PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen Analys & Strategi. Version

Transkript

1 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Analys & Strategi

4 Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND DEFINITION AV EET-SCENARIOT OCH UTBUD DEFINITION AV SCENARION RESULTAT SLUTSATS OCH KOMMENTARER Analys & Strategi

5 1 Inledning och bakgrund I samband med trafikverkens pågående åtgärdsplanering ombads WSP Analys & Strategi medverka med en bilparksprognos avseende ett framtidsscenario byggt på den s.k. EET-strategin. Resultaten skulle avse dels bilparkens genomsnittliga drivmedelskostnader, dels bilparkens genomsnittliga CO 2 -utsläpp år Uppdraget utvidgades sedan till att omfatta även år I ett tilläggsuppdrag har dessutom ett referensscenario till EET-strategin studerats. Uppdraget innebar följande delmoment: 1. Kalibrering av bilparksmodellen för Översyn av tillkommande framtida bilmodeller och teknisk utveckling 3. Definition av styrmedelsscenario 4. Prognosberäkning 5. Resultatuttag 6. Jämförelse med av EU rekommenderade/bestämda värden 7. Dokumentation Prognosförutsättningar och resultat finns dokumenterade i WSP rapporten 2008:25 Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen EET-scenario och referensscenario version I PM Framtagande av framtida bilmodellsutbud version presenteras närmare hur översynen av tillkommande framtida bilmodeller och teknisk utveckling gått till samt ger en utförligare bild av det framtida modellutbudet. Dessutom jämförs bilparkmodellens genomsnittliga bränsleförbrukning uppdelat på drivmedelstyp med verklig statistik från 2006 och Då det är osäkert hur priset på etanol kommer att utvecklas samt hur snabbt laddhybrider kommer att slå igenom på marknaden presenteras i denna PM känslighetsanalyser som syftar till att undersöka hur ändrade prognosförutsättningar påverkar bilparkens genomsnittliga drivmedelskostnader och bilparkens genomsnittliga CO 2 - utsläpp år Uppdraget har genomförts av Kristina Birath, Pia Sundbergh och Staffan Algers. Analys & Strategi 3

6 2 Definition av EET-scenariot I tidigare analyser har effekter på bilparkens sammansättning av den så kallade EET-strategin studerats med hjälp av bilparksmodellen. Då samtliga känslighetsanalyser utgår från EET-scenariot presenteras här kortfattat vad strategin innebär på personbilssidan och hur den är inlagd i bilparksmodellen 1. Höjda bensin- och dieselskatter: Bensin- och dieselskatterna antas höjas med 75 öre per liter år 2008 på både bensin och diesel (med moms motsvarar det en höjning med cirka 1 krona per liter). Skatten antas dessutom uppräknas med KPI- och BNPutvecklingen. EET-strategin redovisar att I Kontrollstation 2008 står även att energiskatten på dieselbränsle bör successivt höjas till en med bensin likvärdig nivå samtidigt som den höjda fordonsskatten för dieselbilar sänks. År 2010 kommer kraven på dieselfordon att vara så höga att den extra fordonsbeskattningen av dieselfordon inte är motiverad. Vi antar därför att den tas bort år När den är borttagen finns det inget skäl att dieselbränsle inte ska ha lika hög energiskatt som bensin. Vi antar att även denna förändring genomförs år Produktpriser: Produktpriserna på bensin och diesel (liksom för etanol och gas) antas vara oförändrade , och att de ökar med 0,3 procent per år under perioden Ökad CO 2 -differentiering av fordonsskatten: CO 2 -komponenten antas höjas till 25 kr/gram CO 2 och tas ut för utsläpp över 120 gram CO 2 /km. Detta avser även dieselfordon. För fordon med alternativa bränslen antas CO 2 -komponenten höjas proportionellt lika mycket. Den särskilda dieselfaktorn antas tas bort år 2010 (när också dieselskatten blir likvärdig med bensinskatten när det gäller CO 2 -utsläpp). CO 2 -baserat förmånsvärde: Förmånsvärdet för fri bil antas koldioxidbaseras som en procentandel av nybilspriset. Med ökat CO 2 -utsläpp ökar förmånsskatten. Vägverkets miljöbilsdefinition antas gälla för nedsättning av förmånsskatten för miljöbilar. Detta innebär att inte bara bränsleflexibla bilar som uppfyller bränslekrav stimuleras utan också bränsleeffektiva bensin- och dieselbilar. Kraven antas skärpas successivt under perioden Utöver detta fördubblas förmånsvärdet av fritt drivmedel. 1 Ytterligare information finns i WSP rapporten 2008:25 Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen EET-scenario och referensscenario version samt i PM Framtagande av framtida bilmodellsutbud version Analys & Strategi

7 Förmånsregler: Nuvarande förmånsregler antas i övrigt gälla framgent. Detta gäller miljöbilspremien för privatpersoner på kr, samt reduktionen av förmånsbeskattningen med 20 procent för etanoldrivna fordon, och 40 procent för gasdrivna fordon samt elhybrider. Förmånsreduktionen för de diesel- och bensindrivna fordon som uppfyller vägverkets miljöbilsdefinition antas bli 20 procent. Utsläppskrav: EU:s bindande krav för nya bilars genomsnittliga utsläpp med 130 (120) g CO2/km antas gälla och påverkar utbudet i bilparksmodellen (egenskaper hos nya bilar på marknaden). Övrigt: Tull på Etanol antas vara borttagen. Pumplagen antas fullföljas. Vi har antagit att fördelningen mellan biogas och etanol när pumplagen helt genomförts är densamma som idag, d.v.s. en stor andel etanol och en mindre andel biogas. Vi antar att låginblandningen av etanol ökar till 10 %. Bedömning av utbudet: Alla nya miljöbilar som just lanserats (april 2008) eller kommer att lanseras under 2008 lades till utbudet av bilar. Framförallt etanolbilar och ett mindre antal snåla dieselfordon tillkommer bilar med tekniklösningar som reducerar bränsleförbrukningen med 30 % och kostar 30 tkr mer än motsvarande dagens bilar. I slutet av prognosperioden tillkommer laddhybrider som reducerar bränsleförbrukningen med 60 % och kostar 50 tkr mer än motsvarande dagens bilar samt 9 tkr i elkostnad. o Ett fåtal bedöms komma in på marknaden redan 2012, de övriga framförallt i slutet av perioden, o Det antas finnas bensin- diesel och etanolhybrider I scenariot görs inga antaganden om att den årliga teknikutvecklingen gör bilarna dyrare än idag. Det görs heller inga antaganden om att befolkningens inkomster ökar med tiden. Dessa motverkande faktorer antas ta ut varandra i bilparksmodellen. Teknikutvecklingen antas innebära 1 procents årlig effektivitetsökning (dvs lägre drivmedelskonsumtion, oavsett drivmedel. Analys & Strategi 5

8 3 Definition av scenarion Nedan presenteras de förändringar i prognosförutsättningar som gjorts i respektive känslighetsanalys. I övrigt gäller samma förutsättningar som i EET-scenariot. Scenario 1 dyrare_e85: Etanolpriset antas öka i samma takt som bensinpriset (höjningen innebär inte att det blir dyrare att köra på etanol än på bensin då etanolpriset i kr/l är ca 1,3 gånger dyrare än bensinpriset, se Tabell 1). Scenario 2 dyrare_ladd: Laddhybrider antas kosta 118 tkr mer i inköpspris än motsvarande vanliga bilar. Detta är en fördubbling av tidigare antagande på 59 tkr. Scenario 3 inga_ladd: Inga laddhybrider antas komma ut på marknaden. Scenario 4 dyrare_e85_inga_ladd: Scenario 1 och 3 i kombination. Tabell 1: Bränslepris vid pump [kr/l], prisnivå 2006 EET och scenario 2 & 3 scenario 1 & 4 Bensin Diesel E85 E85 Gas ,33 10,76 8,63 8,63 9, ,75 11,07 8,69 8,95 9, ,17 11,58 8,91 10,03 9, ,43 11,75 8,94 10,23 9, ,65 15,56 8,98 10,40 9, ,83 15,75 9,01 10,53 9, ,00 15,94 9,03 10,66 9, ,19 16,15 9,06 10,81 9, ,38 16,35 9,09 10,95 9, ,57 16,56 9,12 11,10 9, ,77 16,78 9,15 11,25 9, ,96 16,99 9,18 11,39 9, ,17 17,21 9,21 11,55 9, ,37 17,44 9,24 11,71 9, ,58 17,67 9,27 11,87 9,64 6 Analys & Strategi

9 4 Resultat Nedan presenteras resultat för respektive scenario. Först presenteras resultat som avser hela bilparken, därefter resultat avseende nybilsförsäljningen. 4.1 Resultat hela bilparken Störst påverkan på drivmedelskostnad och fossila koldioxidutsläpp jämfört med EET-scenariot har som väntat kombinationsscenariot, scenario 4, där både etanolpriset ökats och laddhybriderna tagits bort. Dessutom ses att scenario 3, där kostnaden för laddhybrider ökats, inte ger några större effekter. Detta beror bland annat på den förmånsreduktion på 40 % som antas gälla för elbilar. Styrmedlet tar ut kostnadsökningen och då laddhybriderna antas dra 60 % mindre bränsle än vanliga bilar är de fortfarande mycket attraktiva alternativ. Tabell 2: Körkostnad personbil [kr/mil] (att tillämpa i Sampers) ,68 9,68 9,68 9,68 9, ,14 11,18 11,14 11,14 11, ,97 11,06 10,97 10,99 11, ,58 10,77 10,60 10,73 10, ,80 10,14 9,83 10,14 10,50 Tabell 3: Medelförbrukning [l/mil] år Bensin 0,82 0,81 0,82 0,82 0,81 Diesel 0,52 0,51 0,52 0,52 0,52 Elhybrid 0,41 0,40 0,42 0,51 0,51 Etanol 0,73 0,69 0,74 0,84 0,83 Gas 3 0,61 0,60 0,60 0,59 0,58 Sammanvägd 0,70 0,68 0,70 0,73 0,70 Kommentar till Tabell 2 och Tabell 3: Trots scenarion med ökade etanolpriser och borttagning av laddhybrider på marknaden, ses att körkostnaden år 2020 inte ökar särskilt mycket jämfört med EET-scenariot. Detta beror på att andelen laddhybrider i hela fordonsparken för EET-scenariot är relativt låg, någonstans runt 10 procent Om laddhybriderna tas bort från marknaden blir effekten på bilparken således 2 I kategorierna Diesel och Etanol ingår även hybrider med respektive bränsle. Elhybridkategorin avser endast bensin/el-hybrider. 3 Avser bensinekvivalent. Analys & Strategi 7

10 inte så stor. Resultat beror också på att då etanolpriserna ökar övergår marknaden till att köpa snålare fordon vilket ses i Tabell 3. För scenario 1 ses att då etanolen blir dyrare väljer man främst att istället köpa snålare etanolbilar. I scenario 3 ses att förbrukningen hos etanol- och elhybrider ökar då de bränslesnåla laddhybriderna tas bort från marknaden. Effekterna av scenario 1 och 3 återspeglas således också i scenario 4. Tabell 4: Energiandel per bränsle år 2020 hela personbilsparken 4 Bensin (E0) 0,57 0,58 0,56 0,55 0,56 Diesel 0,23 0,27 0,23 0,24 0,29 Elhybrid (E0) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Etanol (E100) 0,20 0,15 0,20 0,20 0,14 Gas 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Kommentar till Tabell 4: Scenario 4 ger att etanolandelen avseende energiinnehåll i personbilparken minskar från 20 % till 14 %. Om man ser till hela vägtransportsektorn är dessa procentsatser lägre då det är främst personbilar och inte tyngre fordon som drivs av etanol. Tabell 5: Andelar av antalet fordon i flottan år 2020 (inklusive avställda bilar) 5 Bensin 0,45 0,47 0,45 0,46 0,48 Diesel 0,26 0,30 0,26 0,28 0,34 Elhybrid 0,04 0,06 0,04 0,04 0,04 Etanol 0,23 0,16 0,23 0,21 0,13 Gas 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Tabell 6: Antal etanolbilar i fordonsparken år 2020 (inklusive etanol-elbilar och avställda fordon) Kommentar till Tabell 6: Antalet etanolbilar i trafik var i slutet av 2008 nära fordon (källa SIKA). Att prognosresultaten visar på en stor ökning fram till 2020 beror till stor del på antagandet om att etanolbilar framgent har en förmånsreduktion på 20 % samt det CO 2 -baserade förmånsvärdet. 4 Det antas att alla bilar kör i genomsnitt lika långt. 5 I kategorierna Diesel och Etanol ingår även hybrider med respektive bränsle. Elhybridkategorin avser endast bensin/el-hybrider. 8 Analys & Strategi

11 Tabell 7: Genomsnittligt koldioxidutsläpp [g/km] i bilparken 2020 Fossil Total Kommentar till Tabell 7: De fossila utsläppen ökar i scenario 4 då andelen bensinoch dieselbilar ökar. 4.2 Resultat nybilsförsäljningen 2020 Tabell 8: Andel av antal fordon i nybilsförsäljningen Bensin 0,13 0,16 0,13 0,16 0,22 Diesel 0,26 0,34 0,26 0,32 0,46 Elhybrid (bensin) 0,09 0,11 0,08 0,03 0,05 Etanol 0,53 0,39 0,53 0,48 0,26 Gas 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 Tabell 9: Andel laddhybrider av nybilsförsäljningen år 2020 laddhybrider 0,47 0,49 0,44 0,00 0,00 Tabell 10: Medelförbrukning [l/mil] i nybilsförsäljningen år 2020 Bensin 0,59 0,59 0,59 0,59 0,59 Diesel 0,38 0,37 0,37 0,43 0,43 Elhybrid: 0,35 0,35 0,35 0,48 0,48 Etanol 0,47 0,40 0,40 0,72 0,70 Gas 0,53 0,53 0,53 0,51 0,51 6 I kategorierna Diesel och Etanol ingår även hybrider med respektive bränsle. Elhybridkategorin avser endast bensin/el-hybrider. Analys & Strategi 9

12 Tabell 11: Genomsnittligt koldioxidutsläpp [g/km] i nybilsförsäljningen 2020 Fossilt Totalt Kommentar till tabellerna: När laddhybriderna försvinner från marknaden ses att förbrukningen av etanol stiger relativt mycket. Denna ökning är dock en överskattaning då det upptäckts ett fel i indata. En etanol-laddhybrid som beräknades komma in i slutet av prognosperioden hade givits ett för lågt förbrukningstal vilket lett till att bilen fått för stort genomslag. Analyser har genomförts där vi korrigerat för felet i EET- respektive referensscenariot. Analyserna visar emellertid att felet inte har någon påverkan på resultaten för hela bilparken, så som körkostnad och koldioxidutsläpp. Däremot blir effekten större när man endast tittar på nybilsförsäljningen år Tas laddhybriderna bort ger det alltså sken av större förändringar än vad som faktiskt bedöms ske. Felet påverkade inte beräkningen för 2040, som baserades på ett exogent antagande om att drivmedelsförbrukningen minskar med 45 % mellan åren 2008 och Analys & Strategi

13 5 Slutsats Av de scenarion som studerats är det kombinationsscenariot, där etanolpriset antas öka med samma takt som bensinpriset och där laddhybrider tagits bort från marknaden, som har störst effekt på drivmedelskostnad och fossila utsläpp år Jämfört med EET-scenariot ökar den genomsnittliga drivmedelskostnaden i bilparken med 7 % och det genomsnittliga fossila och totala koldioxidutsläppet med 9 % respektive 3 %. Resultatet av scenario 4 ligger även i linje med resultat från scenarioanalyser som Vägverket tagit fram i andra sammanhang. Antalet etanolbilar på fordon kan tolkas som högt men det är en effekt av förmånsreduktionen på 20 % för etanolbilar och den dynamiska CO 2 -baserat förmånsvärdesberäkningen liksom ökad CO 2 -differentiering av fordonsskatten. Räkneexempel visar att för en stor bil skiljer det drygt kr per år i förmånsskatt mellan en bensin- och en etanolbil år 2008 (med den dynamiska CO2-baserade förmånsbeskattningen). Motsvarande siffra för år 2020 är nära kr. Mellan en bensinbil och en elhybrid av typen Toyota prius är skillnaden nära kr år 2008 och nära år Ändrade förutsättningar gällande regler för förmånsvärde, förmånsbeskattning och fordonsskatt bedöms kunna ge relativt stora effekter på exempelvis etanolandel avseende energiinnehåll och antal etanolbilar och genomslag för laddhybrider. Det bör nämnas att i de analyser som genomförts har vi endast tittat på effekter fram till år Vad som händer fram till år 2040 kräver ytterligare utredning. Analys & Strategi 11

14 Referenser Rapport 2008:25 Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen EET-scenario och referensscenario version , WSP PM Framtagande av framtida bilmodellsutbud - för bilparksprognoser i åtgärdsplaneringen och för Sveriges klimatrapportering version , WSP 12 Analys & Strategi