Uppdrag och bakgrund

Transkript

1 . Förskolelyftet

2 Uppdrag och bakgrund Skolverket har regeringens uppdrag att svara för fortbildning av förskollärare och förskolechefer. Regeringens motivering: För att kunna leva upp till skollagens och läroplanens krav behöver förskolans personal utveckla sin kompetens. Utökat uppdrag 2013: nya kurser för all pedagogisk personal.

3 Förskolelyftet Högskolekurser på 7,5 högskolepoäng anordnas av lärosäten som har tillstånd att utfärda förskollärarexamen Ramkurser 20 Universitet/ högskolor deltar Kurser på campus/distans Huvudmannens godkännande Alla kurser finns på kvartsfart

4 Fortbildning av förskolepersonal Kursernas inriktning: Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet (förskollärare och förskolechefer /bitr förskolechefer) Leda och organisera kvalitetsarbetet (förskolechefer/ bitr förskolechefer) Barn i behov av särskilt stöd (förskollärare)

5 Fortbildning av förskolepersonal Naturvetenskap och teknik (förskollärare, barnskötare, annan pedagogisk personal) Flerspråkighet och interkulturalitet (förskollärare, barnskötare, annan pedagogisk personal) Ansökningsperiod 15 april 6 maj

6 Hakar och idéer Ingång till lärosätena via kontaktpersoner Infobrev Regelbundna konferenser Referensgrupper vid kursupplägg Andra arbetssätt?

7 Hakar och idéer Svårt att fylla platserna inga statsbidrag HT-12 Kurser på 17 LS 876 behöriga VT-13 Kurser på 13 LS 398 behöriga HT-13 Kurser på 18 LS? Konferenser, HM-besök, infoblad, annonser, sociala medier och via Skolinspektionen

8 Hakar och idéer Kurser på hemmaplan istället för campus? Särskilda satsningar mot kommuner? Gå tillsammans i närområdet? Erbjuda skräddarsydda lösningar? Hur kan lärosätena själva marknadsföra?

9 Lärarlyftet II Uppdrag och förutsättningar Nuläge och resultat Framtiden

10 Lärarlyftet II - uppdraget Genom överenskommelser med lärosäten erbjuda kurser och utbildning för: - lärare som saknar behörighet i ämnen de undervisar i - fritidspedagoger i praktisk-estetiska ämnen - lärare som är verksamma inom särskolan och behöver en speciallärarexamen med inriktning utvecklingsstörning

11 Lärarlyftet II - forts uppdraget Handlägga statsbidrag: - matematik 1000:-/hp, övriga 500:-/hp, vilket gör 7 500:- för en kurs på15 hp - ca 18 milj utbetalt till huvudmän år 2012, (ca 190 milj för kursköp) Informera alla berörda om satsningen: - lärosäten, myndigheter, organisationer, huvudmän, skolledare, lärare och media

12 Lärarlyftet II vad gör vi? Skolverket ska se till: att kursköp görs utifrån fastställda kriterier att avtal och överenskommelser följs att information sprids via respektive lärosäte att antagningar i samarbete med UHR fungerar

13 Lärarlyftet II forts vad gör vi? Skolverket ska vidare se till: att studerande tillhör rätt målgrupp att lärosäten möjliggör validering av tidigare tillägnade kunskaper och yrkeserfarenheter att huvudmännen söker statsbidrag för att underlätta deltagande för de studerande

14 Lärarlyftet II - hur används statsbidraget? Alla huvudmän söker inte statsbidrag, för ca 25 procent av kursdeltagarna söktes inga statsbidrag Vissa kursdeltagare vet inte om deras huvudmän sökt, eller vad pengarna används till Stora skillnader i förutsättningar för kursdeltagarna i Lärarlyftet II

15 Lärarlyftet II hur går det? Tomma platser? - Totalt ca 4000 sökande till alla kurser ht-13 - Söktrycket är ungefär som tidigare, men hur många som börjar vet vi inte nu - Vissa kurser som t ex i teknik och kemi har väldigt få sökande kurser ställs in

16 Lärarlyftet II speciallärarutbildningen i siffror Sökande antagna? HT sökande, 230 antagna vid 7 lärosäten VT sökande, 180 antagna vid 4 lärosäten HT-13 ca 400 sökande, 325 kan bli antagna vid 8 lärosäten

17 Lärarlyftet II - framtiden Hur blir det med Lärarlyftet II? - Huvudmännen som inte skickar sina lärare - Kursdeltagare som avstår från studier eller hoppar av pga dåliga förutsättningar, ekonomi och stress - Tidigare kompetens som inte alltid valideras - Uppdraget avslutat 2015 kräver flexibelt upplägg, ibland högre studietakt än 50% för att hinna VT-14?? Fler sökande?

18 Lärarlyftet II - kommunikation FACEBOOK ANNONSER NYHETSBREV Skolverkets stora nyhetsbrev BROSCHYR och våra grundskole- och gymnasiebrev Nyhetsbrev via Skolporten Skolcheferna Rektor/skolledare Lärare BANNERS UTSKICK MÄSSOR

19 Lärarlyftet II - projektgrupp Daniel Lundström, projektledare Andrei Lindblom, kommunikation Anna Oreland McFadyen, administrativt ansvar Ebba Wallin, juridiska frågor Lena Ålander, lärosäten, speciallärarutbildning Eva van Asperen, studieadministration Robert Johansson, statsbidrag Johan Juffermans, statsbidrag Karin Améen, Förskolelyftet

20 Introduktionsperioden för lärare och förskollärare

21 Var finns kravet på introduktionsperiod reglerat? Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare (SKOLFS 2011:37) har sin grund i: skollagen (2010:800) behörighetsförordningen (2011:326) läroplanerna för de olika skolformerna

22 Introduktionsperiod för vem? befintliga lärare och förskollärare som har behörighetsgivande examen före 1 den juli 2011 behöver inte göra en introduktionsperiod lärare och förskollärare som tar sin examen från och med 1 juli 2011 måste göra en introduktionsperiod för att få legitimation, även de som har lång erfarenhet av läraryrket (med undantag för vissa lärare och förskollärare)

23 Vad är syftet med introduktionsperioden? ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan stimulera till professionell utveckling skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö utveckla lärarens och förskollärarens förståelse för skolan/förskolan som arbetsplats och dess roll i samhället

24 Hur ser roll- och ansvarsfördelningen ut? huvudmannen har ansvar för att personalen ges kompetensutveckling och för att skolenheten och förskolenheten har behöriga lärare och förskollärare rektorn och förskolechefen ansvarar för planering, uppföljning och bedömning under introduktionsperioden mentorns uppdrag är att ge stöd och råd till läraren och förskolläraren under introduktionsperioden

25 Några grundförutsättningar minst ett läsår på heltid eller motsvarande mentor med så lika behörighet som möjligt en plan som gör det möjligt för alla parter att planera, följa upp och utvärdera dokumentation bedömning och yttrande

26 Några grundförutsättningar rektorn och förskolechefen ansvariga - kan inte delegeras minst tre bedömningstillfällen yttrande efter samråd med mentorn tillfredsställande eller icke tillfredsställande

27 Vad ska bedömas? den färdigutbildade lärarens och förskollärarens generella kompetenser lämpligheten att bedriva undervisning

28 Vad är grunden för bedömningen? Kompetensprofilen utgör grunden för rektorns och förskolechefens bedömning: mötet med eleven/barnet ledarskap samverkan ansvar för lärande och yrkesutveckling

29 Mötet med eleven I mötet med eleven ska läraren visa sin förmåga att 1. bedöma och dokumentera den enskilda elevens behov och anpassa undervisningen till individen, elevgruppen, sammanhanget och situationen, så att varje elev utvecklas så lång det är möjligt i förhållande till läroplanen, ämnesplanen eller kursplanen och kunskapskraven, 2. utforma undervisningen i överensstämmelse med läroplaner, ämnesplaner eller kursplaner och kunskapskrav,

30 Mötet med barnet - förskollärare I mötet med barnet ska förskolläraren visa sin förmåga att 1. bedöma och dokumentera det enskilda barnets behov och utforma utbildningen så att barnet får det stöd, den hjälp och de utmaningar barnet behöver, 2. utforma undervisningen i enlighet med de nationella målen i läroplanen och anpassa utbildningen till såväl det enskilda barnet som till barngruppen, sammanhanget och situationen,

31 Mötet med eleven 3. kommunicera med eleven vilka kunskaper eleven ska ges möjlighet att utveckla under undervisningen, vad som ligger till grund för bedömningen, hur eleven ska få visa sina kunskaper och hur undervisningen ska genomföras, 4. göra eleven delaktig i planeringen och utveckla elevens förmåga att lära, såväl självständigt som tillsammans med andra,

32 Mötet med eleven 5. utveckla elevens förmåga att upptäcka problem och att finna lösningar till dessa, 6. visa tillit till elevens förmåga, och 7. följa upp, bedöma, kommunicera och dokumentera elevens kunskapsutveckling och därigenom stödja eleven till ett allt mer medvetet lärande.

33 Ledarskap I sitt ledarskap ska läraren visa sin förmåga att 1. leda och organisera arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas som grundar sig på ömsesidig respekt och samarbete, 2. visa förståelse för värdet av mångfald och respekt för skillnader och genom detta utveckla elevernas sociala och medborgerliga kompetens, 3. kunna avgöra när det finns behov av stöd från en annan lärare eller yrkesgrupp med specialkompetens,

34 Ledarskap - förskollärare I sitt ledarskap ska förskolläraren visa sin förmåga att 1. leda och organisera arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas som grundar sig på ömsesidig respekt och samarbete, 2. se fördelar med barns olikheter och genom detta stimulera barnens sociala gemenskap och ansvarskänsla,

35 Ledarskap 4. eftersträva en god relation till eleverna som karakteriseras av ömsesidig respekt och ett förtroendefullt förhållningssätt, 5. skydda varje elev mot skada, kränkningar och trakasserier, och 6. låta eleverna utveckla sina förmågor oberoende av könstillhörighet.

36 Samverkan I sin samverkan ska läraren visa sin förmåga att 1. vara saklig och objektiv i yrkesutövningen och därmed kunna uppfattas som rättvis av elever, 2. ha ett nära samarbete med kolleger och föräldrar, 3. delta i skolans kontakter med samhället i övrigt,

37 Samverkan - förskollärare I sin samverkan ska förskolläraren visa sin förmåga att 1. vara saklig och objektiv i yrkesutövningen och därmed kunna uppfattas som rättvis av barnen, 2. ha ett nära samarbete med kollegor och föräldrar, 3. delta i förskolans kontakter med samhället i övrigt,

38 Samverkan 4. delta i skolutvecklingen i den skolenhet där läraren är anställd, 5. respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i den dagliga verksamheten, och 6. förstå och följa den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på samt diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden.

39 Ansvar för lärande och yrkesutveckling Läraren ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och sin egen yrkesutveckling genom att 1. på ett systematiskt sätt reflektera över sitt praktiska arbete enskilt och tillsammans med andra, 2. bedöma hur effektfulla olika undervisningsstrategier är och anpassa undervisningen därefter, 3. tillägna sig aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och 4. bedöma sitt eget behov av kompetensutveckling.

40 Ansvar för lärande och yrkesutveckling - förskollärare Förskolläraren ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och sin egen yrkesutveckling, genom att 1. på ett systematiskt sätt reflektera över sitt praktiska arbete enskilt och tillsammans med andra, 2. bedöma vilken effekt olika insatser har och anpassa arbetet därefter, 3. tillägna sig aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och 4. bedöma sitt eget behov av kompetensutveckling.

41 Mötet med eleven - exempel På vilka olika sätt och vid vilka olika tillfällen tar läraren reda på hur varje enskild individs förförståelse ser ut och vilka förkunskaper som finns? Hur märks det i planeringen och undervisningen att läraren utgår från den kunskapen? Hur framgår det att eleverna uppfattar undervisningen som engagerande och meningsfull?

42 Mötet med eleven - exempel Kan man märka att eleverna utmanas och stimuleras att nå så långt som möjligt? På vilket sätt organiserar/grupperar läraren eleverna så att en god miljö för lärande skapas? Vilka pedagogiska tankar ligger som grund för det?

43 Ledarskap - exempel Hur visar läraren ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning? Har läraren kontakt med samtliga elever och får alla elever att vara delaktiga under undervisningstillfället? Skapar läraren ett tillitsfullt arbetsklimat i undervisningssituationen där misstag välkomnas som lärotillfällen, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt?

44 Ledarskap - exempel Hur har läraren involverat eleverna i att hitta normer, regler och rutiner i klassrummet? Har läraren en plan för hur undervisningen kan fördelas under terminen/läsåret/läsåren?

45 Samverkan - exempel Uppfattar eleverna att läraren lyssnar på dem och tar dem på allvar? Är läraren och eleverna överens om vad som är deras respektive ansvar? Tycker eleverna att läraren använder belöningar och sanktioner på ett rättvist sätt?

46 Samverkan - exempel Kan läraren ge exempel på när han/hon varit aktiv i samverkan och både tagit till sig och delat med sig till kollegor? Bidrar läraren med analyser och reflektioner i kollegiets didaktiska diskussioner/samtal? På vilket sätt och med vilket innehåll lämnar läraren över till andra lärare till exempel vid tematiska studier i grundskolan, mellan olika skolformer eller vid övergång från ett program till ett annat?

47 Exempel på frågor att diskutera Vad menar vi är kvalitet i undervisningen? Vad innebär yrkesmässighet för lärare och förskollärare respektive övriga i arbetslaget? Vilka frågor i stödmaterialet tycker vi är viktigast? När under introduktionsperioden ska de olika frågorna ställas? Hur kvalitetssäkrar vi bedömningarna?

48 Introduktionsperioden svårigheter och möjligheter tid diskussioner om pedagogisk skicklighet - en grund i det systematiska arbetet med uppföljning och utvärdering av undervisningen och utbildningen kollegialt lärande samarbete inom och mellan skolor/förskolor

49 Aktuella läget lärarleg. Skolverket har under första kvartalet 2013 mer än fördubblat antalet handläggare inom lärarlegitimation och omfattar nu sammanlagt ca 150 tjänster. Skolverket har intensifierat samarbetet med lärosäten och andra aktörer kring arbetet att utreda otydliga kurser.

50 Läget Skolverket har genomfört olika informationsinsatser för att ytterligare uppmärksamma förskollärare och lärare om legitimationskraven från och med 1 december 2013 samt vikten av att ansöka i god tid om man träffas av dessa krav.

51 Siffror Skolverket räknar med att ha utfärdat ca legitimationer under 2013 Den 15 april var ca legitimationer avslutade