Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Transkript

1 R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. Rubriceringen nedan följer rubriceringen i promemorian. Sammanfattning Sveriges advokatsamfund ställer sig bakom delar av promemorians förslag. Rent allmänt kan sägas att promemorian delvis berör tekniskt komplexa situationer och innefattar lagförslag som inte är alldeles enkla att överblicka. I vissa delar tillstyrker Advokatsamfundet förslagen och i andra delar avstyrker Advokatsamfundet förslagen. 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Promemorians förslag: Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag avseende ändring av följande lagrum samt rubrik i inkomstskattelagen (1999:1229) 8 kap. 14, 42 kap. 15 a, 48 kap. 18, rubriken närmast före 53 kap. 2, 53 kap. 2, samt 53 kap. 6. Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag avseende införandet av följande lagrum och rubrik i inkomstskattelagen (1999:1229)

2 2 52 kap. 1 a samt rubrik närmast före 52 kap. 1 a. Advokatsamfundet avstyrker promemorians förslag avseende ändring av följande lagrum i inkomstskattelagen (1999:1229) 3 kap. 19. Ikraftträdandet: Advokatsamfundet avstyrker promemorians förslag av de skäl som framgår nedan. 2 Bakgrund Advokatsamfundet har inget att erinra mot bakgrunden. 3 Överlåtelse av tillgångar till underpris Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag avseende en kodifiering av praxis. 4 Kapitalbeskattning efter utflyttning (tioårsregeln) Advokatsamfundet avstyrker promemorians förslag av de skäl som framgår nedan. För att de svenska skattereglerna för kapitalvinster skall bli effektivare föreslås i promemorian förändringar av den s.k. tioårsregeln. Inledningsvis kan det konstateras att innan en så förhållandevis ingripande lagstiftningsåtgärd införs, bör det noga utredas vilken effekt den föreslagna lagändringen kommer att få. Detta gäller särskilt med hänsyn till de dubbelbeskattningsavtal Sverige slutit med andra stater. Vad gäller den tidsperiod som kommer att gälla enligt tioårsregeln kan följande noteras. I många skatteavtal har Sverige beskattningsrätten under en kortare tidsperiod än tio år. I skatteavtalet med Storbritannien (SFS 1983:898) har Sverige beskattningsrätten under en sjuårsperiod och detta gäller även skatteavtalet med Cypern (SFS 1989:686). I skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike (SFS 1991:673) har Sverige beskattningsrätten under en period motsvarande två år efter utflyttning. Tidsperioden är dock inte den enda och inte den viktigaste aspekten av de skatteavtal Sverige slutit med andra stater. Skatteavtalens utformning bestämmer även om utländska 2

3 3 aktier skall omfattas av Sveriges beskattningsrätt. I avtalet med Cypern är artikel 13 punkt 5 utformad så att såväl svenska som utländska aktier blir föremål för svensk beskattning. Detta är dock inte alltid fallet. I skatteavtalen med Spanien (SFS 1977:75) och Italien (SFS 1983:182) stadgas att andelar i bolag vars tillgångar huvudsakligen utgörs av fastighet belägen i Sverige och där överlåtaren haft hemvist i Sverige under de fem år föregående överlåtelsen samt överlåtare ensam eller tillsammans med medlem i sin familj vid överlåtelsetillfället utövade ett dominerande inflytande på bolaget, får beskattas i Sverige. I övrigt har Sverige ingen beskattningsrätt vare sig beträffande svenska aktier eller utländska aktier. Då Sverige helt avstått beskattningsrätten kommer tioårsregeln vara helt verkningslös i förhållande till Spanien och Italien beträffande aktier i bolag som inte har en svensk fastighet som sin huvudsakliga tillgång. Beträffande det nordiska skatteavtalet måste artikel 13 punkterna 6 och 7 uppmärksammas. Vid utflyttning har Sverige förbehållit sig beskattningsrätten i fem år efter det att en person upphört att ha hemvist i Sverige. Sveriges beskattningsrätt gäller dock endast svenska aktier eller aktier där värdet av den överlåtna aktien till huvudsaklig del indirekt beror på innehav av aktier i bolag som enligt svensk lagstiftning är hemmahörande i Sverige. Åtgärden att omfatta även utländska aktier synes endast ha effekt i sådana fall där aktieägaren flyttar till länder med vilka Sverige saknar dubbelbeskattningsavtal samt länder med vilka Sverige även förhandlat till sig en rätt att beskatta även kapitalvinst vid avyttring av utländska aktier. En av de metoder som diskuterades i SOU 2005:99 sid. 216 (Vissa företagsskattefrågor, Slutbetänkande av 2002 års företagsskatteutredning) var att tioårsregeln skulle göras effektivare genom att andelar i utländska bolag till den del värdet motsvaras av svenska aktier inkluderas i regelns tillämpningsområde. Utredningen ansåg dock inte att detta var en framkomlig väg, eftersom en sådan förändring skulle kräva att många skatteavtal omförhandlades för att bli effektiv. Detta är, enligt Advokatsamfundets uppfattning, ett ställningstagande som fortfarande har bäring. Vidare uttalade utredningen i SOU 2005:99 att en sådan ändring inte räcker då ett utländskt bolag kan sälja aktierna och sedan lämna utdelning. Utdelning beskattas inte i Sverige om den fysiska personen är begränsat skattskyldig i Sverige. Denna fråga berörs emellertid inte i promemorian. Advokatsamfundet instämmer i det konstaterande som förs fram i SOU 2005:99 innebärande att Sverige har ett intresse av att värdestegringar som uppkommit under en tid då en fysisk person varit bosatt i Sverige också beskattas i Sverige. Promemorians förslag innebär dock att värdestegringar som uppkommer under en betydande tid efter det att en fysiker flyttat ut från Sverige ändå skall beskattas i Sverige. Detta kan inte anses vara att 3

4 4 skydda den svenska skattebasen så som den för närvarande ser ut, utan måste ses som en utvidgning av skattebasen. Ett ytterligare spörsmål som promemorian inte behandlar är vad som skall gälla vid inflyttning till Sverige. För att symmetri skall föreligga i beskattningen borde Sverige inte beskatta en värdestegring på delägarrätter som uppkommit utomlands innan personen flyttat in till Sverige. Vidare skall noteras att Regeringsrätten den 10 maj 2007 i mål nr funnit att det i ett enskilt fall kan finnas grund för att ingripa mot vad som kan betecknas som skatteflykt i förhållande till tioårsregeln. Regeringsrätten ansåg att det vid en slutlig prövning av en transaktionskedja med utländsk juridisk person finns möjlighet att tillämpa skatteflyktslagen. En framställning till länsrätten om tillämpning kan göras under hela den tid som gäller för beslut om eftertaxering. En transaktionskedja som startar år 1 kan således prövas t.o.m. år 7. När en så pass omfattande ändring av tioårsregeln föreslås, är det på sin plats att före införandet noggrant utreda vilka konsekvenser förslaget kommer att få för den skattskyldige och då i synnerhet med tanke på tillämpning av befintliga dubbelbeskattningsavtal och tillämpningen av skatteflyktslagen i ljuset av rådande praxis. En ändring av tioårsregeln i enlighet med förslaget leder till en utvidgning av skattebasen som inte torde vara helt i överensstämmelse med konsekvenserna av den praxis som har medfört att tioårsregeln har tappat en del av sin effektivitet till följd av att det finns en möjlighet att flytta orealiserade kapitalvinster i svenska aktier och andelar till utlandet utan beskattning i Sverige. Det kan således ses som ett kringgående av tioårsregeln i dess nuvarande utformning som i och för sig inte strider mot EG-rätten. Den nya utformningen av tioårsregeln medför dock att utländska delägarrätter där det inte föreligger någon koppling till Sverige antingen genom att verksamhet bedrivs i Sverige eller genom ägande av svenska delägarrätter, kommer att omfattas av bestämmelsen. Detta medför mer långtgående konsekvenser än vad syftet påkallar och som behöver vidtas med beaktande av de möjligheter som finns enligt EG-rätten. Att generellt inkludera noterade utländska delägarrätter leder vidare till för den skattskyldige komplicerade avräkningsförfarande enligt intern rätt i respektive land eller tillämpning av befintliga dubbelbeskattningsavtal. För Skatteverket torde det även leda till ett omfattande informationsutbyte med andra länder. Det i promemorian angivna starka intresset av att ha enhetliga regler som är enkla att förutse och tillämpa för såväl enskilda som myndigheter förefaller därmed inte vara ett hållbart argument för att även inkludera samtliga tillgångar som omfattas av definitionen delägarrätt. Att tillämpa svenska skatteregler på begränsat skattskyldiga torde per definition inte vara enkelt. Av denna anledning bör en eventuell justering av tioårsregeln endast omfatta utländska juridiska personer med koppling till Sverige under den tid som den fysiska personen varit 4

5 5 obegränsat skattskyldig i Sverige. Detta antingen genom att verksamhet bedrivs från fast driftställe i Sverige eller genom att den utländska juridiska personen innehar svenska delägarrätter. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på avyttringar m.m. som skett efter den 31 december Konsekvensen av detta är det kommer att medföra en retroaktiv effekt dels för de som innan ikraftträdandet, såsom obegränsat skattskyldiga, har förvärvat utländska delägarrätter, dels för de som efter förvärvet av utländska delägarrätter har flyttat från Sverige inom den senaste tioårsperioden. Denna retroaktivitet kan inte vara förenlig med gällande rätt. Bestämmelsen bör i stället efter ikraftträdandet enbart tillämpas på avyttringar m.m. som har ägt rum efter den 31 december 2007 och där den fysiska personen har förvärvat den utländska delägarrätten före den 1 januari 2008 och då var obegränsat skattskyldig i Sverige. 5 Kapitalvinst eller förlust vid sammanläggning eller delning av utländska investeringsfonder Advokatsamfundet har inget att erinra mot promemorians förslag 6 Beskattning av kapitalvinst i samband med avnoteringsförfarande Advokatsamfundet har inget att erinra mot promemorians förslag. 7 Kapitalvinst respektive kapitalförlust vid avyttring av kapitalförsäkring Advokatsamfundet tillstyrker promemorians förslag. 8 Effekter för de offentliga finanserna Promemorians ställningstagande: Promemorian innehåller några förslag som utgör en anpassning till gällande rätt. Utvecklingen till följd av Regeringsrättens och EG-domstolens avgöranden har gjort den aktuella svenska skatteregeln verkningslös eller att regler förlorat i effektivitet. Förslagen kan inte anses ha någon negativ påverkan på de offentliga finanserna och medför inte heller ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagen förväntas inte heller få några särskilda effekter för småföretagen. Advokatsamfundet tillstyrker delvis promemorians förslag, men har följande synpunkter. 5

6 6 I promemorian anges att förslagen inte medför ökade kostnader eller ökad arbetsbörda samt att förslagen inte kan förväntas få några särskilda effekter för småföretagen. När det gäller den föreslagna tioårsregeln kommer skatteavtalen spela en väsentlig roll vid genomförandet av transaktioner som omfattas av tioårsregeln. Skatteavtalen är till sin natur mycket komplicerade och svåra att tillgodogöra sig och det kan antas att en tillämpning av regeln på transaktioner i förhållande till ett stort antal länder kommer kräva betydande arbetsinsatser för såväl småföretag som Skatteverket. Beträffande Skatteverkets arbetsbörda torde tioårsregelns tillämpning kräva ett betydande informationsutbyte och annat samarbete mellan Skatteverket och utländska myndigheter, vilket kan förväntas innebära såväl ökade kostnader som en ökad arbetsbörda för Skatteverket. 9 Författningskommentar Advokatsamfundet har i huvudsak inget att erinra mot promemorians författningskommentar. Advokatsamfundet avstyrker dock den del som avser 3 kap. 19 IL av samma skäl som lämnats beträffande tioårsregeln ovan. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg genom Maria Billing 6