande vård e-hälsa Region - /Universitetssjukhus

4 HUR BÖRJADE DET I SVERIGE? Forskningen för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker fick sin grund i samhällsdebatten på tidigt 70-tal om den inhumana vården. Högskolereformen 1977 innebar att sjuksköterskeutbildning m.fl. blev utbildningar inom högskolan och med forskningsanknuten undervisning. Medicinska forskningsrådet (MFR) som fördelade statliga medel till medicinsk forskning tillskapade på 70- och 80-talet detta forskningsområde. Först kallad omvårdnadsforskning och senare vårdvetenskap/vårdforskning och på senaste åren hälsovetenskap.

5 Utveckling av omvårdnadsforskning i Sverige 1970-talet som förhoppningarnas tid 1980-talet som det strategiska arbetets tid (uppbyggnadsarbetet av högskolereformen) 1990-talet som den växande forskningens tid 2000-talet integrationens tid då de professionella gränserna suddas ut i forskningen och vi mera ser på vetenskapen som sådan (Elisabeth Hamrin 2000) Idag: 81 aktiva professorer inom omvårdnad/vårdvetenskap, 27 professorer har hunnit gått i pension,

6 Inga nobelpris - men gjort stor nytta! Omvårdnadsforskning har lyft förståelsen av vad det innebär att vara sjuk i olika situationer skapat en högre kunskapsnivå som haft betydelse för hela vården Infört nya vårdformer, exempelvis palliativ vård, personcentrerad vård Infört nya rutiner exempelvis kring förlossningsvård och tidig hemgång Utvecklat äldrevård med interventionsstudier ex. case management Gjort yrket till en respekterad profession

7 Omvårdnadsforskning förbättrar vården Eva Joelsson Alm, sjuksköterska inom intensivvård och doktor i medicinsk vetenskap har forskat om övertänjning av urinblåsan. Vid 3,5 deciliters fyllnad är det optimalt att tömma blåsan. Vid 4 deciliter eller mer blir det svårare att kissa. Mer än 5 deciliter orsaka skador med men för livet. Urinretention Urinretention Övertänjning Övertänjning Skadad urinblåsa

8 Övertänjning en vårdskada Ger urintömningsbesvär, infektioner och i svåra fall livslångt behov av kateterbehandling. Medför både praktiska och sociala begränsningar i vardagslivet och leder till onödigt lidande. Övertänjning av urinblåsan är ett stort problem i samband med operation, på akutmottagningar Patienter har ofta svårt att själv känna om de behöver kissa. Forskningsresultaten har medfört att nya rutiner införts i samband med sjukhusvård. Tidig upptäckt genom blåsscanning och intermittent kateterisering minskar risken för vårdskador och lidande för patienterna

9 Ami Hommels, sjuksköterska och docent har visat att patienter med höftfraktur var lågt prioriterade och att de fick vänta ett eller flera dygn på operation. Höftfraktur orsakas vanligtvis av att man ramlar i hemmet. Av de knappt patienter som varje år drabbas av höftfraktur har nästan alla, cirka 97 procent, fallit. Förutom det uppenbara lidandet för dem som drabbas, leder lång väntan på operation till både förlängd vårdtid och ökad dödlighet inom fyra månader efter benbrottet. Dessutom ökar risken för infektioner, trycksår och förvirring. Allt fler sjukhus inför nu Höftlinjen med operation inom 24 timmar. En person med misstänkt höftfraktur tas om hand snabbt redan i ambulansen på väg till sjukhuset. Patienten slipper vänta på akuten, utan kommer direkt till röntgen och sedan omgående till vårdavdelning och läggs där i en specialsäng med tryckavlastande madrass. (SSF 2014; Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården)

10 Klyftan praktik - teori 30-40% av alla patienter erhåller inte vård i enlighet med aktuell vetenskaplig kunskap av vården är onödig eller potentiellt skadlig (Grol & Grimshaw 2003 i Lancet)

11 Hälsa, vård och omsorgskonsumtionsmönster bland äldre med utveklingsstörning: En nationell registerstudie MEDARBETARE: MAGNUS SANDBERG, JIMMIE KRISTENSSON, MARIA JOHANSSON, MAGNUS TIDEMAN, FOU-MALMÖ STAD, FUB M.FL

12 Vårdutnyttjande Slutenvård 4500 Totalt antal vårdtillfällen Total Kontroll Fall Forskningen genomförs som longitudinell case-control study; Fall är äldre med utvecklingsstörning Kontroll är matchade kontroller

13 Forts 3500 Antal akuta vårdtillfällen Total Kontroll Fall

14 Implementering av kunskapsbaserad palliativ vård för äldre personer i särskilda boenden

15 Bakgrund En stigande andel äldre över 80 år och ett minskat antal vårdplatser har lett till att personer som bor på särskilda boenden är allt svårare sjuka. De flesta äldre som flyttar till ett särskilt boende avlider också där, i medeltal efter 9 månader. Både Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar att alla som behöver palliativ vård ska erhålla det, detta oavsett om man är gammal eller ung.

16 Bakgrund En god palliativ vård innebär att den svarar mot den äldres behov och ska utgå ifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till anhöriga. Ett första vårdprogram har tagits fram och ett nationellt kunskapsstöd. Erfarenheterna visar dock att det finns ett stort gap mellan framtagande av dokument om det vi vet är bäst, till det att det integreras i äldrevårdens vardag.

17 Projektets design Projektet genomförs som en cross-over studie av implementering i Skåne och Kronobergs län. En utbildningsintervention där personal i särskilda boenden utbildas genom seminarier och coaching under 6 månader. En pilotstudie genomfördes under 2014 med fyra särskilda boenden i Kronobergs län. Implementeringen börjar i Alvesta och Ljungby kommun i april Kontrollboende i Skåne. Skiftas om från januari 2016.

18 Medarbetare i projektet Gerd Ahlström, professor, projektansvarig, Lunds universitet Birgit H Rasmussen, professor, Lunds universitet Carl Johan Fürst, professor, Lunds universitet Eva Benzein, professor, Linnéuniversitetet Annica Forsgren, Kommunförbundet Skåne Lina Behm, med. dr., Lunds universitet Anna Sandgren, fil. dr., Linnéuniversitetet Birgitta Wallerstedt, med. dr, Linnéuniversitetet Per Nilsen, biträdande professor, Linköpings universitet Referensgrupp: Utvecklingsledare, Kommunförbundet Skåne

19 Forskning sker med både kvantitativa och kvalitativa metoder Tre praktiknära forskningsinriktningar där oftast både kvantitativa och kvalitativa metoder används samtidigt Aktionsforskning/interaktiv forskning Komplexa interventioner Implementeringsforskning

20 Omvårdnadsteorier Omvårdnadsteorier har utvecklats med start under talet i USA. De första åren för att etablera omvårdnad som en autonom akademisk profession. Omvårdnadsteorier har bidragit med att tydliggöra omvårdnad som en egen profession internationellt, autonom från den medicinska professionen och inte bara uppgiftsorienterat yrke (görandet). När omvårdnadsteori används idag så är det för att förstå och förklara praktiken bättre. Studenter på alla akademiska utbildningar läser sitt eget ämnes teori, ex. psykologstudenter, fysisk m.m.

21 Teori En teori kan definieras som ett system av idéer som antas förklara en viss företeelse. Teorier används för att beskriva, förutsäga och kontrollera fenomen. (Kozier & Erb s. Fundamentals of Nursing: Concepts, Process and Practice) Många teorier förklarar de 4 metaparadigmen i omvårdnad; 1) Person/patient/klient 2) Miljön/omgivningen 3) Hälsa 4) Omvårdnad

22 De 4 metaparadigmen i omvårdnad 1) Personen är mottagaren av omvårdnad (individer, familjer, grupper). 2) Miljö/omgivningen är den interna och extern omgivning som påverkar personen. Detta inkluderar människor i deras fysiska miljö såsom familj, vänner och arbetskamrater. 3) Hälsa är graden av upplevt välbefinnande. 4) Omvårdnad är de attribut, egenskaper och åtgärder av sjuksköterskans på uppdrag av eller i samarbete med kunden. (Kozier & Erb s. Fundamentals of Nursing: Concepts, Process and Practice)

23 Nivåer på teorier Metateori Övergripande filosofiska och metodologiska frågor relaterade till utvecklingen av en teoretisk bas för omvårdnad. Grand nursing theory Ramverk av centrala begrepp vilka definierade breda perspektiv på yrkesutövningen och olika sätt att se på omvårdnadsfenomen. T.ex. metabegreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Middle-range theory Mer konkreta frågor om yrkesutövningen som fyller gapet mellan grand nursing theory och praktisk omvårdnad, ex. transition, kronisk sorg, adaptation to chronic pain. Practice theory Föreskrifter för den praktiska omvårdnaden, peaceful end of life (Ruland and Moore 1998)

24 Omvårdnadsteorier berör de centrala värdena i omvårdnadens värdegrund Respekt för det sårbara Värdighet Integritet Hälsa och minskad lidande Självbestämmande Hopp och mening Upplevelse av tillit

25 Några exempel på omvårdnadsteorier Författare År Titel Hildegard Peplau 1952 The Theory of Interpersonal Nursing Ida Jean Orlando 1961 Nursing Process Discipline Theory Joyce Travelbee 1961 The Human-to-Human Relationship Ernestine Wiedenbach 1964 Clinical Nursing: A Helping Art Virginia Henderson 1966 The Nature of Nursing Martha E. Rogers 1970 An Introduction to the Theoretical Basis of Nursing Imogene King 1971 Toward a Theory of Nursing Dorethea E. Orem 1971 Nursing Concepts of Practice Madeleine Leininger 1985 Transcultural Care Diversity and University Patricia Benner 1989 The Primacy of Caring

26 Lästips Wiklund Gustin L & Lindwall L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur & Kultur.

27 NEUROLOGISKA SJUKDOMAR Patienters och dennes familj livssituation vid; Hjärntumörer Multiple Sclerosis (MS) Muskeldystrofier Stroke Parkinsons sjukdom Post-polio syndrom Guillain-Barre

28 Patienterna förmedlade förluster/att de förlorat något Av det normala livet Skapar en skillnad mellan verklig och önskad situation KRONISK SORG (Eakes, Burke & Hainsworth 1998)

29 Kronisk sorg; Kronisk sorg definieras som återkommande perioder av en varaktig och genomgripande sorgsenhet eller annan sorgereaktion förknippad med en betydelsefull förlust. (Eakes, Burke & Hainsworth 1998)

30 1) Personlig förlust av något viktigt i livet så som hälsa 2) Trigger, dvs. upprepade förluster Patienterna upplever Ineffektivt, personligt Kronisk Sorg Sätt att hantera Effektivt, personligt Trigger Ineffektivt, andra personer Effektivt, andra personer BRISTANDE VÄLBEFINNANDE VÄLBEFINNANDE

31 Schema för analys av intervjuerna för att kunna utesluta dem som ej har kronisk sorg samt se hur många som har tecken på det i intervjuerna. Sätt kryss för de alternativ som ni finner i intervjupersonernas berättelser. Med sorgereaktioner menas alla känslor som kan vara uttryck för sorg ex. tårar, ilska, besvikelse, hopplöshet m. m Kodnr Upplevd personlig förlust som beskrivs som betydelsefull Berättar om ytterligare betydelse förluster (totalt hur många?) Förlusten beskrivs som en genomträngande känsla Förlusten beskrivs som bestående, varaktiga Sorgereaktioner åter-kommer periodvis Gradvis, tilltagande och stegrande sorgereaktioner Triggers, dvs. utlösande händelser för sorgereaktioner 001 X X X X X X X 002 X X X X X 003 X X X X X X X med flera

32 I kvalitativa intervjuer med intervjuguiden som utvecklats från middle-range teorin om kronisk sorg framkom UPPREPADE FÖRLUSTER TRIGGER vid MS Identiteten som frisk Kontroll över vardagen Kontroll över framtiden Rörelsefriheten Sociala roller t.ex. i arbetslivet Vänner och sociala kontakter Oberoendet av andra Oberoendet av hjälpmedel

33 Förluster på grund av MS Förlust av -hopp -kontroll över kroppen -integritet -identitet mfl. Trigger Patienterna upplever Ineffektivt, personligt Kämpar med utsatthet och sårbarhet Kronisk Sorg Sätt att hantera Effektivt, personligt Bemästra med realistisk medvetenhet Ineffektivt, andra personer Otillräcklig bekräftelse och stöd BRISTANDE VÄLBEFINNANDE Sorg från utsatthet och sårbarhet Effektivt, andra personer Stöd för att hantera förlusterna VÄLBEFINNANDE Uppskattning av livet och förtröstan inför framtiden

34 Institutionens forskargrupper i omvårdnad Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa Gruppchef prof Inger Hallström Hälsofrämjande omvårdnad Gruppchef docent Eva Persson Vård i högteknologisk miljö Gruppchef prof Anna Forsberg Äldres hälsa och personcentrerad vård Gruppchef prof Gerd Ahlström prof Birgit Rasmussen

35 Sommarstipendier (SE NÄSTA ÅRS UTLYSNING I JANUARI-FEBRUARI) Forskarutbildningsnämnden utlyser härmed delfinansierade sommarstipendier om 2 månader riktade till studenter inom Medicinska fakultetens grundutbildningar. Stipendiet för 2 månader skall utnyttjas för forskningsarbete under 8 veckor under perioden juni tom augusti Detta finansieras 50% från fakulteten centralt och resterande 50% belastas handledaren och dennes forskargrupp. Stipendier utdelas till studerande inom alla stadier av utbildningarna enl ovan. Vill stimulerade till att pröva på forskning.