Utredningen om högspecialiserad vård - SOU 2015:98

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utredningen om högspecialiserad vård - SOU 2015:98"

Johannes Bergqvist
för 5 år sedan
Visningar:

1 Utredningen om högspecialiserad vård - SOU 2015:98 Upprättare

2 Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Betänkande av Utredningen om högspecialiserad vård överlämnad till regeringen 19 nov Upprättare

3 Ju mer jag tränar desto mer tur har jag Ingemar Stenmark

4 Huvudförslag Ny kunskaps- och beslutsstruktur för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården ersätta dagens rikssjukvård Berednings- och beslutsprocessen ineffektiv och den nationella nivåstruktureringen av cancervården har visat sig vara begränsad och relativt trögrörlig där gemensamt nationellt beslutsorgan för landstingen saknas

5 Huvudförslag Nivåstrukturering utvecklar hälso- och sjukvården Nivåstruktureringen av den högspecialiserade vården ska inte ses som en isolerad åtgärd utan bör i stället hanteras som en central del av kunskapsstyrningen och även en möjliggörare för att få till en förändrad läns- och landstingsindelning samt andra nödvändiga strukturförändringar.

6 Definition högspecialiserad vård Sällan förekommande vård som kräver: en viss volym multidiciplinär kompetens stora investeringar/höga kostnader Indelas i: nationell högspec vård (4-5% av sjukvården) erbjuds nationellt men inte i varje sjukvårdsregion regional högspec vård (10-15 % av sjukvården) i varje region men på ett begränsat antal enheter

7 Volym Den vetenskapliga litteraturen visar entydigt att bättre patientresultat i form av minskad dödlighet, färre komplikationer och bättre funktionsförmåga är korrelerat till volym Riktmärke: åtgärder/ingrepp per år varje individ eller team bör göra minst 30 åtgärder per år för att uppnå god kvalitet trauma- och akutvård vinner på att koncentreras.

8 Volym Volym är en oberoende faktor som hälso- och sjukvården kan organiseras utifrån

9 Vad ska vara högspecialiserad vård? Sakkunniggrupper - tillsätts av socialstyrelsen Består av experter/prefessionella och patienter Systematisk genomgång av all specialiserad hälso och sjukvård och lämnar förslag på vilken vård skall koncentreras på nationell och regional nivå. Socialstyrelsen beslutar VAD på nationell nivå. Socialstyrelsen rekommenderar VAD på regional nivå

10 Var ska högspecialiserad vård bedrivas? Rikssjukvårdsnämnden ersätts av ett nytt beslutsorgan vid Socialstyrelsen: Nämnden för nationell högspecialiserad vård Nämnden beslutar, efter ansökningar från landstingen, om tillstånd för att bedriva nationell högspecialiserad vård. Inte tidsbegränsade, men kan omdefinieras och återkallas.

11 Var ska högspecialiserad vård bedrivas? Regional högspecialiserad vård: Socialstyrelsen lämnar en rekommendation till landstingen om vad som bör utgöra regional högspecialiserad vård. Sjukvårdsregionerna förutsätts skapa effektiva beslutsorgan med mandat att besluta om koncentration på regional nivå d.v.s var vad ska göras. Ett sätt att göra detta är att de enskilda landstingen överlåter viss beslutanderätt till exempelvis ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd.

12 FoU Såväl forskning som utbildning och kompetensutveckling gynnas av att patientvolymerna för högspecialiserad vård ökar genom koncentration. Men...Nivåstrukturering och koncentration kommer dock påverka förutsättningarna att bedriva forskning, utbildning och kompetensutveckling, varför alla beslut om koncentration även bör inkludera konsekvensbeskrivningar och åtgärdsplaner för en aktiv forskning och goda utbildningsförutsättningar.

13 Övriga förslag som kan underlätta koncentration Storregioner istället för landsting Indelningskommittén Färre sjukvårdshuvudmän i form av storregioner ger huvudmännen bättre förutsättningar att bedriva och utveckla den regionala högspecialiserade vården. Med storregioner förenklas den regionala samordningen och styrningen och patientvolymer och resurser ökar. Man välkomnar därför Indelningskommitténs uppdrag och arbete i frågan Öppen redovisning av volymer och kvalitetsdata Information om volymer kopplade till åtgärder eller behandlingar per vårdenhet bör alltid redovisas och bör vara tillgängliga för allmänheten. Det borde vara en självklarhet att varje verksamhetschef följer enhetens, teamets och enskildas resultat.

14 Övriga förslag som kan underlätta koncentration Nationella prisöverenskommelser Bristen på samsyn och transparens avseende prislistorna för utomlänsvården beskrivs av landstingsledningar som ett hinder för ett välfungerande patientutbyte mellan landstingen Man gör bedömningen att en ökad samordning genom nationella prisöverenskommelser för den högspecialiserade vården är nödvändig för att koncentrationen ska fungera och falla väl ut för patienterna

15 Övriga förslag som kan underlätta koncentration Landstingen bör uppmuntra till en ökad profilering av mindre länsdelssjukhus Sjukhus med mindre än 200 vårdplatser har nackdelar ur effektivitetssynpunkt. Det innebär dock inte att all vård ska koncentreras till de största universitetssjukhusen. Det finns studier som pekar på att stora akutsjukhus med fler än vårdplatser har stordriftsnackdelar när det gäller effektivitet. Skälen till det kan vara hög personalrörlighet, höga kostnader och svårigheter att leda jättestora organisationer med många olika uppgifter. Mindre, mer fokuserade verksamheter som uppnår höga volymer kan ibland vara en bättre lösning.

16 Konsekvenser av förslagen Kommunala självstyret Förslagen om ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården medför en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen som dock är marginellt större än i nuvarande reglering. Skillnaden i påverkan på det kommunala självstyret är mycket marginell i förhållande till den lagstiftning som finns avseende rikssjukvården. Ekonomiska konsekvenser Utredningens förslag innebär sannolikt tydliga samhällsekonomiska vinster. Inga nämnvärda kostnadsökningar för landstingen. På längre sikt kan förslagen leda till effektiviseringar och minskade kostnader.

17 Konsekvenser av förslagen Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet Man gör bedömningen att hälso- och sjukvårdens främsta uppgift är att ge hälso- och sjukvård till patienterna, inte att skapa arbetstillfällen på bekostnad av vårdens kvalitet. Utredningen har patienterna i fokus och därmed en god hälso- och sjukvård som främsta prioritet.

18 Konsekvenser av förslagen Konsekvenser för akutsjukvården En ökad koncentration av den regionala högspecialiserade vården kan få konsekvenser för akutsjukvården. Om ingen hänsyn tas till akutuppdraget vid nivåstruktureringen blir det svårt att säkra detta och kan bli till ett hinder för ökad koncentration. Sakkunniggrupperna ska i sin inledande inventering av den högspecialiserade vården beskriva vilka konsekvenser koncentrationen av en viss vård får för akutuppdraget. Man föreslår en särskild utredning om akutsjukvården skyndsamt. Om inget görs riskerar nödvändiga strukturförändringar av både den planerade högspecialiserade vården och akutsjukvården att fördröjas, vilket främst drabbar patienternas hälsa men även samhällsekonomin i stort.

19 Utredningen om högspecialiserad vård SOU 2015:98 Betänkandet ut på remiss. Sannolikt före eller kring årsskiftet Remisstid slutet på mars -16

Relevanta dokument

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag