Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Transkript

1 Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

2 Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken Processmodell Begreppsmodell Flödesmodeller Informationsmodell V-TIM Referensarketyper Referenstemplates Tillämpningar i IT-stöd via nationella projekt Nationell informationsstruktur Vård och omsorg Verksamhetsorienteradtillämpad Informationsstruktur Hälso- och sjukvård Tillämpad informationsstruktur i praktiken

3 Kärnprocessen

4 I processen skapas och används information Information som används Information som skapas Individrelaterad information

5 I processen skapas och används information Individrelaterad information

6 I processen skapas och används information Kärnprocess för vård och omsorg Nationellt fackspråk Begrepp i kärnprocessen Individrelaterad information Lokala, regionala, nationella IT-stöd Informationsmodell Nationell informationsstruktur (NI)

7 Gemensam informationsstruktur Ställer kravpå informationsinnehållet... (relevant, strukturerat, specificerat och entydigt) Utgör ett underlagför att ta fram regler avseende informationsinnehållet och elektronisk hantering av informationen (bindande regler och överenskommelser) Ska garantera kvaliteten på informationsinnehållet Har inget med teknik att göra Ska användas som grund i IT-stöden, enligt framtagna regelverk

8 Vilka krav måste ställas på informationen? Relevant vem behöver vilken information i vilket syfte? Sökbar hur struktureras informationen så att rätt informationsmängder kan hittas och sammanställas (trots att dokumentationen görs vid olika tillfällen, i olika organisationer, i olika system)? Entydig vilket/vilka språk (terminologier, kodverk, klassifikationer) ska användas för att informationen ska kunna tolkas entydigt? Nationell informationsstruktur Nationellt fackspråk

9 Varför en gemensam informationsstruktur? För att invånarna har många olika kontakter med vård och omsorg, över organisatoriska gränser, över tid Information som dokumenteras i en del av processen måste kunna användas i en annan del Information måste kunna följa individen Information ska kunna kopplas till individens hälsoproblem, inte till en enskild kontakt/ett besök Informationen måste uttryckas med ett gemensamt språk så att information tolkas lika och går att jämföra

10 Nationellt fackspråk Vård och omsorg Termbanken Verksamhetsorienteradtillämpad Informationsstruktur Hälso- och sjukvård CeHis/Arkitekturledningen: Verksamhet och Informatik -Hälso-ochsjukvård- Snomed CT Klassifikationer och kodverk Processmodell Begreppsmodell Flödesmodeller Informationsmodell V-TIM Referensarketyper Referenstemplates Tillämpningar i IT-stöd via nationella projekt Nationell informationsstruktur Vård och omsorg Tillämpad informationsstruktur i praktiken

11 Överenskommet regelverk 11

12 Processperspektiv vård och omsorg Leda och styra vård och omsorg Individens hälsoprocesser Vård och omsorgs kärnprocess Uppföljningsprocesser Hantera egen hälsa Identifiera tillstånd Åtgärda hälsoproble m Utvärdera effekt Utvärdera och följa upp hälsa och verksamhet Stödja vård- och omsorgsverksamhet med resurser

13 Underlag för processtyrning Föreskrifter & regelverk Kunskapsunderlag Etik &värdegrund INDIVIDENS HÄLSOPROCESS Vägledning Tillhandahåll kunskapsbaserad hälsorekommendation Hälsoprocess Hantera hälsorelaterade tillstånd och egenaktiviteter Uppföljning individ Hantera utfall Processtöd Tillgängliggör kontaktvägar VÅRD- OCH OMSORGSPROCESS Operativ processtyrning Tillhandahåll regler Tillhandahåll kunskapsbaserad rekommendation Vård och omsorgs kärnprocess Hantera hälsoärende Uppföljning kärnprocess Operativt processtöd Tillhandahåll personella resurser Hantera hälsorelaterade tillstånd Hantera utfall för enskild patient & vård- och omsorgstagare Tillhandahåll materiella resurser Tillhandahåll etiska riktlinjer Hantera aktiviteter Hantera utfall för grupper Samordna resurser över verksamhetsstrukturer Underlag för processtöd Personella resurser Materiella resurser Verksamhetsstrukturer Infrastruktur Processtjänster Informationsstrukturtjänster Säkerhetstjänster Katalogtjänster Regeltjänster Tjänsteförmedlingstjänster Datalagringstjänster

14 Referens informationsorienterad nivå Urval ur svensk version av SNOMED CT Klassifikationer Kodverk Referensarketyper Referenstemplates Tillämpad nivå Tillämpade templates Tillämpad klinisk process

15 Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken Processmodell Begreppsmodell Flödesmodeller Informationsmodell V-TIM Referensarketyper Referenstemplates Tillämpningar i IT-stöd via nationella projekt Nationell informationsstruktur Vård och omsorg Verksamhetsorienteradtillämpad Informationsstruktur Hälso- och sjukvård Tillämpad informationsstruktur i praktiken

16

17 Överenskommet regelverk Tillämpning 17

18 Referens informationsorienterad nivå Urval ur svensk version av SNOMED CT Klassifikationer Kodverk Referensarketyper Referenstemplates Tillämpad nivå Tillämpade templates Tillåtet innehåll Tillämpad klinisk process

19 Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken Processmodell Begreppsmodell Flödesmodeller Informationsmodell V-TIM Referensarketyper Referenstemplates Tillämpningar i IT-stöd via nationella projekt Nationell informationsstruktur Vård och omsorg Verksamhetsorienteradtillämpad Informationsstruktur Hälso- och sjukvård Tillämpad informationsstruktur i praktiken

20 Metoder för förvaltning och utveckling Regler för användning Nationellt fackspråk för vård och omsorg Nationellt överenskomna begrepp och termer i Socialstyrelsens termbank Nationellt fastställda klassifikationer och kodverk Nationellt beslutat begreppssystem Snomed CT Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms

21

22 Klassifikationer Åtgärdsklassifikationer (KVÅ) Klassifikation av medicinska åtgärder (KMÅ) Klassifikation av kirurgiska åtgärder (KKÅ) Klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD-10) Primärvårdsklassifikation (KSH97-P) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)

23 AnvändningsområdenförSnomed CT I ändamålsenlig och strukturerad elektronisk dokumentation Nationellt och internationellt utbyte av information Ökad effektivitet i informationshanteringen

24 önskar abort XXX önskar rådgivning vid oönskad graviditet 77386XXX positivt graviditetstest negativt graviditetstest åtgärd inte utförd ärftlighet för tromboembolisk sjukdom ärftlighet för tumör i kvinnliga könsorgan ärftlighet för malign brösttumör

25 Urval Delmängd av SnomedCT:s begrepp Syfte: enklare att hantera i IT-systemen Innehållet i ett urval styrs av användarnas behov av begrepp Exempel på urval skulle kunna vara begrepp som används för dokumentation av familjeplanering

26 Gemensam informationsstruktur Regler för användning Metoder för förvaltning och utveckling Nationell informationsstruktur för vård och omsorg (Socialstyrelsen) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) Flöden Begrepp Process Information Nationellt överenskomna begrepp och termer i termbanken Nationellt fastställda klassifikationer och kodverk Nationellt beslutat begreppssystem Snomed CT Tillämpad informationsstruktur för socialtjänsten (?) Tillämpad informationsstruktur för hälso- och sjukvård (CeHis) Metoder för förvaltning och utveckling Regler för användning

27 Snomed CTtermer Termbanken relationer begrepps-id Klassifikationskoder NI-process Kodverk NI-flöden NI-begrepp NI-information V-TIM Referensarketyper Referenstemplates Tillämpningar baserade på den gemensamma informationsstukturen

28 Mer konkret Vad bidrar Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk till?

29 Kunskapsstyrning

30 NI och Nationellt fackspråk kan bidra till ökad ändamålsenlighet hos indikatorer! En indikator ska vara ändamålsenlig (mäta det som den är avsedd att mäta) ska vara lätt (möjlig) att mäta ska vara entydig är ofta ett koncentrat av stora mängder information som finns utspridd i olika källor!

31 NI kan bidra till ändamålsenliga indikatorer! Riktlinjer för strokevård - exempel från samarbete mellan SLL och NI-projektet SLL vill förbättra omhändertagandet av personer som drabbats av stroke, bland annat genom att säkerställa fångsten av den information som behövs för kvalitetsuppföljning. SLL:s lokala beskrivning av stroke-processen jämfördes med NI:s generiska modeller Fyra av de kvalitetsindikatorersom finns i de nationella riktlinjerna för strokevård valdes ut för en analys vilken information krävs? fångas den idag? var i processen fångas den, var finns den?

32 Resultat NI var ett bra stöd för att identifiera informationsmängder som krävs för att följa upp indikatorerna (var i processen de fångas, i vilka system de finns) Viss information fångades inte in i processen! NI:s processmodell var mer detaljerad än den lokala beskrivningen av strokeprocessen den lokala modellen kunde utvecklas Information som krävs måste ofta hämtas från flera olika IT-stöd (med olika struktur) De nationella kvalitetsindikatorerna upplevdes vara oprecist uttryckta. Det behövs bättre beskrivningar av de uppgifter/den information som krävs för uppföljning av en kvalitetsindikator Med NI som utgångspunkt har man kommit fram till mer precisa indikatorer och vilken information som är relevant att mäta Analysen av processen och den information som krävs för en viss indikator borde ha gjorts i riktlinjearbetet

33 Nationellt fackspråks bidrag till ändamålsenliga indikatorer! Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder -exempel från framtagande av nationella riktlinjer och indikatorer Ta fram koder i Klassifikation för vårdåtgärder (KVÅ) Mappning åtgärder och tillstånd mot Snomed CT Modellering i Snomed CT Terminologiarbete

34 Resultat Tydligare riktlinjer med hjälp av entydiga termer Enhetligt kodverk för dokumentation och uppföljning Utveckling av metoder och rutiner för Nationellt fackspråk

35 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Uppdatera och ta fram nationella riktlinjer och/eller annan vägledning Utforma nationella indikatorer Definiera och främja användning av gemensamma termer och systematisk begreppsanvändning Vägledning för samverkan i den palliativa processen

36 Nationella riktlinjer för god palliativ vård Indikatorer Vägledning Nationellt överenskomna begrepp och termer i termbanken Verksamhetsanalys: Beskrivning av mål, process och flöden med stöd av NI Framtagande av åtgärdskoder i KVÅ Formulering av riktlinjer & indikatorer (med hänvisning till NI & NF) Mappning och modellering i Snomed CT Processanalys för att ta fram vägledning för samverkan

37 Hur Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk bidrar till God vård genom indikatorer Uppföljning av nationella riktlinjer Ökad kvalitet på inrapporterad data Nationell nivå Lokal/regional nivå Förbättringsarbete & lokal uppföljning av indikatorer Analys på lokal/regional nivå

38 Snomed CTtermer Termbanken relationer begrepps-id Klassifikationskoder NI-process Kodverk NI-flöden NI-begrepp NI-information Arbete med nationella riktlinjer, inklusive indikatorer Verksamheterna sorterar informationen för uppföljning

39 Mer information kan du hitta på eller maila till