R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

Transkript

1 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande Reformerade egendomsskatter (SOU 2004:36). Samfundets yttrande är främst fokuserat på rättviseoch förutsebarhetsaspekterna samt den praktiska tillämpningen. Även generella synpunkter på förslagen lämnas dock. Med anledning av remissen anför samfundet följande. Sammanfattning I betänkandet föreslår kommittén förändringar av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten i syfte att göra reglerna enklare och mer överskådliga. För att förbättra situationen för hushåll med låga eller normala inkomster föreslår kommittén att den s.k. begränsningsregeln utvidgas. Genom att behandla tillgångar likformigt vid förmögenhetsbeskattningen kan enligt kommittén större enkelhet och rättvisa skapas.

2 Samfundet instämmer i kommitténs förslag och bedömningar som innebär lättnader i beskattningen av egendom. De förändringar som föreslås är i princip utan undantag föranledda av att fastighetsskatten respektive förmögenhetsskatten utgår på ickemonetär avkastning, vilket föranleder att skatterna medför en likviditetsbelastning som för många hushåll är mycket kännbar. Grundproblemet med såväl fastighetsskatten som förmögenhetsskatten är att dessa inte grundar sig på direkt ökad skatteförmåga för dem som belastas av skatterna. För att lindra problemen för de enskilda hushållen finns sedan tidigare särskilda regler som begränsar både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten beroende på hushållens inkomster. De problem som samfundet främst ser med att införa särregler för särskilda grupper i samhället är att dessa särregler dels blir mer komplexa, dels att dessa inte blir rättvisa och likformiga för alla. Samfundet anser att de föreslagna begränsningsreglerna ska gälla utan begränsningar avseende inkomsten eller taxeringsvärdet. Genom att slopa dessa begränsningar undviks tröskeleffekter i beskattningen, reglerna blir mindre komplexa och tillämpningen underlättas genom att tillämpningen blir lika för alla. Fastighetsskatten Kommitténs förslag avseende fastighetsskatt är att den befintliga begränsningsregeln utvidgas, att fastighetsskatten för bostäder i utlandet slopas, att tidpunkten för skattskyldighetens inträde flyttas till tillträdesdagen samt att fastighetsskatten på vindkraftverk slopas. Samfundet stöder generellt att begränsningsregeln utvidgas. Av enkelhets- och överskådlighetsskäl vore det önskvärt att fastighetsskatten var utformad så att några begränsningsregler inte erfordrades. För att uppnå detta krävs att fastighetsskatten görs om helt, att skattesatsen sänks radikalt eller att skatten slopas helt. Utifrån den utgångspunkten att inget av dessa alternativ är aktuellt stöder samfundet förslaget från kommittén som innebär vissa lättnader i beskattningen. Samfundet har dock

3 invändningar mot att begränsningsregeln inskränks till att gälla endast vissa hushåll. Ur rättviseaspekt skulle en likformig behandling av samtliga hushåll som skall erlägga fastighetsskatt vara att föredra. Eftersom skatten i sig inte baseras på en ökad skatteförmåga anser samfundet att det är fel att begränsa regelns tillämpningsområde genom kopplingen till hushållets inkomster. Denna positiva särbehandling av vissa hushåll kan medföra att olika former av tillämpningsproblem uppstår, vilka i sin tur medför att reglerna måste kompletteras ytterligare. För varje komplettering av regelverket som sker ökar komplexiteten i systemet. Genom att reglerna blir alltmer komplexa minskar förutsebarheten i reglerna genom att vanliga hushåll knappast kan beräkna utfallet av fastighetsskatten utan att ta hjälp av expert. Uttag av fastighetsskatt bör grundas på ägandet som sådant och fastighetens taxeringsvärde och inte på ägarens inkomstsituation. Genom att göra fastighetsskatteuttaget beroende av ägarens/dennes hushålls skattepliktiga inkomst visst år fjärmas grunden för skatteuttaget till att mer likna schablonbeskattning av fastighet. Förståelsen för skatteuttaget hos de skattskyldiga kan därigenom minska och även upplevas som orättvis. Samfundet tillstyrker förslaget om slopad fastighetsskatt för bostäder i utlandet. Rent principiellt anser samfundet att det är fel att skattemässigt behandla samma slag av egendom på olika sätt. Även om skatten, som i föreliggande fall, inte medför någon egentlig förstärkning av statens finanser kan det ändå vara berättigat att behålla skatten för att upprätthålla en likabehandling av samma slag av egendom. I förevarande fall anser dock samfundet att det är berättigat att frångå denna princip med hänsyn till de omfattande tillämpningsproblem som föreligger beträffande fastighetsbeskattning av bostäder i utlandet. Samfundet tillstyrker även förslaget om att tillträdesdagen ska bli avgörande för fastighetsskattens fördelning vid en äganderättsövergång.

4 Samfundet avstyrker kommitténs förslag om att slopa fastighetsskatten för vindkraftverk. Den föreslagna förändringen innebär att samma fastighetstyp skattemässig elproduktionsenhet kommer att behandlas olika avseende fastighetsskatten beroende på hur elen produceras. Samfundet anser att det är lämpligare att genomföra eventuella statsfinansiella stödinsatser för visst produktionssätt på annat sätt än genom regleringar av fastighetsskatten. Förmögenhetsskatten Kommitténs förslag avseende förmögenhetsskatten är att värderingen av tillgångar och skulder sätts till 50 procent, att generell skatteplikt för marknadsnoterade aktier införs, fribeloppet sänks till kr samt att sambeskattningen mellan sambor och makar slopas. Samfundet anser att förmögenhetsskatten bör slopas eftersom skatten motverkar företagande och tillväxt. Det bör beaktas att regeringen i kommittédirektivet (Dir. 2002:87) särskilt understryker vikten av att utredningens förslag skall främja företagande och tillväxt. Samfundet anser vidare att förmögenhetsskatten och utredningens förslag är orättvisa genom att tillgångar inte behandlas likformigt. Det största problemet med förmögenhetskatten, oavsett dess utformning, är att den upplevs som konfiskerande och att detta leder till att kapital förs ut från Sverige. Samfundet stöder generellt kommitténs tankar om att reglerna om förmögenhetsskatten bör göras mer likformiga i syfte att förenkla reglerna och tillämpningen. Vidare stöder samfundet de förslag som innebär att de hushåll som blir skyldiga att betala förmögenhetsskatt minskar i antal eftersom förmögenhetsskatt i dag betalas av en förhållandevis stor andel av hushållen. Dock stöder inte samfundet de nu föreslagna förändringarna fullt ut eftersom dessa medför kraftiga försämringar för de personer som innehar aktier som för närvarande är skattebefriade. Enligt kommitténs

5 förslag ska alla marknadsnoterade aktier värderas till 50 procent av marknadsvärdet. Detta förslag innebär visserligen att den effektiva skatten sänks för aktier noterade på den s.k. A-listan men också att den höjs för en stor del av alla andra noterade aktier. Samfundet befarar att den föreslagna förändringen generellt skulle kunna innebära en risk att kapitalförsörjningen försvåras för de mindre bolagen i Sverige. Att behålla skattefriheten för de aktier som idag omfattas av denna frihet och samtidigt sänka det skattemässiga värdet på aktier noterade på den s.k. A-listan vore enligt samfundet att föredra. Den statsfinansiella kostnaden för att behålla skattefriheten på de aktier som är skattebefriade idag torde ha marginell betydelse. För icke noterade företag kommer förslaget att påverka valet av metod för kapitalanskaffning. Finansiering via olika externa långivare och venture-capitalföretag kommer att vara fördelaktigare för ägarna än en marknadsfinansiering, vilket kan upplevas som både orättvist och icke önskvärt. Effekterna av ett sådant agerande kan vara svåra att förutse. Samfundet anser att det är tveksamt om den föreslagna regeln att tillgångar och skulder ska tas upp till 50 procent av värdet i praktiken minskar förmögenhetsskattens nuvarande negativa effekter som kommittén vill göra gällande. Den föreslagna regeln innebär alltjämt att den faktiska värderingen av olika tillgångsslag kommer att variera med hänsyn till att det skattepliktiga värdet av en tillgång beräknas på olika sätt. Finansieringen Samfundet stöder de finansieringsförslag som lämnats. Generellt anser samfundet dock att det är mer ändamålsenligt att ta ut skatt på egendom när en reell monetär avkastning uppkommer istället för att ta ut skatt på en icke-monetär avkastning. Enligt samfundets mening bör inte borttagandet eller en reformering av en beskattningsregel som uppfattas som negativ och icke önskvärd förutsätta en skattehöjning. Skatt uttas

6 för att täcka det gemensammas kostnader och skall utformas så att den är rättvis, neutral och förutsebar. Enkelhet bör även eftersträvas. Om dessa kriterier inte upplevs vara uppfyllda urholkas skattemoralen hos allmänheten och oönskad skatteplanering blir en självklarhet för den som har möjlighet därtill. En orättvis, icke neutral skatt skall inte upprätthållas p.g.a. bristande finansiering för dess borttagande. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg genom Ragnar Palmkvist