Kvävestrategi i höstvete
|
|
- Alexandra Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga våren med en sval och regnig vår grundade för en optimal utveckling av höstvete. Skördarna i årets höstveteförsök är stora och generellt har det krävts höga kvävegivor för att nå proteinhaltsgränsen för brödvete. Strategileden på 160 kg N har på de flesta platser varit underoptimala vilket gör de svårt att utvärdera men ledet med en sen giva i 45 har oftast höjt proteinhalten utan att sänka skörden. På flera platser har den blöta försommaren orsakat förluster som gör att vi förlorat kväve i form av denitrifikation. Syftena med dessa kvävegödslingsförsök i höstvete som legat på 15 platser i södra och mellersta Sverige är flera. Först och främst vill man finna ekonomiska optimala nivåer och strategier för kvävegödslingen under olika förhållanden. Därför placeras försöken på olika jordtyper och i olika klimat. Alla försöksplatser mäts med Yara N-sensor varje vecka från tidig vår till axgång och resultaten sänds ut till lantbrukare som nyhetsbrev. Samtidigt har diskussioner förts vilken kvävestrategi som ska användas till de olika användningsområdena bröd, stärkelse/etanol eller foder. Därför finns det med några strategiled för att se skillnader mellan sena, tidiga och delade givor av kväve. Eftersom kvävegivan varierar mellan och inom fält, mellan områden, mellan sort och mellan år är det svårt att bestämma en kvävegiva från början, men strategileden ligger på 160 kg. En annat viktigt syfte med försöken är att undersöka hur det går att genom kompletteringsgödsling anpassa totala kvävegivan efter platsens och årets speciella förutsättningar. Då används N-tester och N-sensor som hjälpmedel. Försöksplan och väderlek Totalt i försöksserien finns det femton försök varav elva stycken ligger i Mellansverige och Animaliebältet. Dessa 11 försök har varit fördelade enligt följande, Stockholm 1, Västmanland 2, Örebro 1, Skaraborg 2, Dalsland 1, Östergötland 2, Kalmar 1 och Halland 1. I Skåne har det legat fyra försök: Trelleborg, Smedstorp, Ängelholm och Teckomatorp. Försöken ligger enbart på kreaturslösa gårdar och på lerjordar. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid i samtliga led men har som beskrivits utförts från tidig vår till mitten av sommaren. Sorterna har varit Ellvis, Mariboss, Hereford, Julius, Praktik, Brons och Norin. Gödslingen i de första tidpunkterna, tidigt, normalt och 32, har gjorts i form av Axan det vill säga ammoniumnitrat-kväve. I de sena givorna och 45 har gödslingen gjorts i form av Kalksalpeter. Resultat 2015 Generellt har många lantbrukare fått höga skördar men låga proteinhalter i år. Kunde vi ha förutsett det? Om vi jämför med säsongen 2014 ser vi många likheter. Höstvetebestånden övervintrade bra, växte till under våren och tog upp mycket kväve. Visserligen var utvecklingstakten något snabbare ifjol, men bestånden i år var tätare och skördepotentialen såg ut att vara minst lika stor som ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
2 I Yaras N-Prognoser kan vi följa kväveupptaget i ogödslade försöksrutor och därmed få ett grepp om markens egen kväveleverans. Denna har i början av säsongen varit låg. Dels eftersom det togs ut höga skördar förra året och restkvävemängden därmed blev låg och dels eftersom våren varit kall och mineraliseringen långsam. Många lantbrukare kompletteringsgödslade men på många platser räckte det inte till samtidigt som en del tidigt lagt kväve som försvunnit på grund av för mycket nederbörd i maj månad. I en höstveteskörd på 10 ton vete per hektar med 11,5 % protein finns det 174 kg N per hektar. Förutom det behöver grödan bygga upp rötter, blad och strå det vill säga nästan 300 kg N per hektar. För att ta skördar på 10 ton brödvete med 11,5 % protein behöver vi alltså lägga cirka 250 kg N per hektar. Kväveeffektiviteten är då väldigt bra. Se figur 1 och 2. Ja, troligen kunde vi förutse att stora skördar var på gång men vi måste våga gödsla när det behövs. Optimal giva 2015 Vid beräkning av nettointäkten det vill säga den skördade varans värde minus kostnaden för kvävegödsel har vetepriset satts till 1,50 kr vid baspris mellan 11,0-11,5 % protein för alla brödsorter minus 0,15 kr för rörliga skördekostnader, torkning och transport minus 10 kr per kg kväve. Foderpriset är satt till 1,35 kr. Proteinbetalnings-skala enligt Lantmännens Lantbruk. Beräkningen är gjord utifrån tredjegradsfunktioner för skörd, proteinhalt och stärkelse. I tabell 1 och 2 visas resultat för optimala kvävegivor för de olika kvaliteérna, proteinhalter vid optimum, skördar i ogödslat samt vid optimum foder. Här finns också data för N-min på våren, kväveskörd i ogödslat, jordart, mull och lerhalt som är viktiga parametrar för att förklara platsens skörd. Skörden i nollrutan visar att det är stora skillnader i markens kväveleverans. Nedan följder kommentarer om de olika platserna i mellansverige. Försöksplatserna i Skåne redovisas mer ingående i Skånes försöksrapport. För att se de olika enskilda resultat hänvisas till Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 19
3 Harplinge, Halland Hög optimal kvävegiva och hög skörd. Bättre kväveeffektivitet vid sena givor speciellt i ledet vilket tyder på att det förekommit en del förluster via regn. Lidköping, Västergötland Ekonomiskt optimum, 180 kg till en skörd på cirka kg. Låg mineralisering i nollrutan, på en plats som brukar vara hög. I detta försök visar Mariboss på dålig stråstyrka, låg kväveeffektivitet samt ett lågt kväveoptimum i förhållande till skörd. Grästorp, Västergötland Låg grundskörd, kg och ett optimum på cirka 270 kg för brödvete. En sen komplettering i 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det förekommit kväveförluster vid regnen i maj på denna tunga lera. Sorten Ellvis som kanske inte har den högsta skördepotentialen. Karlsfelt, Mellerud Sorten Julius som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Högt ekonomiskt optimum för att få protein. Låg kvävemineralisering i början på denna lättlera men som kom igång senare. Brunnby, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Här har strategiledet 160 kg på en gång vid tidpunkten för huvudgiva givit bäst resultat av strategileden. Kan möjligen bero på mindre regn i maj och juni. Hallstahammar, Västerås Förhållandevis hög grundskörd med en hög skördepotential vilket gav ett lite lägre ekonomiskt optimum. Kväveleveransen kom igång sent. Sorten Julius är ett vete som bygger upp skörden med färre ax och högre tusenkornvikt. Löt, Grillby Högt ekonomiskt optimum för både foder och bröd i sorten Norin. Låg kvävemineralisering i nollrutan, bara kg. Sämst strategiledet var att spara 40 kg till 45. Förmodligen behövdes allt kväve tidigt i denna tidiga sort. Nybble, Vintrosa Ganska låg grundskörd men en bra skördepotential som givit högt ekonomiskt optimum. En sen komplettering i 45 i strategiledet med 160 kg N har gått bäst av strategileden. Det tyder på att det förekommit kväveförluster vid regnen i maj. Platsen hade en långsam kvävemineralisering och låg kväveeffektivitet. Öland, Mörbylånga Ekonomiskt optimum runt 165 kg och en ganska hög grundskörd i sorten Brons. Sämre stråstyrka vid de högsta nivåerna. Glyttinge, Vreta Kloster Lite lägre ekonomiskt optimum, runt 200 kg men en plats med hög skördepotential. Hög kväveleverans från marken med en grundskörd runt cirka kg. På platsen var det sorten Mariboss med många ax som övervintrade. Sedan fanns tillräckligt med kväve för att mata axen och det blev det en hög skörd med höga tusenkornvikter. Kvävet behövdes ganska tidigt. Hyttringe, Borensberg Högre ekonomiskt optimum än Glyttinge, markens kväveleverans var sämre och grundskörden blev cirka kg. Beståndet med sorten Mariboss var lite svagare på våren med färre ax och det blev också lägre tusenkornvikt. I båda östgötaförsöken har led 11 med 120 kg vid 23 och 40 kg vid 37 givit bäst resultat av strategileden på 160 kg. 20 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
4 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L Län N R R PN BC U U Gård Ort Marielund Harplinge Skofteby Lidköping Multorp Grästorp Karlsfelt Mellerud Grillby Enköping Brunnby Västerås Hallstahammar Västerås ADB nr 03T107 03T108 03T109 03T110 03T111 03T112 03T113 Sort Kranich Mariboss Ellvis Julius Norin Julius Julius Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/stärkelse Bröd ,0 185,0 Protein vid optimum Foder 11,1 7,3 9,7 8,8 11,4 10,1 10,2 Bröd 12,0 11,0 11,0 11,7 11,0 11,0 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder Vid opt. Bröd Netto opt bröd N-min kg/ha Vår 0-60 cm 41,4 29,3 35,6 21,5 22,5 14,6 29,1 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart mmh ML mj LL ML LL SL SL ML Mull% 5,9 2,3 3,1 5,9 5,4 5,7 5,1 Lerhalt % , ,2 25,4 Teoretisk N-giva kg/ha kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat Skördenivå dt/ha Figur 1. Teoretisk N-giva för 11,5 % protein och 55 % i kärna av gödslat N. L Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 21
5 Tabell 1. Optimala kvävenivåer i höstvete 2015, L Län E E H T L L M M Gård Ort Glyttinge Vreta Kloster Hyttringe Borensberg Mörbylånga Öland Nybble Vintrosa Ängelholm Smedstorp Hammenhög Trelleborg Teckomatorp ADB nr 03T114 03T115 03T116 03T117 03T118 03T119 03T120 03T121 Sort Mariboss Mariboss Brons Julius Mariboss Praktik Brons Mariboss Optimal N-giva kg/ha Foder Etanol/stärkelse Bröd Protein vid optimum Foder 9,7 9,4 11,0 11,5 8,4 9,7 11,2 9,4 Bröd 12,0 12,0 11,0 11,8 Skörd kg/ha Ogödslat Vid opt. Foder Netto opt foder Vid opt. Bröd Netto opt bröd N-min kg/ha Vår 0-60 cm 58 33,7 29, , ,7 Kväveskörd Ogödslat kg/ha Jordart SL SL LL ML ML l Mo LL ML Mull% 5,9 5,8 2,3 2,3 3,7 4,8 1,6 4,2 Lerhalt % , , Resultat Denna försöksserie lades bland annat ut för att fortsätta arbetet med att anpassa kvävegivan vilket diskuteras i följande artikel skriven av Yara. I försöksserien har också flera strategiled på 160 kg-nivån funnits med. Så här i efterhand kan man konstatera att det varit för lite kväve i många fall. Sortmaterialet har ändrats, för fem år sedan var det Olivin som var dominerande sort i kväveförsöken i höstvete medan det idag finns sorter som avkastar 15 % mer. De här tre åren har varit år med milda vintrar och långa, fina höstar vilket varit positivt för höstvetets utveckling och givit höga skördar och höga kväveoptimum. Tittar man på medelvärden för de tre åren finns det inga signifikanta skillnader mellan leden på 160 kg men man ser en tendens till att proteinhalten ökar. Det är likadant med de två leden på 200 kg. Medelvärden är alltid bara ett medelvärde, tittar man på nollrutans skörd ligger den på kg/ha för alla försök medan vi vet att varia tionen är stor. I år var variationen mellan kg och kg. Se tabell 3. Kväveprognosen som grundats på dessa försök har varit en tillgång för att kunna följa grödans utveckling och har givit oss ett redskap till att hamna mer rätt. 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
6 Tabell 2. Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Total N Harplinge Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein j 9, e 6, h 7, e 7, i 8, d 5, g 6, d 6, h 8, c 6, f 7, c 7, ef 9, ab 6, e 8, ab 8, cd 9, ab 7, cd 9, a 8, ab 10, bc 9, bc 10, b 10, a 12, c 10, b 11, ab 11, d 10, ab 7, e 8, ab 8, ef 9, ab 7, e 8, ab 7, de 9, ab 7, e 8, a 8, fg 11, ab 7, e 8, a 8, g 10, ab 7, de 9, ab 8,6 R Skofteby, Lidköping R Multorp Grästorp PN Karlsfelt Mellerud Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Total BC Löt, Grillby Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein g 10, g 7, g 8, g 7, f 8, f 7, f 7, f 7, e 9, e 8, e 8, e 8, d 9, ab 9, d 9, b 9, bc 10, a 10, ab 10, a 9, ab 11, abc 11, abc 11, a 11, a 11, bcd 12, bcd 12, a 11, d 10, bcd 9, bcd 10, c 9, d 10, a 9, cd 10, c 9, d 10, d 9, bcd 9, cd 9, d 10, cd 9, bcd 10, ab 9, e 11, cd 9, abc 10, d 9,8 U Brunnby, Västerås U Hallstahammar E Glyttinge, Vreta Kloster Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 23
7 Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Tidigt ca 1 apr Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före stråsk Total E Hyttringe, Borensberg Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein g 7, g 7, h 9, g 6, f 6, f 8, g 8, f 5, e 7, e 9, f 8, e 6, d 7, bcde 10, e 9, bcd 7, b 8, abcd 11, bc 10, a 8, a 9, de 13, ab 11, a 9, a 9, abc 13, a 12, a 10, d 8, a 10, e 9, bcd 8, d 7, cde 10, de 10, bcd 7, d 7, a 10, de 9, d 7, c 8, ab 10, cd 10, cd 8, de 8, abcde 11, de 10, bcd 8,5 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015 H Hedvigsborg, Kalmar T Nybble, Vintrosa L Ängelholm 13* abc 7, ab 9,9 * Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB. Tabell 2. forts Kvävestrategi i höstvete, 2015, Enskilda försök, skörd 15% vh. L Gödslingstidpunkt, kg N/ha L M M Tidigt Huvudgiva Smedstorp Trelleborg Teckomatorp Led ca 1 apr Axan före stråsk. Axan Axan Ks 45 KS Total N-giva Skörd Protein Skörd Protein Skörd Protein j 8, i 9, f 7, i 7, h 8, e 7, h 7, g 8, cd 8, def 8, cde 9, c 9, bc 9, bcde 10, bc 10, a 9, ab 11, c 11, a 11, a 11, d 12, de 8, ef 10, c 9, def 8, ef 10, c 10, ef 8, def 10, c 10, f 8, f 9, cd 9, g 9, cde 11, ab 11,0 13* c 9, cde 10, a 10, cd 10, abcd 10, c 10,6 * Se följande artikel sid 26 av I. Gruvaeus, Yara AB.
8 Tabell 3. L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A Tidigt ca Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före 1 apr stråsk Total Strålängd, Skörd kg/ha N TK-vikt Stråstyrka Litervikt Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva Ax, /m 2 cm kg/ha i kärna % % g c d 48,1 h 43, b c 86,5 g 45, ab b 110,3 f 45, a ab 133,7 e 44, a a 152,5 cd 44, a a 168,3 ab 44, a a 180,1 a 43, ab ab 138,4 de 45, ab ab 135,9 e 45, ab ab 137,7 de 45, ab ab 140,8 de 45, ab ab 144,8 de 47, anp giva 595 a a 166,7 abc 46, a ab 149,5 bcde 44, ab ab 155,5 abcde 44, LSD Tabell 3 forts. L försök , Kvävestrategi i höstvete, L och L A Tidigt ca Gödslingstidpunkt, kg N/ha Huvudgiva före 1 apr stråsk Total Råprotein Stärkelse, % Kärnor gödsl. Led Axan Axan Axan Ks KS N-giva % av TS av TS per ax -0 N 1 0 8,3 e 72,1 23,2 c ,1 e 72,1 31,9 b 48, ,8 de 72,0 34,1 ab 51, ,8 cd 71,5 35,6 ab 53, ,7 bc 70,9 36,0 ab 52, ,6 ab 70,1 36,5 ab 50, ,3 ab 69,5 36,9 a 47, ,3 c 71,1 36,5 ab 56, ,0 c 71,3 36,8 a 54, ,2 c 71,2 35,8 ab 56, ,4 c 71,1 36,6 ab 58, ,8 bc 70,9 35,6 ab 60,4 Skörd n.s. N-eff i kärna N-eff % i kärna av kompl anp giva 11,5 ab 70,4 36,5 ab 56,4 65, ,6 abcd 70,3 32,0 ab ,6 abc 69,6 32,9 ab LSD Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 25
9 Av Ingemar Gruvaeus, Yara AB E-post: Kvävestrategi i höstvete Komplettering av kvävenivå utifrån bedömning med Yara N-sensor I kvävestrategiförsöken under har ett led (led 13) grundgödslats med 40 kg N som tidig giva och därefter 120 N före stråskjutning det vill säga samma grundgiva som i led 4. Kväveupptagningen har sedan följts med Yara Handsensor veckovis. Det eventuella behovet av kompletterande gödsling har gjorts genom att använda den absoluta kalibrering som testas för Yara N-sensor. Denna bygger på mätning av grödans totala ovanjordiska kväveupptag vid tidpunkten, bedömd skördepotential och fältets bedömda mineralisering. Det genomsnittliga resultatet av de 40 försök som har gett godkända resultat under åren framgår av tabell 3 i artikeln om samma försök skriven av Anna-Karin Krijger, sidan före denna. I genomsnitt har tilläggsbehovet bedömts till 51 kg N/ ha det vill säga den totala givan blev då 211 kg N/ha i medeltal. Variationen var dock stor, mellan 0 och 85 kg N/ha, det vill säga total giva mellan 160 och 245 kg/ha. Kompletteringen har gjorts då bedömning varit att behovet finns och har varierat i tidpunkt mellan 37, flaggbladsstadie till 57, mitt i axgången. Kompletteringen har gjorts med Kalksalpeter. Resultat, medeltal Genom att bättre anpassa givans storlek till det enskilda fältets förhållande det enskilda året har effektiviteten av den kompletterande kväve givan blivit mycket god. I medeltal har 65% av det tillförda kvävet hamnat i kärnskörden. Man kan jämföra med led 5, 200 kg N/ha där ökningen med 40 kg N i nivå jämfört med led 4, 160 N, gjorts före 30 och 19 kg = 47% hamnade i kärnskörden. Förutom anpassningen till fältets behov har också den senare tidpunkten och kväveformen betydelse. Detta kan man se i den ökade kväveeffektiviteten när man jämför strategileden i led 4, Kväve-effektivitet räknat som bortförsel i kärnskörd i gödslade led 0-N led är i serien i medeltal cirka 55 % för 160 kg N/ha för att sedan när givan blir överoptimal i allt flera försök gå ner mot 50 % och lägre. Kompletteringsgivan har dock en mycket högre effektivitet då den är optimerad utifrån fält och år. Detta medför att den genomsnitt-liga givan 211 kg N i led 13 motsvarar cirka 235 kg N om givan varit fast och grundgödslats tidigare som i led 5 och 6. Att kväveformen i kompletteringen varit Kalksalpeter förstärker säkert effekten. Resultat enskilda försök I tabell 2 finns resultaten från grundskörd i led 4 samt kompletteringen i led 13. I försöken med brödvetesorter har det ekonomiska utbytet av kompletteringsgödslingen varit mycket gott i 17 fall av 25. I två försök bedömdes det att inget tillägg behövdes vilket också sett rätt ut. I två försök, det torra året 2013, har givan varit för hög 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015
10 på grund av lägre skörd än bedömt. I ett försök år 2015 (Brunnby) var kompletteringen inte lönsam på grund av liggsäd och att en för låg skördebedömning gav för låg giva för att klara proteingränsen 10,5 %. I tre försök har det varit ungefär samma lönsamhet med eller utan tillägg. Med tanke på de stora problem brödveteodlingen haft att klara proteinhalterna de senaste två åren bedömer vi resultatet som mycket bra i brödvete. De kompletterade leden har i de flesta fall hamnat mellan 10,5% - 13% i proteinhalt. I försöken med fodervete har sorten i de flesta fall varit Mariboss. Sorten har visat sig ha ett klart lägre kvävebehov än standardsorter och kompletteringsgödslingen har därför blivit alltför hög trots att proteinhalten i sorten är mycket låg. Här behövs justering av rekommendationen. Mariboss har också i 4 försök av 12 haft så svag stråstyrka att endast kg N/ha varit acceptabelt. Det går inte direkt att bedöma hur rätt kompletteringsgivan varit genom att jämföra med beräknat optimum i kvävestegen. Den sena kompletteringen har högre effektivitet och i vissa fall har liggsäd vid gödsling med högre givor i tidiga stadier kunnat undvikas genom senare komplettering med stor skördeökning som följd. Fortsatt utveckling Modeller för bedömning av den enskilda platsens kvävebehov det enskilda året måste fortsätta att utvecklas utifrån tekniska möjligheter att mäta, nya sorters avkastningspotential och egenskaper i övrigt. Detta första test i försöksskala i Sverige av en modell för direkt variation av kvävebehovet och en direkt rekommendation i fält baserad på grödans kväveupptag vid tidpunkten med Yara N-sensor finner vi mycket uppmuntrande och användbart för framtiden. Skördeökning Protein 160 N Protein e kompl Brödgräns 10,5% Protein % i ts 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, Skördeökning kg/ha 0,0 ADBnr Kompl. kgn/ha 03S093 03T117 03T107 03R085 03T110 03T109 03T119 03T111 03S094 03R094 03T116 03S095 03R084 03S091 03R082 03R081 03T120 03R083 03T112 03T113 03S097 03S092 03R092 03S096 03R Figur 1. Proteinhalt vid 160 kg N/ha och efter komplettering samt skördeökning för komplettering, 25 försök i brödvete Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 27
11 Tabell 1. Enskilda försöksresultat, , L År ADB Försöksplats Sort Typ Skörd vid 160 kg N/ha 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015 Protein 160 N N-skörd 160 N Kompl. stadium Kompl. giva Tot-N Skörd efter kompl Skördeökning T107 Halland Harplinge Kranich Bröd ,2 123, T108 Västergötland Lidköping Mariboss Foder ,8 111, T109 Västergötland Grästorp Ellvis Bröd ,1 105, T110 Dalsland Mellerud Julius Bröd ,0 120, T111 Uppland Löt Norin Bröd ,9 135, T112 Västmanland Brunnby Julius Bröd ,0 134, T113 Västmanland Hallstahammar Julius Bröd ,1 133, T114 Östergötland Vreta Kloster Mariboss Foder ,2 153,3 39? T115 Östergötland Klockrike Mariboss Foder ,7 93, T116 Öland Mörbylånga Brons Bröd ,8 156, T117 Närke Vintrosa Julius Bröd ,5 129, T118 Skåne Ängelholm Mariboss Foder ,2 87, T119 Skåne Smedstorp Praktik Bröd ,3 130, T120 Skåne Trelleborg Brons Bröd ,6 155,3 41? T121 Skåne Teckomatorp Mariboss Foder ,8 138,8 39? S090 Västergötland Lidköping Mariboss Foder ,5 162, S091 Västergötland Grästorp Julius Bröd ,1 104, S092 Dalsland Mellerud Julius Bröd ,3 145, S093 Halland Falkenberg Ellvis Bröd ,3 140, S098 Öland Mörbylånga Hereford Foder ,5 142, S094 Närke Vintrosa Ellvis Bröd ,8 111, S095 Västmanland Västerås Julius Bröd ,0 144, S096 Sörmland Strömsholm Ellvis Bröd ,6 172, S097 Uppland Grillby Julius Bröd ,1 168, S099 Östergötland Glyttinge Mariboss Foder ,2 133, S100 Östergötland Kårby Mariboss Foder ,5 136, S103 Skåne Ängelholm Mariboss Foder ,7 93, R081 Västergötland Lidköping Ellvis Bröd ,1 150, R082 Västergötland Grästorp Ellvis Bröd ,3 141, R083 Dalsland Mellerud Olivin Bröd ,4 112, R084 Halland Trönninge Julius Bröd ,3 108, R085 Närke Nybble Ellvis Bröd ,8 101, R086 Västmanland Hallstahammar Julius Bröd ,7 131, R089 Öland Mörbylånga Nimbus Foder ,8 119,7? R090 Östergötland Borensberg Mariboss Foder ,8 128, R091 Östergötland Vreta Kloster Mariboss Foder ,1 127, R092 Skåne Billeberga Ellvis Bröd ,4 127, R093 Skåne Klagstorp Audi Foder ,6 133, R094 Skåne Ängelholm Ellvis Bröd ,0 130, R095 Skåne Hammenhög Mariboss Foder ,4 162, Medeltal , * Netto för fodervete beräknat genom Intäkt =1,35 kr/kg kärna Kostnad för N ** Netto för brödvete beräknat genom Intäkt = ( 1,50 kr/kg kärna i grundpris samt justering för proteinhalt mellan 10,5-11%, -0,01 kr/kg och 0,1% protein, 11,6-12% + 0,01 kr/kg och 0,1% protein, <10,5% = foderpris) Kostnad för N (kg/ha)
12 Tabell 1 forts. Enskilda försöksresultat, , L Plats Sort Typ Protein efter kompl Protein- halts- ökning N-skörd efter kompl N-skörd ökn N-eff kompl N-nivå stråstyrka > 80 Netto foder kr/ha Netto bröd kr/ ha Harplinge Kranich Bröd 12,7 3,5 192,9 69,6 87, Lidköping Mariboss Foder 9,2 2,4 159,2 47,5 67, Grästorp Ellvis Bröd 11,3 3,2 171,9 66,4 88, Mellerud Julius Bröd 10,8 2,8 170,2 49,8 66, Löt Norin Bröd 11,7 1,8 175,3 39,7 61, Brunnby Julius Bröd 10,1 1,1 153,7 19,5 55, Hallstahammar Julius Bröd 10,2 1,1 163,1 29,8 99, Vreta Kloster Mariboss Foder 10,1 0,9 170,9 17,6 50, Klockrike Mariboss Foder 9,8 2,1 138,4 44,7 59, Mörbylånga Brons Bröd 12,4 1,6 181,4 25,2 42, Vintrosa Julius Bröd 12,2 2,7 202,7 73,6 92, Ängelholm Mariboss Foder 9,1 1,9 116,9 29,6 42, Smedstorp Praktik Bröd 10,8 2,5 181,0 50,3 77, Trelleborg Brons Bröd 11,5 1,9 193,7 38,4 85, Teckomatorp Mariboss Foder 11,7 1,9 175,5 36,7 66, Lidköping Mariboss Foder 10,1 0,6 193,7 31,4 89, Grästorp Julius Bröd 9,7 1,6 145,7 41,3 75, Mellerud Julius Bröd 10,5 1,2 178,2 33,2 110, Falkenberg Ellvis Bröd 13,2 2,9 196,1 55,8 65, Mörbylånga Hereford Foder 10,7 1,2 171,4 29,1 72, Vintrosa Ellvis Bröd 12,4 3,6 186,7 74,8 115, Västerås Julius Bröd 12,5 2,5 199,8 54,9 91, Strömsholm Ellvis Bröd Grillby Julius Bröd 12,7 0,6 193,3 24,6 81, Glyttinge Mariboss Foder 10,0 1,8 171,5 38,4 76, Kårby Mariboss Foder 10,6 1,1 156,2 19,3 64, Ängelholm Mariboss Foder 9,3 1,6 126,7 33,2 82, Lidköping Ellvis Bröd 12,0 1,9 186,0 35,1 70, Grästorp Ellvis Bröd 12,4 2,1 185,3 43,5 87, Mellerud Olivin Bröd 12,3 0,9 124,5 11,8 29, Trönninge Julius Bröd 15,2 0,8 122,2 13,3 22, Nybble Ellvis Bröd 11,8 2,0 138,6 37,5 46, Hallstahammar Julius Bröd Mörbylånga Nimbus Foder 11,2 2,5 157,8 38,1 44, Borensberg Mariboss Foder 11,5 0,7 140,2 11,8 39, Vreta Kloster Mariboss Foder 10,8 0,7 140,1 12,4 41, Billeberga Ellvis Bröd 13,5 1,1 143,4 15,9 52, Klagstorp Audi Foder 13,5 1,9 157,8 24,3 48, Ängelholm Ellvis Bröd 13,3 2,2 157,3 26,7 41, Hammenhög Mariboss Foder 12,2 0,8 185,1 22,2 44, Medeltal 11,4 1,8 165,9 36,0 66, = Stora liggsädesproblem har påverkat skördepotentialen = Måttliga liggsädesproblem har påverkat skördepotentialen Opt. Stege foder Opt. Stege bröd Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 29
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merKvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merKvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
Läs merKvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merAnpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merKväve i höstvete 2013
Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merBättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merKväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
Kväveform i höstvete 2016 Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg Bakgrund Sverigeförsöken har provat effektiviteten hos olika gödselmedel, L3 2300 Kvävet har tillförts som nitrat,
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merVi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merKväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merSortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva
Läs merMer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Läs merKvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merFina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merFörsöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merGödsling i varje sort VÄXTNÄRING
Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merKväveupptaget ökar ordentligt
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 21, 2019 Kväveupptaget ökar ordentligt Med stigande temperaturer och ytterligare lite nederbörd förra veckan kan vi se att kväveupptaget ökar ordentligt i både
Läs merKvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs merYara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merKaliumgödsling till ensilagemajs
Av Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar E-post: linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Kaliumgödsling till ensilagemajs Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (0, 50, 100,
Läs merKaliumgödsling till ensilagemajs
Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1,
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs mer