Kvävestrategi i höstvete

Transkript

1 ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta platser Årets skörd är uppbyggd genom att det fanns många skott per kvadratmeter efter vintern. Genom att följa upp med tillräckligt mycket kväve har man kunnat bibehålla de många skotten som har kunnat producera stora ax. Det går att komplettera sent och få en positiv skördepåverkan. På fl era platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som ligger på 15 platser i södra och mellersta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/ etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. FÖRSÖKSPLAN OCH VÄDERLEK Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa elva försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne låg det fyra försök men bara ett gick fram till skörd, försöket i. Detta redovisas också i nedanstående tabeller. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford och Julius. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av d.v.s. ammoium-nitrat-kväve. I de sena givorna och 45 har gödslingen gjorts i form av Kalksalpeter. Det var frodiga bestånd som började växa tidigt våren Överlag var det tillräckligt med markfukt under våren, bestånden utvecklades väl och höga skördar kunde tas. Några försök blev stående i regnet i augusti med liggsäd och sämre proteinhalt till följd. RESULTAT 2014 Optimal giva Vid beräkning av nettointäkten dvs. den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Avdrag för proteinhalt under 11,0 % regleras med -1 öre/kg per 0,1 % protein ned till 10,5 %. Under 10,5 % är det fodervete. Över 11,5 % är det tillägg med 1 öre/kg per 0,1 % upp till 12 SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 25

2 däröver är det oförändrat. Priset för fodervete har satts till 1,25 kr per kg. För etanol/stärkelsevete är priset satt till 1,25 minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader och prisjustering för stärkelsehalten med ett baspris mellan 68,5-69,5% stärkelse. Avdrag för stärkelsehalt under 68,5 har gjorts med 1 öre/kg per 0,1 % stärkelse ned till 66,3 %. Under 66,3 % är det fodervete. Över 69,5 % är det tillägg med 1 öre per 0,1 % stärkelse upp till 72 % och max tillägg är 3 öre/kg. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för N-min på våren, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. I figur 1 jämförs skörderesponskurvor från de 12 olika försöksplatserna. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. På flera platser blir den optimala kvävegivan för foder tillräcklig för att uppnå proteinhalt för bröd i brödsorterna. Nedan följder kommentarer om de olika platserna. Skofteby, Lidköping Den tidiga givan 40 kg har signifikant givit lägre skörd i jämförelse med övriga led med 160 kg. Lågt ekonomiskt optimum, 122 kg vid foderpris. Hög mineralisering i nollrutan, ca 40 kg och hög grundskörd. Delad giva med kompletteringsgödsel gav högre skörd och bättre stråstyrka. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Forshall, Grästorp Låg grundskörd, 2,6 ton men en hög skördepotential så högsta kvävegivan 280 kg räckte inte för att nå skördeoptimum. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Skörd kg/ha Lidköping Grästorp Mellerud Halland Örebro Nybble Sörby Västerås Strömsvik Uppland Mälby Västmanland Mörbylånga Vreta Kloster Borensberg kg N/ha Figur 1. L3-2290, Kväve till höstvete 2014, 12 försök. 26 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014

3 Karlsfelt, Mellerud Även här sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum. Låg kväveeffektivitet i början. Torebo säteri, Falkenberg Högt ekonomiskt optimum. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på lägre tusenkornvikt. Hedvigsborg, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 200 kg och en ganska hög grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har fler ax men sedan har det inte funnits kväve till att mata axen med vilket syns på något lägre tusenkornvikt. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Nybble, Vintrosa Låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. Samma sak här att ledet med den tidiga givan 40 kg har fler ax men i detta försök finns det ingen skillnad i skörd eller tusenkornvikt. Dock har det ledet en sämre proteinhalt. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet så en tidig giva med flera kompletteringar har varit positiv då platsen har en skördepotential. Sörby gård, Västerås Låg grundskörd men en hög skördepotential vilket gav ett högt ekonomiskt optimum. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Strömsvik, Strömsholm Hög kvävemineralisering i nollrutan och hög skördepotential på platsen Hög N-min på våren och relativt hög mullhalt på denna styva lera har bidragit till denna skörd. Mälby gård, Grillby Lägre ekonomiskt optimum. Hög kvävemineralisering i nollrutan, hela 6,3 ton i grundskörd. Tendens till att ledet med den tidiga givan 40 kg har avkastat sämre än övriga led med 160 kg. Det ledet har något lägre tusenkornvikt. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Låg kväveleverans från marken men ändå en grundskörd runt cirka 4 ton. På platsen var det sorten Mariboss och med många ax som övervintrade och sedan tillräckligt med kväve för att mata axen blev det en hög skörd med väldigt höga tusenkornvikter. Hyttringe, Borensberg Lägre ekonomiskt optimum än Glyttinge. Hög kvävemineralisering i nollrutan, cirka 4,8 ton i grundskörd. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. Lite mindre nederbörd under sommaren påverkade skörden negativt. Här gav ledet med den tidiga givan positiv en tendens till högre skörd beroende på det lite svagare beståndet tidigt på våren. Låg grundskörd men hög skördepotential på platsen som nog påverkades av torka i det sista. Tidig kvävegiva har inte givit något utslag. I detta försök finns ytterligare två led med. 80 kg kväve tidigt plus 120 kg som huvudgiva alternativt 120 kg som huvudgiva och 80 kg i Det spelade ingen roll i skörd. KVÄVESTRATEGI 2014 I årets försök är det motsatt förhållande mot ifjol. Det regnade regelbundet under våren så den tidiga kvävegivan har inte varit mer fördelaktig att lägga. Huvudsaken har varit att det funnits tillräckligt med kväve innan stråskjutning i stadium 32. På många försöksplatser är det höga kväveoptimum SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 27

4 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L Län R R PN N T U Gård Ort Skofteby Lidköping Forshall Grästorp Karlsfelt Mellerud Torebo Säteri Falkenberg Nybble Vintrosa Sörby gård Västerås ADB nr 03S090 03S091 03S092 03S093 03S094 03S095 Sort Mariboss Julius Julius Ellvis Ellvis Julius Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 8,1 11,1 11,8 11,9 11,0 13,3 Etanol/stärkelse 8,1 11,1 11,5 11,8 10,8 13,5 Bröd 10,5 11,0 12,3 11,8 10,9 13,5 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder N-min kg/ha Vår 0-60 cm 28,0 24,7 28,0 20,3 21,8 30,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha 71, Jordart nmh lmj mmh ML mr ML mmh moll mmh ML nmh mjll Mull% 2,7 4,3 10,5 3,2 3,1 2,1 Lerhalt % och då har inte 160 kg kväve räckt till. Där har det varit avgörande att tillräcklig mängd varit utlagd innan stråskjutning och sedan kompletterats med mer kväve för att uppnå ekonomiskt optimum. I det anpassade ledet som redovisats i Växtpressen nr syns detta tydligt. På vissa platser har den tidiga givan tom varit negativ. På till exempel Skofteby som har ett ganska lågt kväveoptimum runt cirka 125 kg är ledet med den tidiga givan signifikant lägre än de övriga leden med 16o kg där första givan läggs som huvudgiva. Jorden på Skofteby är mycket drivande och den tidiga givan har givit ett tätt bestånd med ett längre strå och sämre stråstyrka till följd. Slutsatsen här blir att inte ha för bråttom ut på våren. Återigen stöder dessa försök tidigare rekommendationer med att gödsla med en mindre del kväve tidigt, fylla på med en huvudgiva före stråskjutning och sedan kompletteringsgödsla om skörden ser ut att bli stor, eventuella kväveförluster eller höga proteinhalter vill uppnås till brödvete. Försöken redovisas med skördar och proteinhalt i tabell 2 och 3. För enskilda resultat hänvisas till 28 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014

5 Tabell 1 forts. Optimala kvävenivåer i höstvete 2014, L Län U BC H E E L Gård Ort Strömsvik Strömsholm Mälby gård Grillby Hedvigsborg Mörbylånga Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg ADB nr 03S096 03S097 03S098 03S099 03S100 03S103 Sort Ellvis Julius Hereford Mariboss Mariboss Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 12,3 11,6 10,9 8,6 9,5 9,7 Etanol/stärkelse 11,9 11,3 10,6 8,6 9,4 9,5 Bröd 12,7 12,4 11,0 8,6 10,8 10,8 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder N-min kg/ha Vår 0-60 cm 56,5 32,0 31,5 9,2 17,4 11,4 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart mmh SL mmh ML mmh moll nmh mo LL mmh mjll mmh ML Mull% 5 5,8 3 2,4 5 3,5 Lerhalt % Bilder tagna på Skofteby, Lidköping, nollruta och maxruta, 7 maj. SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 29

6 Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete, 2014, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Ks 45 KS Total N-giva Skofteby Lidköping R Forshall Grästorp R Karlsfelt Mellerud PN Torebo Säteri Falkenberg N e i h g d h g f bc g fg e c ef de de c c bcd ab d b ab bc d a ab a ab d de e ab f de bc a de cd cd ab def e cd a ef de cd Nybble Vintrosa T Sörby gård Västerås U Strömsvik Strömsholm U Mälby gård Grillby BC f h g e e g f d d f e bc c cd d c b b abc ab ab a ab abc a a a ab c e de a c c cd abc c de d abc c de d a c de d abc Hedvigsborg Mörbylånga H Glyttinge Vreta Kloster E Hyttringe Borensberg E 03S103 L e f g f d e f e c d e d bc abc abc c ab abc abc ab ab a abc ab ab abc cd ab abc abc de c ab c de c a bc de c bc abc bcd b abc abc cd c 30 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2014

7 Tabell 3. Kvävestrategi i höstvete, 2014, Enskilda försök, Proteinhalt. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Ks 45 KS Total N-giva Skofteby Lidköping R Forshall Grästorp R Karlsfelt Mellerud PN Torebo Säteri Falkenberg N 1 0 8,1 e 8,6 de 8,4 f 7,3 g ,4 f 7,4 g 7,8 g 7,4 g ,8 ef 7,4 g 8,4 f 8,5 f ,5 cd 8,1 f 9,3 e 10,3 d ,1 c 8,8 cde 10,5 c 11,2 bc ,2 bc 10,0 bc 11,8 b 11,5 bc ,3 a 11,2 a 12,8 a 11,7 b ,2 d 8,5 e 9,9 d 8,9 ef ,0 d 8,1 f 9,4 e 9,0 ef ,1 d 8,9 cde 9,8 d 9,3 e ,2 d 9,0 cd 10,0 d 10,8 cd ,3 d 9,1 c 10,0 d 11,3 bc Nybble Vintrosa T Sörby gård Västerås U Strömsvik Strömsholm U Mälby gård Grillby BC 1 0 8,1 gh 8,4 i 8,0 i 8,6 g ,6 h 8,5 i 9,5 h 9,6 f ,1 g 9,0 h 10,4 g 10,6 e ,8 f 10,0 g 11,6 f 12,1 d ,8 e 11,2 cd 12,4 c 12,7 c ,7 d 12,4 b 13,1 b 13,4 b ,6 bc 13,6 a 13,5 a 14,2 a ,8 e 11,3 c 11,8 def 12,1 d ,4 ef 10,3 f 11,8 ef 11,8 d ,4 e 10,7 e 11,9 de 12,1 d ,2 cd 10,5 ef 12,1 cd 12,0 d ,7 b 11,0 d 12,3 c 12,1 c Hedvigsborg Mörbylånga H Glyttinge Vreta Kloster E Hyttringe Borensberg E 03S103 L 1 0 7,9 d 7,8 7,9 d 7,1 gh ,5 d 8,0 8,1 d 7,2 gh ,3 d 9,4 8,1 d 6,8 h ,5 c 8,7 9,5 c 7,7 fg ,6 b 8,2 9,9 bc 8,7 de ,7 a 8,5 11,6 a 9,8 bc ,1 a 8,1 12,3 a 10,8 a ,9 bc 8,7 9,8 c 8,7 de ,0 bc 9,0 9,9 bc 8,1 ef ,1 bc 7,1 10,2 bc 8,3 ef ,2 bc 8,2 9,8 c 8,7 de ,4 c 10,3 10,6 b 9,6 c SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 MELLANSVERIGE 31