Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Transkript

1 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att avge synpunkter över betänkandet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98). I betänkandet föreslår utredningen en ny kunskaps- och beslutsstruktur för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården. en definition av högspecialiserad vård. att Socialstyrelsen får ett tydligare ansvar än vad myndigheten har i dag för att driva, samordna och besluta om vilken hälsooch sjukvård som behöver koncentreras. att ett antal sakkunniggrupper som tar fram underlag ska tillsättas att Socialstyrelsen ska ansvara för den nationella högspecialiserade vården och landstingen för den regionala högspecialiserade vården ett nytt särskilt beslutsorgan vid Socialstyrelsen, Nämnden för nationell högspecialiserad vård, avslutningsvis ska besluta vilka huvudmän som ska få tillstånd att bedriva viss nationell högspecialiserad vård. Vidare anser utredningen att färre sjukvårdshuvudmän i form av storregioner ger bättre förutsättningar att klara nivåstruktureringen av den regionala högspecialiserade vården. att kvalitetsdata bör vara tillgänglig för allmänheten. att nationella prisöverenskommelser behövs för den högspecialiserade vården. att nivåstrukturering av akutsjukvården behöver utredas. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

2 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Sammanfattning av landstingets synpunkter Landstinget delar utredningens bedömning att ökad koncentration av högspecialiserad vård är önskvärd men vill samtidigt påpeka det faktum att utredningens förslag och dessas konsekvenser innebär mycket arbete och genomgripande förändringar av svensk hälso- och sjukvård. Något som måste vägas och prioriteras mot andra behov av utveckling av systemet. Sammanfattning av Landstingets viktigaste kommentarer följer nedan: Påverkan på akutvården är viktig. Analysen bör dock göras av landstingen och inte av staten. Föreslagen nivå för antal ingrepp/behandlingar kan vara svårt att upprätthålla inom vissa områden. Arbetet inom cancerområdet har visat att en ökad koncentration är möjlig inom ramen för nuvarande lagstiftning. Socialstyrelsen därför inte bör invänta eventuella lagstiftningsförändringar utan bör snarast i samverkan med landstingen utforma effektivare arbetssätt för nationell koncentration samt ändra definitionen som hindrar att rikssjukvård enbart kan utföras på två ställen för att underlätta detta. Det nationella arbetet enbart bör omfatta koncentration av nationell högspecialiserad vård och att Socialstyrelsen därmed inte bör ta fram rekommendationer till landstingen om regionalt högspecialiserad vård. Landstinget menar att befintliga sakkunnigstrukturer bör nyttjas och betonar vikten av att parallella system bör undvikas. Landstinget vill även betona vikten av att patientperspektivet blir belyst i sakkunniggrupper, gärna med patienter, närstående och medborgare utöver patientföreningars representanter. En eventuell regionbildning är en avgörande faktor som behöver beaktas. Konsekvenser för utbildningsförutsättningar behöver analyseras, en förutsättning är möjligheter för lärande på distans. Patienter med kroniska sjukdomar kan ha andra förutsättningar än patienter som behöver enstaka insatser. Landstinget anser att denna aspekt kan behöva utredas utförligare. Karl Landergren Planeringsdirektör Bilagor 1. Yttrande daterat den 18 april Sammanfattning av betänkandet.

3 YTTRANDE Sida 1(4) Datum Diarienummer Socialdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Sammanfattning Landstinget delar utredningens bedömning att ökad koncentration av högspecialiserad vård är önskvärd men vill samtidigt påpeka det faktum att utredningens förslag och dessas konsekvenser innebär mycket arbete och genomgripande förändringar av svensk hälso- och sjukvård. Något som måste vägas och prioriteras mot andra behov av utveckling av systemet. Sammanfattning av Landstingets viktigaste kommentarer följer nedan: Påverkan på akutvården är viktig. Analysen bör dock göras av landstingen och inte av staten. Föreslagen nivå för antal ingrepp/behandlingar kan vara svårt att upprätthålla inom vissa områden. Arbetet inom cancerområdet har visat att en ökad koncentration är möjlig inom ramen för nuvarande lagstiftning. Socialstyrelsen därför inte bör invänta eventuella lagstiftningsförändringar utan bör snarast i samverkan med landstingen utforma effektivare arbetssätt för nationell koncentration samt ändra definitionen som hindrar att rikssjukvård enbart kan utföras på två ställen för att underlätta detta. Det nationella arbetet enbart bör omfatta koncentration av nationell högspecialiserad vård och att Socialstyrelsen därmed inte bör ta fram rekommendationer till landstingen om regionalt högspecialiserad vård. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

4 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(4) Landstinget menar att befintliga sakkunnigstrukturer bör nyttjas och betonar vikten av att parallella system bör undvikas. Landstinget vill även betona vikten av att patientperspektivet blir belyst i sakkunniggrupper, gärna med patienter, närstående och medborgare utöver patientföreningars representanter. En eventuell regionbildning är en avgörande faktor som behöver beaktas. Konsekvenser för utbildningsförutsättningar behöver analyseras, en förutsättning är möjligheter för lärande på distans. Patienter med kroniska sjukdomar kan ha andra förutsättningar än patienter som behöver enstaka insatser. Landstinget anser att denna aspekt kan behöva utredas utförligare. Specifika synpunkter 2. Vårt uppdrag enligt direktiven och arbetets bedrivande 2.1 Uppdraget Landstinget bejakar behovet av en sådan här utredning och behovet av en reviderad definition av begreppet högspecialiserad vård. 4. Utredningens arbetsmetoder Landstinget vill betona viken av patientperspektivet. I utredningen har företrädare för patientföreningar varit delaktiga vilket är bra, men Landstinget menar att framöver är det viktigt att medborgare och patienter, inte bara företrädare för föreningar, är delaktiga i arbetet. 7. Nivåstrukturering på nationell och regional nivå samt inom Norden och EU 7.3 Rikssjukvård Landstinget delar utredarens bedömning av att dagens rikssjukvård i berednings- och beslutsprocessen är för tidskrävande och ineffektiv i förhållande till antalet beslutade tillstånd, men menar att möjligheterna till effektivisering inom ramen för gälande lagstiftning inte är uttömda. Landstinget menar att istället för ny lagstiftning bör uppdraget till Rikssjuksvårdsnämnden förändras så att Rikssjukvård kan bedrivas på fler ställen än två. Vidare bör man använda de erfarenheter som vunnits inom ramen för arbetet med nivåstrukturering av cancer där huvudmännen löser frågan både snabbare och med tydlig koppling till respektive huvudman.

5 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(4) 8. Sambandet mellan volym och kvalitet Landstinget delar utredarens bedömning att en högre grad av nivåstrukturering behövs. Enligt Landstingets mening är inte kompetensförsörjningsfrågan tillräckligt utredd. Rekryteringsbasen minskar vilket gör det svårt för mindre sjukhus att rekrytera personal. Landstinget hade gärna sett en hänvisning till studier av andra aspekter än volym i utredningen. Utredningens förslag tar inte upp aspekten av bedömning rätt insatser till rätt patienter, vilket Landstinget saknar då hela vårdkedjan påverkas. Även om utredningen inte är begränsat till kirurgi, så berörs andra typer av vård i för liten utsträckning. Behov av nivåstrukturering finns i flera delar samtidigt som flera av dessa kan kräva andra hänsyn än vad specialisering av operativa ingrepp gör. Landstinget anser att för vissa områden kan det vara för högt med 100 ingrepp/behandlingar per år som en absolut nivå. Viktigt är även att teamets volym blir tillräcklig. Nivån behöver bedömas område för område. Kvalitetsuppföljning är viktigt i det nya systemet. Kriterier för verksamheter bör kopplas till kvalitetsuppföljning. 9. Forskning, utbildning och kompetensutveckling Analys av konsekvenserna för utbildningsförutsättningar behöver göras, och en förutsättning för koncentration är nya möjligheter till lärande på distans. Landstinget vill betona behovet av att analysera och följa konsekvenser för kompetensförsörjning (både grund- och vidare-/specialistutbildning) av ett arbete med nivåstrukturering både av planerad och akut vård, samt ta fram nya lösningar. 11. Alternativa strukturer för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården Landstinget förordar en kombination av statlig och regional styrning av var den högspecialiserade vården ska bedrivas. Förslaget på ny regionindelning, som inte var klart vid utredningens färdigställande, bör om det genomförs öka sjukvårdsregionernas förmåga att självständigt hantera frågor om regional högspecialiserad vård. Landstinget menar att den nationella nivån bör besluta om var nationell högspecialiserad vård ska bedrivas, men att sjukvårdsregionerna och landstingen ska hantera frågor om regional högspecialiserad vård. Landstinget betonar vidare att beslutet om var nationell högspecialiserad vård ska bedrivas bör vägledas av var den bästa vården bedrivs.

6 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(4) 12. Definition av nationell och regional högspecialiserad vård Landstinget bejakar den föreslagna definitionen. Men vill framhålla att den inte är så entydig utan i varje givet fall kommer bedömningar och avvägningar behöva göras vilket förutsätter huvudmännens delaktighet och beslutsfattande. 13. Förslag till ny struktur för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården Landstinget vill betona att de föreslagna sakkunniggrupperna bygger på befintliga grupper och att en ny särskild sakkunnigstruktur inte ska byggas upp för ändamålet. Vidare anser Landstinget att patienter och medborgare, inte bara patientföreningar, bör ingå i rådgivande sakkunniggrupper. Det finns också en risk för att representanterna väljs från större landsting/regioner, vilket skulle resultera i att alla perspektiv inte kommer med och analysen av konsekvenserna blir otillräckliga. Representationen bör fördelas så att alla perspektiv beaktas. Var den högspecialiserade vården ska bedrivas bör utgå från de verksamheter som har bäst process inom området. 15. Akutuppdraget Akutsjukvården kommer påverkas av nivåstruktureringen. Landstinget vill därför betona behovet av att nya modeller tas fram för hur akutsjukvården ska organiseras under de nya förutsättningarna. Denna process bör, för att bäst kunna möta invånarnas samlade vårdbehov, hanteras av huvudmännen. 16. Övriga förslag som underlättar koncentration Landstinget ser positivt på utredningens förslag att harmonisera prissättning av vårdutbyte. Vidare bejakar Landstinget utredarens förslag att klinikens samlade resultat bör vara tillgängligt för allmänheten, men att den enskilda kirurgens resultat endast bör vara tillgänglig inom kliniken. 17. Konsekvenser av förslagen 17.3 Ekonomiska konsekvenser Landstinget förutsätter att eventuella kostnadsökningar med anledning av reformen kompenseras fullt ut och vill därför peka på vikten av kontinuerlig uppföljning av merkostnader.

7

8

9

10

11

12

13

14

15