RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

Transkript

1 RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1

2 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5 HEDERSFÖRTRYCK...6 MISSBRUKANDE KVINNOR...6 ÄLDRE KVINNOR OCH FUNKTIONSHINDRADE...6 BARNPERSPEKTIVET...7 MANSPERSPEKTIV...7 SAMKÖNADE RELATIONER...7 BEMÖTANDE...7 GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGARNA...8 Målgrupper med särskilda behov...8 Misshandlade missbrukande kvinnor...8 Kvinnor och barn/ungdomar med utländsk bakgrund...8 Äldre kvinnor och personer med funktionsnedsättning...9 Barn...9 Information...9 Uppföljning...9 2

3 BAKGRUND Relationsrelaterade brott är ett allvarligt samhällsproblem och ett av våra mest dolda brott. Att utsättas för psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp leder alltid till medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser för den utsatte. Forskningen visar att mörkertalet när det gäller anmälningar av relationsrelaterade brott är mycket stort. Enligt Brottsförebyggande rådet dödas i Sverige minst 16 kvinnor varje år av en man som hon är eller har varit gift eller sammanboende med. Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 2002 klassificerat mäns våld mot kvinnor som en folkhälsofråga. Det är också ett jämställdhetsproblem. Våld i nära relationer är också ett allvarligt hot mot barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa. Barns upplevelser av våld mellan föräldrar kan starkt komma att prägla deras värderingar och normer rörande relationer mellan könen och kan också skapa ett mönster med återkommande våld i deras kommande vuxenliv. I arbetet mot våld i nära relationer finns våld i samkönade relationer som prioriterat område. Det finns relativt lite forskning på just detta, men samtidigt säger den forskning som finns och den informella kunskapen att det är ett område som bör arbetas med. Regeringen har i skrivelse 2007/08:39 lagt fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I planen fastslås att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är oacceptabelt och måste upphöra. Syftet med handlingsplanen är att i ett sammanhang presentera regeringens arbete med att bekämpa detta och beskriva hur arbetet ska bedrivas. Insatsområdena är: Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Stärkt förebyggande arbete Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Ökad samverkan Ökade kunskaper SOCIALTJÄNSTEN Kommunens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen, SoL. Där fastställs i 2 kap. 2 SoL kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. I 3 kap 1 SoL framgår socialtjänstens uppgifter att informera, svara för omsorg och service, råd och stöd, vård och ekonomisk hjälp samt annat bistånd till dem som behöver det. Kommunens ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades i en ändring i socialtjänstlagen. Det utökade ansvaret och skyldigheten att utveckla sitt arbete kring frågor som rör våld mot kvinnor regleras i 5 kap. 11 SoL: Till socialnämndens arbetsuppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att de kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och 3

4 hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd eller hjälp. Nämnden bör vidare i verksamheten beakta gruppers och enskildas behov av stöd och hjälp, inklusive särskilda behov på grund av t ex ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende. UTVÄG SKARABORG Utväg är en verksamhet som syftar till att samtliga myndigheter och organisationer, som kommer i kontakt med denna problematik, skall bemöta alla berörda på ett samordnat och konsekvent sätt. Utväg arbetar med individuella samtal samt gruppverksamhet för både kvinnor, män, ungdomar och barn. Arbetet syftar till att motivera till förändring samt att ge stöd och råd i olika situationer. Deltagandet i gruppverksamheten och individuella samtal är kostnadsfritt. POLISEN Polismyndigheten är ett led i samverkanskedjan med bl.a. åklagarmyndigheten. Relationsbetingat våld är ett allmänt åtalsbrott. Sådant våld är alltid straffbart oavsett om det sker i hemmet, på jobbet eller på allmän plats. Polisens arbete är att ta upp en anmälan och att dokumentera. I deras yrkesroll ingår att vara objektiv. Åklagaren leder utredningar och beslutar om det finns skäl för en eventuell anhållan eller om andra åtgärder behöver vidtagas. Polisen har också en brottsofferstödjande roll och inom polisen i Falköping finns en brottsoffersamordnare, som ingår i kommunens samverkansgrupp. Polisen kan besluta om skyddsåtgärder som t ex skyddslarm, rondering och säkerhetssamtal. SJUKVÅRDEN En person som utsatts för våld i nära relation och uppsöker sjukvården för sina skador, talar i många fall inte om vad han/hon blivit utsatt för. Det är viktigt att sjukvårdspersonal är lyhörd och frågar om han/hon blivit utsatt för misshandel. Noggrann dokumentation av skador och upplevelser är av stor betydelse för eventuella rättsliga följder. KVINNOJOUREN Kvinnojouren och kvinnohuset Tranan är en ideell förening som har skyddat boende för kvinnor och barn och en akuttelefon som är bemannad utanför kontorstid. Kvinnor med kunskap om mäns våld mot kvinnor finns för stödsamtal och stöd vid eventuella myndighetskontakter. Kvinnan kan vara anonym. Jourkvinnorna har tystnadsplikt och ingen rapporteringsskyldighet till myndigheter. Däremot finns en överenskommelse mellan jouren och socialförvaltningen om att de alltid rapporterar då det finns barn med i relationen. 4

5 BROTTSOFFERJOUREN Brottsofferjouren består av stödpersoner vars främsta uppgift är att lyssna på dem som drabbats av brott. De hjälper till med kontakter till olika myndigheter och försäkringsbolag. MÅL Falköpings kommun har undertecknat CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män, och skall arbeta för dess genomförande. I denna deklaration, artikel 22, förbinder sig kommunen att införa och stärka program och insatser mot könsrelaterat våld. Falköpings kommun har i sin verksamhetsplan medborgaren i centrum. Kommunens viljeinriktning är att allt våld i nära relation, att kvinnor och ungdomar som blir utsatta för hedersrelaterat förtryck, hot och våld samt att människohandel för sexuella ändamål (trafficking) är helt oacceptabelt och ska bekämpas. Ett delmål är att upprätta en gemensam handlingsplan för förvaltningarna och att skapa en kedja mellan de berörda myndigheterna och frivilligorganisationerna. Ett annat är att genom utbildning öka kunskapen om mekanismer och konsekvenser av våld i nära relationer. ÖVERGRIPANDE MÅL Alla i en relation skall kunna leva utan rädsla och själva bestämma över sina liv Genom samordnade insatser agera mot gemensamma mål på ett effektivt och kraftfullt sätt Barnens situation skall alltid uppmärksammas Öka möjligheterna till att förebygga och tidigt upptäcka det relations- och könsbetingade våldet genom utbildning, information och attitydpåverkan Främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter personer som utsatts för relationsvåld och den misshandlande parten De som misshandlar bör få sådan hjälp att de inte återfaller i brottslighet KVINNOPERSPEKTIVET En kvinna som misshandlas har ofta tvingats leva med partnerns krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av närstående person ger också psykiska men. Det leder till att man får bristande tillit till människor som vill hjälpa. Man vill inte alltid berätta vad som hänt och förväntar sig inte att bli trodd. Oavsett vilken personal som kvinnan kontaktar i det akuta skedet så har denna ansvaret för att lotsa 5

6 henne till rätt handläggare, beroende på vilken hjälp inom vilken myndighet eller frivilligorganisation som behövs. Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott eftersom man på olika sätt är beroende av varandra känslomässigt, genom gemensamt boende, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, vänner och släktingar och gemensam ekonomi. Ofta föregås en separation av ett flertal tidigare försök till uppbrott och den utsatte är rädd för att förövaren ska verkställa de hot han/hon uttalat. Våldet drabbar personer inom alla samhällsklasser och alla åldersgrupper. Vissa kategorier har uppmärksammats som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Det rör sig om kvinnor samt ungdomar av båda könen med invandrarbakgrund, missbrukande kvinnor, äldre och funktionshindrade kvinnor och personer som lever i homosexuella relationer. Vi vill arbeta med frågan om kvinnlig könsstympning för att motverka att flickor utsätts för detta. HEDERSFÖRTRYCK En del kvinnor med annan etnisk/kulturell bakgrund som utsätts för misshandel av sina män kan ha särskilt svårt att bryta upp från ett äktenskap då de kan riskera att bli isolerade eller utstötta ur en gemenskap. Vissa kvinnor har inte heller kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. För en del kvinnor med invandrarbakgrund är det långt ifrån en självklarhet att kunna bo på egen hand och försörja sig själv. Unga kvinnor/flickor och pojkar med föräldrar som kommer från länder med annan familjetradition och en annan syn på relationen mellan pojkar och flickor kan hamna i kulturkonflikter. Rädslan för att familjebanden skall upplösas kan göra att flickorna övervakas extra noga och kontrollen kan övergå i öppna konflikter, bruk av våld och andra övergrepp. Ofta tvingas pojkarna/de unga männen i familjen utföra kontrollen, vilket också är en form av förtryck. MISSBRUKANDE KVINNOR Bland de kvinnor som missbrukar är utsattheten mycket stor. De här kvinnorna har en mycket låg status både i sina egna och i andras ögon. Det leder till att hon sällan anmäler övergrepp eller söker hjälp. ÄLDRE KVINNOR OCH FUNKTIONSHINDRADE Det kan vara svårt att upptäcka våld mot äldre kvinnor och funktionshindrade. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade om de är beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot. Övergreppen kan förutom de mer traditionella också bestå av bristfällig omsorg, ovilja att hjälpa till med myndighets- och sjukvårdskontakter, stöld av tillgångar och hot om ytterligare försämring vad gäller omsorgen. 6

7 BARNPERSPEKTIVET Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. I familjer där våld förekommer finns en ovisshet om att inte veta vad, hur eller när något kommer att hända eller vem man kan lita på. Och de kan inte påverka sin situation. Våld inom familjen skapar ofta skam- och skuldkänslor vilket hindrar barnet att tala med någon utomstående om sina problem. Barn som växer upp i våldets närhet kan uppvisa flera symtom som beteendestörningar och bristande sociala färdigheter, ätstörningar och andra somatiska besvär, emotionella problem som ångest, depression, lågt självförtroende, sömnproblem liksom posttraumatiskt stressyndrom. Socialtjänsten är den myndighet som har yttersta ansvaret när det gäller barn. MANSPERSPEKTIV Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Forskningen visar att de misshandlande männens gemensamma drag är att de har ett stort kontrollbehov. De har även en avvikande uppfattning om mansrollen och genom att slå bekräftar de sin roll. För att minska risken för att misshandlande män återfaller är det viktigt att erbjuda dem insatser. Detta arbete kan vara av stödjande karaktär såsom råd- och stödsamtal på socialförvaltningen eller deltagande i Utvägs påverkansgrupper för män som slår. Erfarenheter visar att en man med våldsproblem måste inse att han är ensam ansvarig för sina handlingar. Han behöver stöd för att få insikt och även lära sig hantera relationer till andra utan att ta till våld. SAMKÖNADE RELATIONER På samma sätt som i heterosexuella relationer förekommer våld mellan personer av samma kön som lever tillsammans. Erfarenheter och forskning visar att problematiken i stort sett ser likadan ut i homosexuella som i heterosexuella relationer. Makt och kontroll är centrala begrepp. Homofobi och heteronormativitet kan hindra identifiering av brott eller göra att de homosexuella inte får det stöd de kan ha behov av. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) har en särskild jourtelefon dit personer kan ringa och söka hjälp. BEMÖTANDE En förutsättning för ett gott bemötande är att den utsatte möts med respekt och förståelse och vid behov professionell tolkhjälp. Finns det barn i familjen måste planeringen av insatserna även omfatta dem. Det är viktigt att våldsutsatta personer får stöd och hjälp av kunnig personal. Det kräver kunskap om egna värderingar och attityder att inte överordna sig och tro sig veta bättre än den det gäller vad som är bäst för honom/henne. Det gäller att våga fråga om någon betett sig kränkande och utsatt honom/henne för våld. Att kunna lyssna och tro på honom/henne om han/hon själv väljer att avslöja sin historia. Att berätta om sina upplevelser är som att uppleva allt en gång till. 7

8 GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGARNA I Falköping finns en samverkansgrupp mellan olika instanser och där företrädare för olika delar av kommunens förvaltningar finns med. Övriga deltagare är polisen, primärvården och länssjukvården samt kvinnojouren. De kommunala företrädarna i gruppen ansvarar för att man handlar i enlighet med den politiska viljeinriktningen. Gruppen ska systematiskt sprida kunskap om utvecklingen inom området till personal och beslutsfattare. Samarbete med kvinnojouren och kvinnohuset Tranan ska ske regelbundet på initiativ av kvinnofridssamordnaren. Samarbete sker med Utväg när det gäller män, kvinnor och barn. Den som misshandlat ska erbjudas att delta i ett påverkansprogram genom Utvägs grupper. Alternativt ska förövaren erbjudas en samtalskontakt med handläggare på socialkontoret som har särskild inriktning på samtal med den som utövar våld. Kvinnor ska erbjudas deltagande i Utvägs kvinnogrupp. Parallellt med detta ska stöd ges av handläggare inom socialtjänsten med särskild inriktning på misshandlade kvinnor. Barnen ska genom Utvägs barnsamordnare kunna erbjudas plats i barngrupper som leds av barn- och ungdomspsykiatrin. Inom socialtjänsten ska finnas handläggare med kompetens för att föra barnsamtal, t.ex. i Trappan-metoden, krisintervention. Kommunen har ett ansvar när det gäller att snabbt skaffa fram bostad åt personer som på grund av misshandel inte längre kan bo kvar i den gemensamma bostaden. Skolan samarbetar med Utväg om förebyggande arbete i skolans årskurs nio samt gymnasiets åk 1. Kvinnor utsatta för trafficking ges hjälp och stöd under den rättsprocess som följer vid upptäckt av företeelsen, antingen genom BOJ (Brottsofferjouren) eller genom socialförvaltningen. Målgrupper med särskilda behov Misshandlade missbrukande kvinnor Handläggare som arbetar med missbrukare ska ges möjlighet till vidareutbildning för att på rätt sätt kunna bemöta och ge dessa kvinnor den hjälp de behöver. Kvinnor och barn/ungdomar med utländsk bakgrund Handläggare på integrationsenheten ska ha utbildning och samarbete med socialsekreterare för att på olika sätt kunna stödja de som man vet är utsatta. På individ- och familjeomsorgen i övrigt ska finnas handläggare med spetskompetensutbildning i hedersrelaterat våld. 8

9 Äldre kvinnor och personer med funktionsnedsättning Omvårdnadspersonalen ska fortlöpande ges ökad kunskap inom området. Tillsammans med övriga kommuner i Skaraborg ska ett handlingsprogram för arbete med utsatta personer med funktionsnedsättning utarbetas. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas deltagande i studiecirkeln Schyssta relationer. Barn Barn som bevittnat våld får betraktas som utsatta för psykiskt misshandel och i vart fall en förhandsbedömning skall göras för att undersöka om barnet på grund av detta kan ha ett eget vårdbehov. Det är inte tillräckligt att hänvisa enbart till en icke biståndsgrundad insats. Information Ett skriftligt informationsmaterial utformat på olika språk, tillgodoser kvinnans behov av kunskap om de hjälpmöjligheter som finns. Ett annat informationsmaterialet utarbetas i samverkan med polis, primärvård och kvinnojour. En sådan broschyr kan läggas på platser som apotek, vårdcentraler, bibliotek och andra träffpunkter. En fickfolder är ett ytterligare sätt att tillgodose informationsbehovet. En sådan folder innehåller endast viktiga telefonnummer. Viktigt också att ge muntlig information och utbildning till olika samhällsfunktioner. Beslutsfattare är en viktig målgrupp för sådan information. Andra grupper som kan behöva utbildning är personal i förskolan, skolan, elevvårdspersonal, personal inom kultur- och fritidssektorerna och personal på ungdomsmottagningen. Uppföljning Samordnaren för våld i nära relationer ska årligen i februari månad avge rapport till kommunfullmäktige avseende åtgärder enligt föreliggande plan. 9