PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad

Transkript

1 PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad Underlag för markplanering Projektnummer: Skapat av: Loxia Group Besöksadress: Järntorgsgatan 3, Örebro

2 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning 1. Allmänt Planerade byggnader Utförda undersökningar, redovisning Förhållanden på plats Området Översiktliga geologiska förhållanden Geotekniska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Byggnadstekniska förutsättningar Grundläggning av byggnader Förutsättningar för schaktning Förutsättningar för fyllning och packning Förutsättningar för dränering Marksättningar Markstabilitet Övriga markarbeten Fortsatt utredning Geoteknisk utredning Riskanalys... 6

3 1. Allmänt På uppdrag av Västerås Stad har Loxia Group utfört geoteknisk undersökning för Skiljebo (Västerås 3:28). Syftet med undersökningen har varit att ge ett underlag inför byggherrens och kommunens markplanering. 2. Planerade byggnader Uppgifter om planerade byggnader saknas. 3. Utförda undersökningar, redovisning Resultatet av den geotekniska undersökningen redovisas i separat Markteknisk Undersökningsrapport, Geoteknik (MUR/Geo) daterad. 4. Förhållanden på plats 4.1 Området Fastigheten ligger direkt söder om Skiljebo skola. Mot öster begränsas området av Ekevägen och i söder av bostadsområden kring Stigbergsgatan. Mot vänster gränsar området till ett skogsområde. Området upptas till stora delar av en bollplan med grus, omgiven av plana och öppna gräsytor. 4.2 Översiktliga geologiska förhållanden Enligt geologisk karta från SGU (Sveriges geologiska undersökning) domineras området av glacial lera, med förekomst av sandig morän i anslutning till området i väster, söder och öster. Glacial lera är normalt en något fastare typ av lera, jämfört med den postglaciala. Bild 1; Utdrag från SGU:s jordartskarta över området. Loxia Group Besöksadress: Järntorgsgatan 3, Örebro

4 Sida 4 av Geotekniska förhållanden Nedanstående beskrivning av de geotekniska förhållandena bygger på resultat från undersökningar i enstaka punkter. Avvikande förhållanden kan därför ej uteslutas. Fyllning har ej påträffats vid den geotekniska undersökningen, men med tanke på områdets karaktär med grusplan har sannolikt viss mindre utfyllnad skett lokalt för att plana ut området. Jorden i undersökningspunkterna utgörs huvudsakligen av lera. Denna lera består överst av 1 2 m siltig torrskorpelera. Därunder följer lösare lera som maximalt sträcker sig till ett djup av ca 5 m i undersökningspunkterna, leran har inslag av silt, sand och även grus. Den största mäktigheten hos leran har påträffats i västra och nordvästra delen av området. I bild 2 redovisas den tolkade mäktigheten hos leran, räknat från markytan. Leran vilar på friktionsjord med minst hög relativ fasthet, sannolikt morän. Bild 2; Tolkning av lerans mäktighet utifrån den geotekniska undersökningen. Konflytgränsen hos den lösare leran ligger inom intervallet % och vattenkvoten %. Pga. det stora inslaget av silt och sand i leran har det prov som tagits på leran blivit stört och uppgifter om lerans skjuvhållfasthet saknas därför. Med tanke på inslaget av silt och sand och den relativt låga vattenkvoten bedöms dock den odränerade skjuvhållfastheten uppgå till minst 20 kpa.

5 Sida 5 av 6 Lerans kompressionsegenskaper har av samma anledning som ovan ej heller kunnat undersökas, men sannolikt är leran överkonsoliderad och mindre sättningskänslig vid markuppfyllnad. Den geotekniska undersökningen visar att det inom tre av undersökningsområdets hörn, endast undantaget det nordvästra, finns en jordlagerföljd med maximalt ca 1 m torrskorpelera på morän (se bild 2). Detta överensstämmer med den jordartskarta som visas i bild 1 där det framgår att lerområdet omges av moränområden, undantaget mot norr och nordväst. Slagsondering har utförts inom de tre hörn där fast jord förekommer och har vid det nordöstra hörnet stoppat ca 7 m under markytan mot block eller berg, medan motsvarande stopp vid det sydvästra och sydöstra hörnet stoppat ca 3 m under markytan. 4.4 Hydrogeologiska förhållanden Ett grundvattenrör har installerats inom områdets östra del. I början av maj uppmättes i detta rör en vattennivå på +24,5 (1 m under markytan). Grundvattennivån var enligt SGU vid denna tid mycket under de normala för årstiden i Västerås. 5. Byggnadstekniska förutsättningar 5.1 Grundläggning av byggnader Med tanke på de geotekniska förhållandena inom området skall byggnader utan källare förutsättas grundläggas på spetsburna pålar av betong eller stål. Möjligen kan lättare byggnader plattgrundläggas, men detta behöver utredas ytterligare. En låg och lätt byggnad grundlagd på en hel kantförstyvad bottenplatta bör dock kunna grundläggas i förekommande jord. Genom att antingen förbelasta marken genom att först påföra fyllning som sedan avlägsnas och/eller utföra en kompensationsgrundläggning genom att ersätta en viss del av befintlig jord närmast byggnaden med lättfyllningen ökar förutsättningarna för plattgrundläggning ytterligare. Inom områdets sydvästra, sydöstra och nordöstra hörn finns dock morän inom ca 1 m från markytan, varvid även tyngre byggnader här torde skulle kunna plattgrundläggas. Här behöver dock utbredningen av moränen undersökas närmare. Det kan även noteras att djupet till berg inom den södra delen av området kan uppgå till ca 3 m enligt utförda undersökningar, vilket skulle kunna medföra att pålar blir för korta. Om byggnad utförs med källare finns det möjligheter att nedföra byggnadens last på moränen över större delen av området där lerdjupet underskrider 4 m, antingen direkt på denna morän där den ligger ytligare, eller på packad fyllning efter utskiftning av lera där moränen ligger på större djup. 5.2 Förutsättningar för schaktning Förekommande lera inom området bedöms vara relativt lättschaktad. Förekommande morän bedöms vara svårschaktad och kan även innehålla block. Vid schakt i lera skall stabiliteten hos slänter beaktas. Normalt torde schakter ned till ca 3 m dock kunna ske utan större svårigheter. Vid schaktningsarbete skall anvisningar i Svensk Byggtjänsts och SGI:s anvisningar Schakta säkert beaktas.

6 Sida 6 av Förutsättningar för fyllning och packning Vid grundläggning på packad fyllning skall denna ha en mäktighet av minst 0,3 m och bestå av material enligt AMA Anläggning 13 CEB Förutsättningar för dränering Dränering bör utifrån de uppgifter som framkommit vid den geotekniska undersökningen ej ske under nivån Marksättningar Lerans sättningsegenskaper har ej kunnat undersökas närmare. Med tanke på vad som framkommit bedöms dock sättningarna utvecklas relativt snabbt och torde inom 1 år vara i stort sett helt utvecklade. Sannolikt ger markuppfyllnader upp till 0,5 m inga eller ringa sättningar, medan en markuppfyllnad på 1 m bedöms ge en sättning på ca 5 10 cm. 5.6 Markstabilitet Den förekommande leran inom område 2 bör ej utsättas för större belastningar än 30 kpa för att ej riskera skred. I anslutning till schakter måste ännu större restriktioner ställas mot belastningar. 5.7 Övriga markarbeten Den förekommande leran är att betrakta som mycket tjälfarlig. Terrasser av lera, vilket dominerar inom området, är att betrakta som mycket dåligt dränerande. 6. Fortsatt utredning 6.1 Geoteknisk utredning När områdets detaljutformning bestämts skall förslaget granskas av geotekniker, t.ex. med avseende på byggnadernas placering och utformning samt föreslagen höjdsättning av området. 6.2 Riskanalys Inför planerade arbeten som kan ge upphov till vibrationer, t.ex. pålning och sprängning, skall en riskanalys upprättas som bl.a. skall fastställa gränsvärden för vibrationer hos närliggande byggnader och anläggningar, område som skall besiktigas inför arbetet samt kontrollmetoder för att övervaka vibrationerna. Denna riskanalys bör utföras inför upphandling av entreprenör. Örebro