6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

Transkript

1 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi i Sverige Enkäten som besvarades av alla tillfrågade enheter innehöll frågor om endoskopienhetens organisation, storlek och utrustning samt verksamhetens omfattning. För att redovisa förändringarna under en 10-årsperiod skickades en ny enkät ut hösten 1998 med frågor om 1996 och 1997 års verksamhet. Denna var emellertid begränsad till de frågor som projektgruppen ansåg mest relevanta (se Appendix). Enkäten skickades till samtliga kliniker för medicin, kirurgi och röntgen. Med ledning av en fråga i enkäten om vilka ytterligare enheter som gör gastroskopier inom upptagningsområdet kunde 24 enheter utanför sjukhus identifieras. Dessa tillsändes också enkäten. De fåtal som inte besvarat enkäten efter två påminnelser kontaktades per telefon, för att få frågan om antalet gastroskopier besvarad. I Tabell 1 jämförs resultatet av de båda enkäterna. Tabell 1 Jämförelse mellan 1987 och 1997 års gastroskopiverksamhet Antal akutsjukhus med gastroskopi Övriga sjukhus 0 7 Antal kliniker varav kirurgkliniker - 78 Gastroskopiverksamhet utanför sjukhus varav privat vårdcentral 3 6 Antal läkare med gastroskopikompetens varav utanför sjukhus Uppgift saknas 49 Tabellen fortsätter på nästa sida 77

2 Antal gastroskopier varav utanför sjukhus varav akuta Medianväntetid i antal veckor -oprioriterad 4 3,5 -prioriterad - 1,0 Av tabellen framgår att antalet sjukhus och kliniker som har tillgång till gastroskopi inte har förändrats under de senaste 10 åren men att däremot verksamheten utanför sjukhus har ökat från 9 till 24 enheter. Den största ökningen har skett inom den privata verksamheten som ökat med 13 enheter. Antalet läkare som arbetar med gastroskopi har ökat med 84 till 991. Under 1997 utfördes cirka gastroskopier varav utanför sjukhus. Andelen akuta gastroskopier vid sjukhus har ökat från 8,6 procent 1987 till 12,2 procent Medianväntetiden för oprioriterade gastroskopier har minskat något sedan 1987 och var ,5 veckor (1 8 veckor 10:e 90:e percentil). För de prioriterade gastroskopierna är motsvarande uppgift en vecka (0 3 veckor 10:e 90 percentil). Sextio procent har svarat att väntetiden för de prioriterade gastroskopierna är oförändrad medan 21 procent angivit att den ökat. För de oprioriterade gastroskopierna svarade 45 procent att väntetiden var oförändrad och 36 procent att den ökat. Av de oprioriterade remisserna kommer 81 procent via brev, 7 procent via fax respektive telefon och 5 procent på annat sätt. Under 1987 utfördes gastroskopier per invånare eller en skopi per 79 invånare. Motsvarande antal för 1997 var och 57. Av Tabell 2 framgår att skopieringsfrekvensen varierar mycket mellan de olika länen. År 1997 hade Gävleborgs län den högsta frekvensen med gastroskopier per invånare. Den lägsta frekvensen hade Södermanland med gastroskopier. Västerbotten och Norrbotten låg båda över medelvärdet för riket. 78 ONT I MAGEN

3 Tabell 2 Antal gastroskopier 1997 per landsting och i relation till befolkningen. Landsting Antal Totalt Befolkning Antal gastro- Gastroskopier Antal Antal skopier per vid utanför sjukhus sjukhus Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Kristianstad Malmöhus Malmöhus/ Kristianstad Malmö sjukvårdsförvaltning Halland Göteborgs sjukvård och Bohus NU-sjukvården Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt

4 Möjligheten till fritt vårdsökande i Skåneregionen och Västra Götaland innebär att den angivna fördelningen av antal gastroskopier per invånare inom dessa områden inte är exakt. I de båda kartorna i Figur 1 jämförs skopifrekvensen mellan de olika landstingen år 1987 och Av figuren kan det utläsas att antalet gastroskopier per invånare och har ökat med undersökningar vid sju landsting. För övriga landsting har ökningen varierat mellan 0 och 400 undersökningar. Figur 1 Jämförelse av gastroskopifrekvensen per invånare och år i de olika landstingen. I enkäten kunde cirka 83 procent av klinikerna ange hur stor andel av remisserna för gastroskopi som kom från olika remissinstanser. I Figur 2 jämförs fördelningen från 1987 med den senaste enkäten från Av diagrammen framgår att primärvården har ökat sin andel som remitterande instans med 5 procentenheter sedan 1987, medan sjukhusens slutenvård minskat med 4 procentenheter. I övrigt är det relativt små förändringar under den senaste 10-årsperioden. 80 ONT I MAGEN

5 Figur 2 Jämförelse mellan åren 1987 och 1997 av andelen remisser från olika remissinstanser slutenvård 19% Annan 2% Primärvård 47% öppenvård 22% Privatläk/FHV 10% slutenvård 15% 1997 Annan 2% akutmottagning 7% öppenvård 13% Primärvård 52% Privatläk/FHV 11% Sammanfattning En enkät till samtliga endoskopienheter i Sverige visar att gastroskopi utförs vid 87 akutsjukhus, sju andra sjukhus, sex vårdcentraler och 18 privata mottagningar. Antalet privata mottagningar som utför gastroskopi har ökat från sex till åtta och antalet vårdcentraler från tre till sex jämfört med Antalet gastroskopier som utförts per år har ökat med cirka 50 procent jämfört med 1987 och uppgår nu till En ökad förekomst av gastroskopiundersökningar rekommenderades i SBU-rapporten Gastroskopi vid utredning av ont i magen (1990). Medianväntetiden för gastroskopi utan förtur har minskat något jämfört med 1987 och uppgår till 3,5 veckor. 81