Räddningstjänsten Automatiska brandlarm

Transkript

1 Räddningstjänsten Automatiska brandlarm Utredning av Tobias Erdsjö Datum:

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Mål med utredningen... 1 Statistik... 2 Automatlarm Anläggningar... 4 Automatlarmsanläggning... 4 Exempel på verksamheter... 5 Räddningstjänsten Eskilstunas skyldighet vid automatlarmsuppdrag Teknisk service... 6 Exempel på verksamheter... 6 Räddningstjänsten Eskilstunas åtagande vid teknisk service... 6 Avtal... 7 Kvalitetsplan... 7 Objektskort... 7 Nyckelhanteringssystem... 8 Avgifter... 9 Grundavgift... 9 Objektspecifik avgift (Obj.S)... 9 Teknisk service (tidigare brandlarmsindikering) Avgift för obefogade larm Uppföljning Utryckningskörning - Blåljus Förslag Tidplan Litteraturförteckning Bilaga 1: AVTAL AUTOMATISKA BRANDLARM Anläggningsägaren förbinder sig att: Räddningstjänsten äger rätt att: Räddningstjänsten förbinder sig att: Anläggningsägaren förbinder sig att med vissa tidsmellanrum Anläggningsägaren ska utan dröjsmål anmäla till larmcentralen Räddningstjänsten är befriad från ersättningsskyldighet Avtalets gilltighetstid Bilaga 2: Obefogade larm... 16

3 Bakgrund Ett automatiskt brandlarm är till för att skydda människor i en byggnad eller verksamhet och/eller egendom samt miljön i densamma. Därför utgör det automatiska brandlarmet en viktig del i byggnadens brandskydd. En välskött anläggning ger en tidig upptäckt av brand. Tillförlitligheten i de vidarebefordrade larmen har genom åren varit låg. Målsättningen med detta arbete är att minska antalet onödiga larm, höja anläggningarnas driftsäkerhet och tillförlitlighet samt förbättra kompetensen och beredskapen med att hantera automatlarm under normal arbetstid. Ansvaret för detta arbete, liksom ansvaret för såväl anläggningens status som underhåll är uteslutande anläggningsägarens. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett väl fungerande automatiskt brandlarm ger en tidig upptäckt av brand. Den tidiga upptäckten måste dock alltid följas av rätt åtgärd och först när räddningstjänsten behövs skall vi finnas där för att hjälpa. Och först då skall vi sätta in alla erforderliga resurser. I Sverige är det idag vanligast att räddningstjänsten behandlar ett inkommet automatlarm som om det vore en bekräftad brand. Mål med utredningen Följande utredning för räddningstjänstens hantering av automatiska brandlarm syftar till att: 1. Minska antalet onödiga utryckningar för brandstyrkorna. 2. Utreda och besluta om blåljus skall användas på automatlarmsobjekt. 3. Förtydliga ägare och innehavares ansvar för anläggningen som en del av det systematiska brandskyddsarbetet. 4. Säkerhetsställa att aktuella huvudnycklar finns tillgängliga vid larmad anläggning. 5. Säkerställa att räddningstjänstens kostnad för administration och utryckning till automatiska brandlarm finansieras av de verksamheter som nyttjar tjänsten. sida 1

4 Statistik En fjärdedel av Räddningstjänstens utryckningar utgörs av automatiska brandlarm (Se figur 1 nedan). Annan vattenskada Automatlarm, ej brand/gas 25% Trafikolycka Annan olycka 20% Brand i byggnad Annan hjälp till ambulanspersonal 15% 10% Brand ej i byggnad Falsklarm brand 5% Drunkning 0% Förmodad räddning Hiss ej nödläge Förmodad brand Nödställt djur Utsläpp farligt ämne I väntan på ambulans Hjälp till polis Sjukvård under delegation Nödställd person Figur 1: procentuell fördelning av olika typer av larm under Automatlarm Av de automatlarm som går till räddningstjänsten är över % oönskade larm, dvs. automatlarm föranledda av andra orsaker än brand Antal insatser, ej brand Antal insatser, brand Figur 2: Antal automatlarm som utlösts av bränder jämfört med larm där det inte varit någon fara för brand eller gasutsläpp (MSB, 2015) sida 2

5 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Sverige Eskilstuna Figur 3: Antal automatlarm som resulterat i Räddningsinsatser, Jämförelse mellan Eskilstuna och hela Sverige (MSB, 2015) Statistiken visar också att majoriteten av larmen inkommer dagtid måndag till fredag, oftast orsakade av hantverkare, handhavandefel och bristande underhåll. Med andra ord aktiviteter i den dagliga verksamheten. Men även tekniska brister förekommer, särskilt i samband med nyetablerade anläggningar som behöver trimmas in i verksamheten. Den potentiella nyttan med ett automatlarm är att man på grund av automatlarmsanläggningen kan få ett tidigare larm när brand föreligger. Detta gör att räddningstjänsten kan komma fortare till platsen, vilket torde minska skadan. Statistik för riket visar att med automatlarm kunde 86 procent av bränderna släckas i startföremålet, vilket kan jämföras med 64 procent då automatlarm inte fanns (Kågebro, 2007). Figur 4: Var släcktes branden, statistik för hela riket (Kågebro, 2007) sida 3

6 Anläggningar Anläggningar där en tidig upptäckt av brand kan förhindra skador på människor, egendom och miljö både inom som utanför anläggningen är lämpliga automatlarmsobjekt. Som statistiken ovan visar finns det ett stort värde i att få en tidig indikation på att en brand uppstått (se figur 4) och räddningstjänsten. Mot detta måste man dock väga att tillförlitligheten nu är på väg att sjunka igen efter toppnivån 2007 (se figur 3). Det medför alltid stora risker att framföra utryckningsfordon som påkallar fri väg, både för medborgare i trafiken samt räddningstjänstens egna medarbetare. Det bör dock vara verksamhetens art och eventuella konsekvensen av en brand samt tillförlitligheten på det automatiska brandlarmet som avgör huruvida larmet skall betraktas som räddningstjänst eller inte. Räddningstjänsten Eskilstuna kommer from därför att införa två olika nivåer av automatlarm, automatlarmsanläggning och teknisk service. Automatlarmsanläggning En automatlarmsanläggning avser i första hand ett direkt personskydd och i andra hand egendomsskydd. Larm ifrån anläggningar där människor inte själva kan förväntas hantera en uppkommen larmsituation ska alltid betraktas som automatlarmsanläggningar. LSO Kap.2 4 anläggningar samt övriga anläggningar där riskerna är hög för stora konsekvenser mot egendom eller miljö vid brand ska också betraktas som automatlarmsanläggningar. Alla anläggningar som är utformade på sådant sätt att risken för onödiga larm är väldigt liten, skall klassas som automatlarmsanläggningar. Anläggning som blivit klassad som automatlarmsanläggningar utifrån kategorin tillförlitlighet, skall efter meddelade till anläggningsägaren klassas som teknisk service om tillförlitligheten blir undermålig och inga åtgärder vidtas för att åtgärda bristerna. Vid larm från en automatlarmsanläggning påkallas alltid fri väg av Räddningstjänsten. En automatlarmsanläggning bör när det är lämpligt och möjligt kompletterats med någon form av larmfördröjning, d.v.s. att verksamheten själv kontrollerar ett eventuellt larm och vidtar nödvändiga åtgärder (utrymmer, undersöker, återställer eller alarmerar räddningstjänsten). Detta kan göras genom att införa antingen larmlagring, motringning via SOS eller timerfunktion som frånkopplar signalen till SOS under förutbestämda tider (tider som verksamheten själv reglerar, exempelvis under normal verksamhetstid/kontorstid). Det får dock inte försena larmsignalen till Räddningstjänsten mer än nödvändigt. Det ställer också stora krav på organisationens egna SBA (Systematiska brandskyddsarbete) och det måste finnas personal som kan hantera ett eventuellt larm omgående så att larmsignalen inte fördröjs. Anläggningen för det automatiska brandlarmet skall vara planerad och installerad enligt reglerna i SBF 110:7 och uppbyggda av materiel som uppfyller reglerna. Målsättningen är att endast larm orsakade av brand skall överföras till Räddningstjänsten sida 4

7 Exempel på verksamheter Anläggningar där konsekvenserna förväntas bli stor vid en brand och där automatlarmet innebär ett direkt personskydd för människor, exempelvis: Anläggningar med personer som inte kan utrymma på egen hand. Kriminalvårdsanläggningar Sjukhus, vårdanläggningar, äldreboende och övriga vårdbyggnader Större samlingslokaler som är utrymningsmässigt komplicerade och där en utrymningsorganisation kan ta längre tid att bygga upp på grund av många intressenter. ex. köpcentrum och gallerior, kontorshotell, kontor och butiker Industrier, lagerbyggnader, hotell och garage Skolor, Förskolor, Sporthall Kyrkor, Museer Alla anläggningar med hög tillförlitlighet på brandlarmet bör alltid klassas som automatlarmsanläggning. Räddningstjänsten Eskilstunas skyldighet vid automatlarmsuppdrag. För ett inkommande automatlarm som klassas som räddningstjänst (enligt Lagen om skydd mot olyckor 1 kap 2 ) utifrån konsekvenser -och/eller tillförlitlighetskriteriet ska räddningstjänsten; Påkalla fri väg (blåljus) Rycka ut med erforderliga resurser. (Stort eller litet larm enligt gällande larmplan) Hantera och lagra nödvändig information om anläggningen Vid behov påbörja och genomföra en effektiv räddningsinsats Kontrollera brandlarmet. Räddningstjänstuppdrag debiteras ej men visar det sig att larmet inte är ett räddningstjänstuppdrag tas en avgift ut för det obefogade larmet. Återupprepat fellarm (obefogat larm) till samma anläggning och sektion med samma typ av fel inom 24 timmar debiteras med dubbel avgift. sida 5

8 Teknisk service Tidigare benämnt Brandlarmsindikering. Automatiska brandlarmsanläggningar, som inte uppfyller automatlarmskriterierna ovan betraktas som en tekniskservice och hanteras inte primärt som räddningstjänst. En teknisk serviceanläggning avser i första hand ett egendomsskydd och i andra hand personskydd. Vid larm sker åtgärd med en mindre enhet (insatsledare eller 1060) eller släckbil (L1), såvida inte omständigheterna påkallar behovet av ett snabbt ingripande. Om behovet av ett snabbt ingripande ej påkallats debiteras tjänsten enligt avtal. Teknisk service innebär att Räddningstjänsten Eskilstuna utför kontroll av larm vid anläggningen när larmsignal överförts till räddningstjänsten enligt upprättat avtal. Exempel på verksamheter Anläggningar med låg tillförlitlighet på larmen Mindre förskolor Mindre samlingslokaler Flerbostadshus/Villor Alternativboende Mindre Industri/näringsliv Räddningstjänsten Eskilstunas åtagande vid teknisk service Omedelbart köra till larmad anläggning utan att påkalla fri väg. Hantera och lagra nödvändig information om anläggningen. Vid behov påbörja och genomföra en effektiv räddningsinsats Kontrollera brandlarmet. För signal som inkommer från automatiska brandlarmsanläggningar som är klassad som teknisk service, kommer utryckningen normalt att debiteras. Utlarmning av styrka, även om motbud inkommer, skall anses utgöra underlag för debitering av insatsen. Observera! Klassificeringen av anläggningen beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs och/eller vilka krav som angetts i bygglovshandlingarna. En teknisk serviceanläggning som kan uppvisa en hög tillförlitlighet i utgående larmsignal bör klassificeras som räddningstjänst i kategorin hög tillförlitlighet. sida 6

9 Avtal För samtliga anläggningar där Räddningstjänsten Eskilstuna larmas via SOS Alarm AB skall ett anslutningsavtal upprättas mellan Räddningstjänsten Eskilstuna och anläggningsägaren (se bilaga 1). Tidigare avtal sägs upp. Det nya avtalet ska börja gälla från och med I avtalet ska det anges om anläggningen är en automatlarmsanläggning eller en teknisk service anläggning. I avtalet anges ägarens ansvar och skyldigheter samt Räddningstjänsten Eskilstuna åtagande. Kvalitetsplanen, som skall upprättas för samtliga objekt, utgör en del av avtalet. I avtalet regleras också avgiften och kostnader för anslutning och de åtagande avtalet medför. Avtalet innehåller också ramar för hur efterlevnaden av avtalet följs upp. Räddningstjänsten kommer ställa höga krav på det förebyggande arbetet inom verksamheterna för att minska antalet onödiga larm. Fokus kommer att ligga på att förbättra verksamheternas automatlarmsanläggningar främst genom en bättre SBA och larmorganisation men också införandet av larmlagring där det är lämpligt och möjligt. Larmlagring innebär att verksamheten får tid på sig att själv undersöka larmorsaken innan larmet går iväg till räddningstjänsten. Detta är dock inte lämpligt på alla anläggningar varför varje enskilt fall måste utredas separat. För de verksamheter som redan har sin anläggning ansluten till räddningstjänsten via SOS Alarm AB, kommer ett nytt avtal tecknas mellan räddningstjänsten och anläggningsägaren. Därmed kommer alla tidigare avtal gällande automatiska brandlarm med Räddningstjänsten att upphöra. Kvalitetsplan Kvalitetsplanen är räddningstjänstens sätt att förtydliga hur vi ser på automatiska brandlarm och våra förväntningar på automatlarmsanläggningar. Kvalitetsplanen är tänkt att kontinuerligt anpassas till nya regelverk och lärdommar från tidigare larm. Objektskort För att räddningstjänsten skall kunna göra en så effektiv och skonsam insats i förbindelse med t.ex. brand är det av största vikt att räddningstjänsten har kännedom om verksamheten och fastigheten vari verksamheten bedrivs. Detta för att kunna prioritera vilken del av fastigheten som är mest kritisk för verksamheten och därmed, när det är möjligt, vad som skall prioriteras vid en insats. Det är även viktigt för räddningstjänsten och dess personal att känna till de risker som finns i verksamheten. För att på ett enhetligt sätt få tillgång till information vid utryckning har räddningstjänsten ingått avtal med KeyLink AB om ett system där informationen blir tillgänglig för räddningstjänsten genom en app. Detta möjliggör att hålla uppgifter uppdaterade med utgångspunkt i vad ägaren/nyttjanderättshavaren har lämnat för skriftlig redogörelse. I syfte att underlätta för ägaren/ nyttjanderättshavaren finns ett formulär där efterfrågade uppgifter skall ifyllas. Dessa uppgifter kommer sedan att synkas mot objektskortet som är tillgängligt för räddningstjänsten vid utryckning. Uppgifterna kan sedan även användas av respektive ägaren/nyttjanderätts-havaren i sitt Systematiska brandskyddsarbete (SBA). OBS: Ägaren/nyttjanderättshavaren måste även framöver fylla i uppgifterna i den redan befintliga skriftliga redogörelsen ( sida 7

10 Nyckelhanteringssystem Varje ansluten anläggning skall ha ett nyckelskåp i anslutning till sin anläggning där nycklar till dörrar och grindar skall förvaras. Inga nycklar kommer att förvaras på brandstationen eftersom det skulle kunna fördröja en insats till aktuellt automatlarmsobjekt. Räddningstjänsten ställer inga speciella krav på skåpet däremot ställs krav på vilket sätt skåpet kan öppnas. Keylink är återförsäljare av RäddningsNyckelBox som används i Eskilstuna kommun och ett eventuellt annat fabrikat måste kunna öppnas med samma nyckel som Keylink skåpet använder. Räddningstjänsten vill betona att det är ni som företag och ert försäkringsbolag som ansvarar för att säkerheten på ert företag är tillfredsställande och att skåpet uppfyller gällande krav. Om ni bedömer att skåpet, RäddningsNyckelBox och låssystemet inte uppfyller era säkerhetskrav så har ni möjlighet att själva lösa säkerhetsfrågan. De enda krav vi som räddningstjänst ställer är att vi ska kunna ta oss in i er fastighet med hjälp av vår huvudnyckel. Det är alltså inte skåpet vi ställer krav på utan det är möjligheten att öppna skåpet. Om verksamheten behöver in i skåpet t.ex. vid nyckelbyten så kan räddningstjänsten vara behjälplig att öppna fasadnyckelboxen. sida 8

11 Avgifter En automatlarmsanläggning betalar idag två avgifter för sin anläggning. Den första avgiften går till SOS Alarm AB för deras larmmottagning och larmförmedling av automatlarm och den andra avgiften betalas till Räddningstjänsten för kommunens hantering av automatlarmet efter att en larmsignal mottagits. Tidigare har SOS Alarm AB fakturerat även räddningstjänstens avgifter men from kommer avgifterna att faktureras av respektive organisation. Räddningstjänsten kommer framöver att debitera alla automatlarmsanläggningar en årsavgift som består av två olika delar, en grundavgift och en objektsspecifik avgift. Dessa avgifter ska motsvara det beräknade administrativa arbetet som räddningstjänsten har med anläggningen. Sammantaget skall dessa fasta avgifter täcka räddningstjänstens administrativa kostnader för hantering av en automatisk brandlarmsanläggning. Räddningstjänstens avgift kommer framöver att delas in i dessa två delar: Grundavgift Är en årsavgift för anslutning till Räddningstjänsten och innehåller administration kring avtalet, uppdatering av automatlarms- register och upprättande av automatlarmsunderlag samt uppföljning (1,5 timmar och är samma oavsett anläggningstyp). Vid inkoppling av ny anläggning faktureras dessutom en avgift motsvarande ytterligare 4 timmars administrativt arbete i uppstartskostnad. Årsavgift: 450 kr * 1,5 timmar (grundavgift) + Objektspecifik avgift (Obj.S) 675 kr se nedan Avgift nytt larm: Första året Grundavgift + Uppstartsavgift 2475 kr + Objektspecifik avgift (Obj.S) se nedan Avgift exkl. moms, 2015 år nivå Objektspecifik avgift (Obj.S) Beroende på objektstyp och anläggningsstorlek varierar den arbetsinsats som räddningstjänsten behöver för att klara åtagande enligt avtal. Den rörliga delen omfattar kostnader för beredskap, utbildning, orientering och kännedom om objektet, lagring och hantering av objektsinformation, larmskisser och insatskartor(från anläggningsägaren) samt uppföljning teknik mm. Avgiften ska täcka det merarbete som automatlarmsanläggningen medför Räddningstjänsten. Avgiften är faktorbaserad och regleras av anläggningens storlek och omfattning. Faktoravgiften (år 2015, avgifterna indexregleras uppåt årligen) Faktor Avgift (+moms) N1 Klassindelning 1,5 timmar / 675 kr N2 Klassindelning 3 timmar / 1350 kr N3 Klassindelning 4 timmar / 1800 kr N4 Klassindelning 8 timmar / 3600 kr + antal Utgångar/undercentraler 225 kr/utgång-undercentral Observera! Klassificeringen av anläggningen beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs och/eller vilka krav som angetts i bygglovshandlingarna och görs för varje enskilt objekt vid upprättande av avtal. sida 9

12 Nedanstående tabell ska ses som ett stöd vid vår bedömning. Högre nivå (dock inte lägre) kan anges i det enskilda fallet. Risk och skyddsobjekt: Timmar: Individuell avgift Nivå hög: N4 + antal utgångar Exempelvis: Vårdanläggningar/sjukhus, Särskilda riskobjekt (2 kap. 4) 8 Nivå medel: N3 + antal utgångar Exempelvis: Komplexa geometrier, Stora samlingslokaler, Gallerier/köpcentrum, 4 Större garage Nivå låg: N2 Exempelvis: Övriga vårdanläggningar, Övriga samlingslokaler, Industrier/lager, Butiker, Skolor, Hotell, Större boende, Museer, Sporthall, Större kontor/kontorshotell, Garage Enkla objekt: N1 Exempelvis: Mindre boende, Förskolor, mindre skolor, Kontor, Kyrkor, Mindre omfattning Tabell 1: Underlag för beräkning av rörlig del av årsavgiften + grundavgiften 3 1,5 = 3600 kr kr + x antal utgångar/undercentraler = 1800 kr kr + x antal utgångar/undercentraler = 1350 kr kr + x antal utgångar/undercentraler = 675 kr kr + x antal utgångar/undercentraler Teknisk service (tidigare brandlarmsindikering) är en avgift baserad på den tjänst Räddningstjänsten utför i samband med teknisk serviceuppdrag och avgiften följer utvecklingen av konsumentprisindex och regleras uppåt, enligt årsmedeltal, per den 31 oktober årligen med start Årsavgift: 675 kr + 1,5 timmar á 450 kronor 1350 kr Avgift nytt larm: Första året Årsavgift + Uppstartsavgift 3150 kr Avgift exkl. moms, 2015 år nivå Avgift för obefogade larm Med obefogat larm avses ett larm som enligt räddningsledarens bedömning inte orsakats av brand eller annat nödläge, dvs räddningstjänst har ej förelegat. Vid varje sådant larm tas en avgift baserad på Räddningstjänsten taxa ut och den ska täcka utgifterna som räddningstjänsten drabbas av vid obefogade utryckningar. Automatlarmsanläggningar: Avgift för obefogat larm Återupprepat fellarm till samma anläggning och sektion med samma typ av fel inom 24 timmar debiteras med dubbel avgift Avgift exkl. moms, 2015 år nivå kr kr Teknisk Service: Avgift för obefogat larm Återupprepat fellarm till samma anläggning och sektion med samma typ av fel inom 24 timmar debiteras med dubbel avgift Avgift exkl. moms, 2015 år nivå kr kr sida 10

13 Obefogade larm Faktisk kostnad enligt RTJ taxa 2015 års nivå Pris exkl moms Antal Summa Automatlarm Personal kr Grundersättning fordon kr Arbetsersättning per fordon & tim inkl 1 förare kr Totalt: kr Teknisk service Personal kr Grundersättning fordon kr Arbetsersättning per fordon & tim inkl 1 förare kr Totalt: kr Uppföljning En brandlarmsanläggning utgör en viktig del av brandskyddet i en byggnad. Vid de objekt som omfattas av regelbunden tillsyn eller någon annan form av besiktning som görs av räddningstjänstens tillsyneförättare skall kontroll på skötsel och kontroll av brandlarms-anläggningen göras. Vid de anläggningar som inte omfattas av regelbunden tillsyn sker annan uppföljning av anläggningen. Uppföljning skall: Bedöma om ägaren i skälig omfattning tagit det ansvar en vidarekopplad anläggning medför. Värdera organisationens förmåga att vidta rätt åtgärder vid larm-/ lagring. Hur arbetet med kvalitétsplan och andra tillförlitlighetshöjande åtgärder fortgår. Bedöma efterlevnaden av avtalet i övrigt. Påföljderna vid brister i anläggningen eller hantering av dessa I de fall anläggningen har mycket brister och ett stort antal fellarm samt någon av ovanstående inte efterlevs kan räddningstjänsten efter påminnelse samt skälighetsbedömning, förelägga anläggningen enligt LSO att vidta erforderliga kvalitétshöjande åtgärder. I övriga fall (teknisk service) där avtalet inte efterlevs kan vidarekopplingen till räddningstjänsten kopplas bort tillfälligt, alternativt så kan avtalet sägas upp permanent. sida 11

14 Utryckningskörning - Blåljus Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i ett antal undersökningar och kostnads/nytta analyser tittat på om det är befogat att använda blåljus vid en utryckning till en automatlarms-anläggning. I skriften Automatiska brandlarm Hur bör räddningstjänsten agera? av Elin Kågebro från Karlstads Universitet blir hennes slutsats denna: Slutsatsen som kan dras är att kostnaden är i sådan storleksordning att det inte verkar vara lönsamt att ändra det sätt man från räddningstjänsten i dagsläget agerar. Detta beror på att kostnaden av att komma senare till objektet i de fall det verkligen brinner är så pass stor att endast en marginell försening krävs för att förändringen ska bli olönsam. Resultatet innebär att räddningstjänsten bör behandla ett inkommet larm från ett automatiskt brandlarm som om det vore en bekräftad brand (Kågebro, 2007). En sak som inte tas med i rapporten är att all utryckningskörning med blåljus ökar riskerna för medtrafikanter och egen personal. Men med en ordentlig utryckningsförarutbildning av egen personal och sunt förnuft i hanterandet av de aktuella automatlarmen som inte visar på någon akut fara bör dessa typer av automatlarm inte utgöra en stor fara för medtrafikanter och egen personal. Vi har i Eskilstuna inga allvarligare incidenter rapporterade vid utryckningar till automatlarmsanläggningar utan de incidenter som har inträffat är bortkörda backspeglar eller repade bilar vid trånga passager mellan olika fordon, alla i väldigt låga hastigheter. Som figur 4 under statistikdelen i denna rapport visar så är vinsten med en tidig upptäckt väldigt stor och de ekonomiska värdena som kan räddas genom att hantera ett väl fungerande automatlarm som om det vore en faktisk brand gör att Räddningstjänsten även i fortsättningen bör köra utryckningskörning med blåljus på fungerande anläggningar. Däremot bör en ny nivå införas för mindre objekt som bara har larmet som ett extra egendomsskydd eller anläggningar som har en stor mängd obefogade larm från sin anläggning. Detta bör framöver kallas Teknisk service och vid dessa åker en mindre styrka till objektet snabbast möjligt, men utan blåljus så länge ingen indikation inkommer på att det faktiskt är ett räddningstjänstuppdrag. Alla dagens brandlarmsindikeringar bör läggas i denna kategori eller uppgraderas till ett fullvärdigt automatlarm. sida 12

15 Förslag Två nya kategorier ersätter dagens automatlarm och brandlarmsindikeringar. 1. Automatlarmsanläggning = dagens automatlarm, direkt personskydd första hand och i andra hand egendomsskydd. 2. Teknisk service = brandlarmsindikering, egendomsskydd eller låg tillförlitlighet på larm OBS! Brandlarmsindikering försvinner och klassas in under Teknisk service Samma grundavgift (675 kr) debiteras för alla anläggningar. En ny objektsspecifik taxa som består av två delar, objektsklass (N1-N4) + x antal utgångar införs för alla olika objekt enligt speciell beräkningsmodell som finns i detta dokument. Obefogade larm debiteras enligt prislista i detta dokument (6200 kr) och upprepade larm till samma anläggning inom 24 timmar debiteras med dubbel avgift (12400). Blåljus används vid automatlarmsanläggningar pga den stora vinsten det ändå ger vid en konstaterad brand. Vid teknisk service används inget blåljus. Tidplan 2015, 26 augusti Nämndbeslut på nya avgiftsmodellen samt taxan för densamma. 2015, september Ett informations/svars meddelande skickas ut till automatlarmsanläggningarna om att en ny debiteringsmodell kommer införas. Bifogat till brevet ska finnas ett nytt avtalsförslag till anläggningsägaren. Detta skall fyllas i av anläggningsägaren, dvs att de accepterar den nya faktureringsmodellen samt deras nya avgift som skall detaljredovisas i dokumentet. 2015, oktober hantering av eventuella uppsägningar av avtal (de som inte accepterar den nya modellen eller avgiften) nya avtalen börjar gälla från årsskiftet 2015/ , januari fakturering av den nya avgiften Litteraturförteckning Kågebro, E. (2007). Automatiska brandlarm Hur bör räddningstjänsten agera? Karlstad: Räddningsverket. MSB. (den ). MSB:s statistik och analysverktyg IDA. Hämtat från MSB Ida: den sida 13

16 Bilaga 1: AVTAL AUTOMATISKA BRANDLARM Mellan räddningstjänsten, Eskilstuna kommun och nedanstående anläggningsägare, har idag följande avtal träffats om anslutning av anläggningsägarens automatiska brandlarmanläggning till SOS larmmottagare. Anläggningsägare: Fakturareferens: Organisationsnummer: Adress: Postnummer & Ort: Kontaktperson: Mail: Mobil: Fylls i av Räddningstjänsten Namn på anläggningen: Larmsändarid Larmanläggningens adress: Fastighetsbeteckning: Ort: Grundavgift: Anläggningens klassning : Avgift klassning : Antal utgångar: Avgift utgångar: Total avgift: 675 kr N1 625 kr 1 st 225 kr 1575 kr Avgifterna indexregleras uppåt årligen 1 Anläggningsägaren förbinder sig att: Efter samråd med räddningstjänsten svara för att anläggningen blir inkopplad, Före inkopplingen till räddningstjänsten lämna över anläggarintyg och leveransbesiktningsintyg utfärdade av anläggarfirma respektive besiktningsman som är godkända av Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag, Ombesörja att anläggningen blir revisionsbesiktad minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum av besiktningsman som är godkänd av Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag. Besiktningsintyg ska årligen skickas in till räddningstjänsten eller på begäran visas för räddningstjänsten. Fortlöpande underhålla och prova anläggningen enligt utfärdade skötsel och underhållsinstruktioner, Som anläggningsskötare hålla minst två personer som är väl förtrogna med anläggningens skötsel. Dessa ska anmälas till larmcentralen, och räddningstjänsten I samråd med räddningstjänsten skaffa larmlagring om verksamheten så tillåter. När räddningstjänsten påkallar det ställa personal till förfogande för att räddningstjänstens personal ska kunna orientera sig inom anläggningen, Vid centralapparaten ständigt förvara: Kontrolljournal Skötselinstruktion Tydliga och aktuella inplastade orienteringsritningar. I objekt som innebär mer komplex rökdykarinsats, kan ytterligare uppsättning/dubblett av ritningar fordras. Larm som vidarebefordras till räddningstjänsten, får aldrig återställas innan kontakt etablerats med räddningstjänsten. Om anläggningsägaren och nyttjaren av anläggningen är två juridiska personer ska ansvarsförhållandet regleras emellan dessa. Till räddningstjänsten lämna över samtliga nycklar som erfordras för att räddningstjänsten ska kunna utföra sina åligganden, samt rådgöra med räddningstjänsten om lämplig placering av nyckelbox. Vid byte av lås snarast lämna över nya nycklar till räddningstjänsten. sida 14

17 2 Räddningstjänsten äger rätt att: Enligt kommunfullmäktige fastställd taxa debitera varje verkställd utryckning som inte förorsakats av brand eller annat nödläge. Med ett belopp på 6200 kr.(2015 års taxa) Stänga av sektion som inte går att återställa vid fel - eller brandsignal. Vid bedömt behov koppla ifrån sektion som ger upprepade onödiga larm. Återupprepat fellarm till samma anläggning och sektion med samma typ av fel inom 24 timmar debiteras med dubbel avgift kr (2015 års taxa). Ytterligare fellarm från anläggningen inom samma tid debiteras som återupprepat fellarm. 3 Räddningstjänsten förbinder sig att: Skaffa och hålla erforderlig larmmottagningsutrustning. Vid brandlarmsignal rycka ut och vidta de åtgärder som är betingade av omständigheterna. På lämpligt sätt underrätta anläggningsägaren om vad som hänt vid utryckningen, och vad som gjorts som kan ha förändrat anläggningens funktion helt eller delvis och föra in detta i anläggningens kontrolljournal. 4 Anläggningsägaren förbinder sig att med vissa tidsmellanrum Rutinmässigt prova larm- och felsignalöverföring. Provningarna ska endast ske på de tider som meddelats av larmcentralen. När larmet provas ska telefonkontakt upprättas med larmcentralen, telefonkontakten får brytas först efter att provningen slutförts. I annat fall rycker räddningstjänsten ut och anläggningsägaren debiteras enligt 2. 5 Anläggningsägaren ska utan dröjsmål anmäla till larmcentralen Om larmanläggningen helt eller delvis sätts ur funktion (frånkopplas). Under frånkopplingsperioden ska anläggningsägaren vidta extra åtgärder som med anledning av frånkopplingen kan fordras av räddningstjänsten eller försäkringsavtal. 6 Räddningstjänsten är befriad från ersättningsskyldighet För skada eller förlust, av vad slag det vara må, som orsakats av räddningstjänstens personal när de vidtagit åtgärder som är försvarbara och betvingade av farans beskaffenhet. 7 Avtalets gilltighetstid Avtalet gäller från och med och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Uppsägningen ska vara skriftlig. Tidigare avtal gällande automatiska brandlarm med Räddningstjänsten upphör att gälla i och med tecknandet av detta avtal. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Plats för räddningstjänsten Datum för anläggningsägaren sida 15

18 Bilaga 2: Obefogade larm Med obefogat larm avses ett larm som enligt räddningsledarens bedömning inte orsakats av brand eller annat nödläge, dvs räddningstjänst har ej förelegat. Aktiv uppföljning av obefogade larm Obefogade larm har alltid en orsak. Har det skett en gång, är sannolikheten stor att det sker igen. Följ därför aktivt upp varje obefogat larm och vidta åtgärder direkt. Är det rutiner som saknas för t.ex. tillfälliga smutsiga arbeten, eller är det fukt, damm eller kanske rentutav fel detektortyp eller placering som orsakar larmen? Genom aktiv uppföljning kan Ni direkt se till att det obefogade larmet inte inträffar igen! Här är några av de vanligaste orsakerna för obefogade larm... Hetarbeten tex svetsning, slipning och kapning samt andra typer av rök- och dammalstrande arbeten. Stearinljus, tomtebloss och rökmaskiner. Rökning. Ånga från duschar, tvätt - eller diskmaskiner påverkar alla typer av detektorer Matlagning och brödrostning. Normal matlagning måste kunna utföras. Placera därför aldrig en brödrost under en rökdetektor. Avgaser från bilar och truckar påverkar rökdetektorer....och tips på hur du kan undvika dem För att undvika larm där orsaken är av tillfällig karaktär kan lösningen vara att låta anläggningsskötaren koppla ifrån berörda detektorer eller sektioner. Obs! Skall arbeten utföras i lokalerna måste hantverkaren först kontakta anläggningsskötaren eller säkerhetsansvarig för godkännande. Är orsaken av en mer permanent karaktär bör du se över detektorns placering och den typ av detektor som används. Ofta kan problemen kopplas till brister i ventilationen. Att förse anläggningen med en automatisk tidsfrånkopplingsutrustning kan vara en väg att gå. Ett annat alternativ är larmlagring under förutsättning att verksamheten kan organiseras så att man kan ta hand om larmet på plats i första skedet. Observera att vid frånkopplingar av detektorer eller sektioner kan särskilda åtgärder behöva vidtagas för att upprätthålla nivån på brandskyddet >> Om verksamheten i en lokal ändras bör anläggningen ses över med avseende på detektortyp, placering av detektorerna samt eventuellt behov av kompletteringar. Ett regelbundet underhåll av anläggningen är av största vikt. Smutsiga detektorer kan ge obefogade larm eller leda till att larmet helt uteblir. Dåliga skötta batterier orsakar mycket bekymmer ofta i samband med strömavbrott. Ett serviceavtal med en larmfirma är ett sätt att säkerställa att anläggningen hålls i trim. Anläggningsskötaren är en nyckelperson. Se till att denne får erforderlig utbildning för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Anläggarfirmor, Svenska Brandförsvarsföreningen mfl tillhandahåller utbildningar. sida 16