Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Transkript

1 Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

2 Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta för hedersrelaterat våld, hot och förtryck. Inom socialtjänsten möter vi personer som söker vårt stöd och hjälp och det finns ett mörkertal bland dem som inte vågar söka vårt stöd och hjälp. Vi har ett ansvar att ge dem bästa möjliga hjälp. Det hedersrelaterade våldet kan jämställas med mäns våld mot kvinnor där grunden i allt våld ses mot bakgrund av mäns överordning och kvinnors underordning, men det finns också tydliga skillnader. Hedersproblematiken är relativt ny i förhållande till svenska lagar och existerande rutiner. En hantering hos socialtjänsten som bygger på normala rutiner kan i vissa fall skada den enskilde om hon är utsatt för hedersrelaterat våld. Socialtjänsten måste ta till sig kunskap om vad hedersrelaterat våld är och vad det specifikt kräver av den enskilde handläggaren. Därför är bl.a. fortbildning på olika nivåer viktig. Alla inom förvaltningen måste ha god kunskap för att förstå och känna igen signaler då dessa personer kan dyka upp inom socialtjänstens olika verksamheter. Därtill måste det finnas speciella handläggare med specifik kompetens. Enligt 5 kap. 11 SoL är det socialnämndens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av hjälp. Socialstyrelsen föreskriver härtill enligt meddelandeblad 2002:6 att det är socialtjänstens ansvar att arbeta med flickor som lever i familjer med starkt patriarkala värderingar. Även internationella konventioner kan användas som stöd i utgångspunkt för arbetet mot hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld utgör kränkningar av främst kvinnors och barns rättigheter såsom de uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948), i Kvinnodeklarationen (1979) och i Barnkonventionen (1989). FN:s deklaration innebär i korthet att alla har rätt att få leva ett liv i jämlikhet, utan diskriminering och med samma skydd i lagen. Kvinnokonventionen innebär att diskriminering av kvinnor ska utrotas både i det offentliga och i det privata livet. Det hedersrelaterade våldet ses som ett globalt problem som tillhör den privata sfären och det definieras oftast som en del av det patriarkala våldet antog FN:s generalförsamling en resolution (55/56) om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn. Där slog FN fast att dessa brott berör kvinnors mänskliga rättigheter och att det är medlemsstaternas ansvar att förhindra och utreda sådana brott samt ställa förövaren inför rätta. FN fastslog också att staten är skyldig att ge offren skydd och att en underlåtenhet att skydda offren i sig utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna En beskrivning av hedersrelaterat våld Det hedersrelaterade våldet förekommer i samhällen där det råder ett hierarkiskt, patriarkalt familjesystem. Familjen kan liknas vid en pyramid där männen har den 2

3 totala makten och alltså finns i pyramidens topp medan kvinnorna finns i pyramidens botten. Den unga kvinnan blir underordnad alla i sin familj, inklusive bröder. Ytterligare en faktor är familjens släkt som i många fall blir en betydande maktfaktor. Mannens främsta uppgift är att försörja och beskydda sin familj och att värna kvinnans trohet och den unga kvinnans oskuld. Mannens heder blir därför förknippad med kvinnans sexualitet. Kvinnans uppgift är att uppfostra barnen. I de fall där de unga kvinnorna överträder de uppställda normerna blir även modern förlorare eftersom hon misslyckats i sin uppgift. I starkt patriarkala samhällen står heder och skam för centrala värden. Kollektivet är överordnat individen och beslutar om regler för uppförande och beteenden. Kollektivet fattar även beslut om sanktioner då överträdelser sker. Överträder en kvinna gällande regler drabbas hela kollektivet av skammen och måste därför agera. Hedern är ett begrepp som kan förvärvas och förloras. Går hedern förlorad måste handlingar vidtas för att den skall återupprättas. Bestraffningen av en ung kvinna får därför en annorlunda betydelse. En ung kvinnas liv kan med andra ord offras för att hela kollektivets heder skall återupprättas. Vid ingång till äktenskap tas hänsyn till familjetraditioner och ekonomiska skäl. Därför väljs lämpliga parter ut av familjerna tidigt, ofta då flickorna och pojkarna är minderåriga. De båda berörda får inte möjlighet att lära känna varandra och därmed heller inte en chans att själva välja. Detta är arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap. Det hedersrelaterade våldet förekommer i många olika länder liksom inom olika religioner. Definition av hedersrelaterat våld Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder, och värna om släktens överlevnad Våldet ses och uttalas av kollektivet Hederstänkande har en central roll Våldet är ofta planerat Våldet är kollektivt sanktionerat och beslutat samt i vissa fall även kollektivt utövat Förövare beskyddas av merparten av släkten/kollektivet Våldet drabbar oftast flickor från det att de är i cirka års ålder och framåt Våldet kan även drabba pojkar och män som stödjer, skyddar eller är tillsammans med en kvinna/flicka som bryter mot släkten/kollektivets normer Våldet kan även drabba homo- bi- och transsexuella personer på grund av sin sexuella läggning Våldet är framför allt: Fysiskt (våld, misshandel från örfilar till ytterst mord) Psykiskt (hot, förföljelse, förtryck, kontroll, kränkningar, nedvärderingar, skuld- och skambeläggning) Sexuellt (övergrepp och våldtäkt) Socialt (isolering, bevakning, utsatthet, ekonomisk nöd, förbud mot att delta i olika samhällsaktiviteter och med kamrater, tvång till viss klädsel) Socialförvaltningen har inventerat befintliga insatser samt identifierat utvecklingsområden. Handlingsplanen ansluter till den kommunövergripande handlingsplan och ska ses som ett komplement till den handlingsplan mot relationsvåld som finns för Falköpings socialtjänst. 3

4 Förebyggande insatser Samtlig personal ska ha grundläggande kunskap för att kunna upptäcka och ha förståelse för hedersproblematiken. Kontinuerlig utbildning av personal är viktig. Viss personal bör ha djupare kompetens inom området. En samrådsgrupp för händelser av relationsvåld finns inom IFO:s verksamhet i Falköping för att snabbt sammankallas då behov uppstår för att samordna socialtjänstens insatser. Gruppen består av avdelningschefen och representanter för samtliga sektioner. Inom kommunen finns en resursgrupp som har gått Länsstyrelsens spetskompetensutbildning mot hedersrelaterat våld. Gruppens uppgift är att fungera som en kunskapsresurs. Medlemmarna i gruppen har sin grundprofession som utgångspunkt. När ett ärende aktualiseras kan de gå in som handläggare alternativt medhandläggare om ärendet redan är aktuellt inom socialtjänsten. Samhällsinformation ska ges på modersmål till nyanlända som deltar i introduktionsprogrammet. Informationen ges till deltagarna på eget språk via kunniga tvåspråkiga samtalsledarare. Syftet med samtalsgrupper på modersmål är att diskutera och reflektera över skillnaden mellan sin egen kultur och andras kulturer samt den svenska värdegrunden. De fyra teman som behandlas är demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och barns fri- och rättigheter. Kunskap om dessa frågor förmedlas på detta sätt till nyanlända som tas emot av det kommunala flyktingmottagandet. Samverkan är en metod som syftar till att förhindra att individen faller mellan stolarna eller slussas runt mellan olika myndigheter/aktörer. Om individens lidande minskas via samverkan kan det ses som en moralisk förpliktelse att göra detta. Hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis/rättsväsande är centrala och relevanta aktörer för samverkan kring kvinnomisshandel. Samtilga är representerade i Falköpings lokala samverkansgrupp. Gruppen träffas två gånger per termin och sammankallas av kvinnofridssamordnaren. Driftkraften bakom samverkan är stävan att uppnå synergieffekter. Det vill säga att tillsammans åstadkomma ett bättre resultat än om var och en arbetar för sig. Insatser för personer utsatta för hedersrelaterat våld Vi har rutiner för hur den som söker hjälp på socialförvaltningen på grund av hedersproblematik skall bemötas. Speciellt utbildade handläggare kan erbjuda rådgivning till utsatta personer och andra professionella som möter flickor/pojkar som lever i familjer där de är utsatta för hedersrelaterat förtryck. Förmedla kontakt vid behov till sjukvård, psykiatrisk hjälp eller terapi, åklagare, polis, advokat om den utsatte/utsatte inte själv har resurser att klara detta. Möjlighet finns till målsägarbiträde (åklagaren ordnar) eller stöd av brottsofferjour. 4

5 I samarbete med polis utreda behov av personskydd och identitetsskyddande åtgärder såsom personskydd/larm, spärrmarkering, kvarskrivning och skyddad identitet. Personer kan i de fall de bedöms vara berättigade till det beviljas ekonomiskt bistånd. I socialnämndens riktlinjer anges att speciellt kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Enligt socialnämnden riktlinjer finns möjlighet att bevilja bistånd utöver riksnorm och riktlinjer med 3 % av basbeloppet enligt 4:1 SoL och 15 % av basbeloppet enligt 4:2 SoL. Organisera och ordna skyddat boende. För att möta individuella behov bör skyddat boende av olika slag finnas: familjehem, HVB-hem, utslussningslägenheter, skyddade utbildningsplatser, kvinnojour/kvinnohus. Länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län och Västra Götaland har gjort av sammanställning av skyddade boende för ungdomar i åldern 24 år och yngre som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld Vidarebefordra kontakt med andra aktörer som t.ex. Terrafem som inriktar sig på unga kvinnor som befinner sig i riskzon för hedersvåld. Det finns nationella organisationer/stödcentrum som kan erbjuda stöd till utsatta på olika språk. Kontaktperson kan vara ett bra komplement till socialsekreterarens insatser. Många kvinnor föredrar en neutral person att prata med, som har tid att lyssna och som kan bistå i vardagssituationer. Utvecklingsområden Personer utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld har ofta problem som kräver samarbete mellan olika aktörer för att lösa. En väl fungerande samverkan med andra myndigheter är därför viktig och behöver förbättras för att dessa personers specifika behov ska kunna uppmärksammas. Vidare bör även undersökas frivilligorganisationer kan användas som resurs och samverkanspart i dessa ärenden. Utveckla metoder för familjearbete att använda i konflikter om traditioner. Det är viktigt i arbetet både med ungdomar som är kvar i sin familj, men också för dem som vi måste skydda. Socialtjänsten behöver utveckla metoder som kan skapa dialog med familjerna och som kan förändra deras förhållningssätt. Inleda samarbete med lokala etniska föreningar. Organisationerna kan vara en viktig resurs och på sikt en viktig del i det förebyggande arbetet. I föreningarna kan också finnas konservativa krafter som kan ha en konserverande/förtryckande attityd. Hedersproblematiken är relativt ny i förhållande till svenska lagar och existerande rutiner. En hantering hos socialtjänsten som bygger på normala rutiner kan i vissa fall skada den enskilde om hon är utsatt för hedersrelaterat våld. Socialtjänsten måste ta till sig kunskap om vad hedersrelaterat våld är och vad det specifikt kräver av den enskilde handläggaren. Därför är bl.a. fortbildning på olika nivåer viktig. Alla inom förvaltningen måste ha god kunskap för att förstå och känna igen signaler då dessa 5

6 personer kan dyka upp inom socialtjänstens olika verksamheter. En del utbildningsinsatser har genomförts och detta arbetet måste ske kontinuerligt. Uppföljning Uppföljningsrapport skall årligen lämnas till socialnämnden i samband med bokslutet. 6