Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen. Cykelkonferensen i Helsingborg 2019

Transkript

1 Redovisning av regeringsuppdrag kring nytt etappmål för gång-, cykel- och kollektivtrafik (GCK) Tom Petersen Cykelkonferensen i Helsingborg 2019

2 Bakgrund April 2018: Strategi för Levande städer politik för en hållbar stadsutveckling Regeringen vill stärka kommunernas förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer där människor möts och innovationer skapas Nya insatser, bl.a. Rådet för hållbara städer Insatser för hållbara transporter Bättre luftkvalitet och hälsa 1

3 Nytt etappmål för miljömålssystemet Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent år 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot att på sikt fördubbla andelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik 2

4 Uppdraget huvuduppgifter Utveckla metoder för att följa upp målet löpande Föreslå indikativa målnivåer för kommuner med olika förutsättningar Ta fram en plan för metodutveckling 3

5 Två möjliga statistikprodukter 1. Transportarbete ej officiell statistik (OS) 2. Nationella resvaneundersökningen, RVU Sverige OS 4

6 Indikativa målnivåer Vilka olika förutsättningar för kommunerna bör vägas in? Uppdraget nämner befolkning och befolkningstäthet Vi har tittat på km cykelväg, koll-avgångar och befintlig GCK-andel Vad är syftet med de indikativa målnivåerna? 5

7 Förutsättningar i olika kommungrupper cykel 6

8 Förutsättningar i olika kommungrupper kollektivtrafik 7

9 GCK-andel 2005/06 till SKL:s kommungrupper A1. Storstäder A2. Pendlingskommun nära storstad B3. Större stad B4. Pendlingskommun nära större stad B5. Lågpendlingskommun nära större stad 2 1 C6. Mindre stad/tätort C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 3 C8. Landsbygdskommun C9. Landsbygdskommun med besöksnäring Samtliga /

10 Indikativa mål (justerad Princip 1) Målnivå 1, % Målnivå 2, % Målnivå 3, % Målnivå 4, % Riket SKL:s kommungrupper A1 A2 och B3 B4, B5, C6 C8 C9 Andel av befolkningen Andel av pkm Andel av pkm med GCK Nuvarande andel GCK (%) ,7 Ökning + 21 % 49,0 26,1 16,0 7,4 25 Föreslaget justerat mål Målet uttryckt som ökning av GCK-andel i procentenheter ,3 9

11 Syftet med indikativa mål Farhåga Indikativa målen blir normativa? Blir måttstock för Stadmiljöavtal m.fl. stöd? Vår tanke Indikativa representerar medelvärdet för respektive grupp Inom grupperna finns kommuner som når högre och lägre Slutsats Kommun med många starka förutsättningar bör anta ett mål över det indikativa för gruppen Kommun med spridd, åldrad befolkning, utmanande topografi och lång vinter kan sätta ribban lägre än det indikativa målet 10

12 Uppföljning av tillräcklig kvalitet statistisk noggrannhet När ska målet kunna tolkas vara uppnått? Vad innebär det för de undersökningar som ska genomföras? Vilka alternativa uppföljningsmetoder finns det? 11

13 Dagens GCK-andel och noggrannhet 20,7 ±1,3 % Dvs mellan 19,4 och 22,0 % med 95 % sannolikhet Ej räknat charter- och beställningstrafik, eller taxi/färdtjänst/skolskjuts 12

14 Uppföljningens noggrannhet 1,96 x stdav 1,96 x stdav 2,5 % av sannolikheten mätvärde Mål = 25 % 2,5 % av sannolikheten 13

15 Alternativ proxy-mätning Ökningen av GCK-andelen med 21 % motsvarar 1. En minskning av personbilstrafiken* med 10 %, samtidigt med 2. En ökning av GCK-transportarbetet med 15 % 1 Kan mätas årligen utifrån mätarställningar 2: för K finns alternativa källor GC måste fortsatt mätas m RVU (eller enligt modell) * antas konstant beläggning i bilarna 14

16 Utveckling av andelar sedan 2005/ Gång Cykel T-bana & spårvagn Tåg: regional & pendel Tåg: övrigt Buss: lokal & regional Buss: långfärds Sjöfart 2005/

17 Planerad utveckling Fördjupade urval. Trafikanalys ska arbeta mer aktivt för att uppmuntra regioner och kommuner att beställa fördjupade urval inom RVU. Kompletterande mått. RVU ger inte ny information varje år och är osäkert. Körsträckor med personbil är kostnadseffektiv, årlig och noggrann (samt under utveckling). Färdtjänst, skolskjuts, sjukresor, taxi. Samhällsbetalda transporter som blir alltmer integrerade med kollektivtrafiken. Trafikanalys utvecklar nya metoder för att fånga dessa resor. Analysera elcykelanvändning. Elcykel ingår som eget färdsätt i RVU från Alternativa datakällor och insamlingsmetoder. T.ex. data från mobilmaster. Fortsätt att bevaka utvecklingen. 16

18 Slut! Frågor till Fördjupade urval i RVU Sverige: Andreas Holmström andreas.holmstrom@trafa.se

19 Agenda Uppdraget Vilka och vilkas resor bör ingå i GCK-andelen? Kommuner med olika förutsättningar Kommunindelningar och principer för mål Uppföljningens noggrannhet Planer för metodutveckling

20 Uppdraget Strategi för levande städer en politik för hållbar stadsutveckling Regeringens nya insatser för en hållbar stadsutveckling Rådet för hållbara städer Insatser för hållbara transporter Bättre luftkvalitet och hälsa Insatser för stadsplanering och grönska Arkitektur, form och design för hållbara gestaltade livsmiljöer Långsiktigt reformprogram mot segregation 19

21 Uppdraget De svenska utsläppskällor som är särskilt problematiska ur luftkvalitetssynpunkt och behöver åtgärdas för att komma tillrätta med luftkvalitetsproblemen våra städer är utsläpp från dieselbilar, vägslitage på grund av dubbdäcksanvändning och småskalig vedeldning. Biltrafiken i tätort är underinternaliserad Slutsats: Det finns en ambition att minskad biltrafiken (i städer) 20

22 Enligt EU förordning 1370/2007 är kollektivtrafik persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering Men detta är inte kollektivtrafik: beställningstrafik och chartertrafik rundresor där passagerarna åker tillbaka till samma utgångspunkt trafik som anordnas vid särskilda evenemang resor där logi eller andra turisttjänster ingår i resan resor där det huvudsakliga syftet är något annat än själva persontransporten 21

23 Det finns exempel när kollektivtrafik tolkas som ett vidare begrepp Svensk kollektivtrafik använder en definition av kollektivtrafik som inkluderar taxi när de mäter sin marknadsandel. Hur ser framtidens kollektivtrafik ut? 22

24 Slutsats Kollektivtrafik i lagens mening är det som kommer att ingå i beräkningen av andelen. Det finns skäl att överväga om viss trafik som kan ske med taxifordon ska ingå på sikt, såsom färdtjänst och skolskjuts. 23

25 Transportarbete källor En blandning av källor T.ex. trafikarbete på statliga vägar från Trafikverket Vägtrafik multipliceras med beläggning från RVU Buss inkluderar charter- och beställningstrafik Personbil inkluderar taxi m.m. Gång och cykel: medelfärdlängder från RVU Uppräknas enbart med befolkningsutvecklingen 6-84 år Bantrafik från Bantrafikstatistiken (jvg från tågoperatörer) T-bana och spårväg från RKM Sjötrafik från RKM och Sjötrafikstatistiken (Gotlandsfärjan) 24

26 Transportarbete avgränsningar Population: Trafikarbete på statliga vägar dvs även utländsk trafik Trafik på kommunala gator antas utveckla sig på samma sätt som på de statliga vägarna Beläggning i fordon och färdlängder för gång och cykel gäller enbart för folkbokförda i Sverige Trafiktyper Går ej särskilja charter- och beställningsbuss Ej heller taxi & färdtjänst 25

27 Nationell resvaneundersökning RVU Sverige Enbart folkbokförda i Sverige, 6 84 år Kan brytas ned till läns- och kommungrupper Känd osäkerhet som beror på urvalet Taxi, färdtjänst, charter- och beställningstrafik kan särskiljas Genomfördes senast Genomförs nu med option Låg svarsfrekvens, för närvarande ca % Bortfallsanalyser ingår i avtalet RKM och kommuner kan beställa extraurval för ökad precision inom sitt område (120 kr/enkät) 26

28 Uppföljningens noggrannhet 1,645 x stdav mätvärde 5 % av sannolikheten Mål = 25 % 27

29 Uppföljningens noggrannhet 1,645 x stdav Mål = 25 % 5 % av sannolikheten mätvärde 28

30 När ska målet kunna tolkas vara uppnått? Ett år efter 2025? Två år efter? Sex år efter? Avgör urvalsstorleken Tillsammans med hur nära mätvärdet ligger målet 29

31 Alternativ uppföljning: Proxy Andelen av transportarbetet är ett osäkert sätt att mäta Osäkerhet i både täljare och nämnare Transportarbete är osäkert i sig Utvecklingen av andelen kan delas upp i 1. Utvecklingen av G, C och K 2. Utvecklingen av personbil Följ utvecklingen av trafikarbetet med personbil istället Särredovisa fossila bränslen Följ utvecklingen med GCK parallellt 30

32 Erfordrade observationer, enkelsidigt test 31

33 Transportarbete Små möjligheter bryta ned resultat regionalt och kommunalt Varierar mellan trafikslagen och färdsätten Finns ingen regional nedbrytning idag Okända osäkerheter/konfidensintervall 32

34 Slutsats RVU är bästa mätinstrumentet för vårt ändamål! 33

35 Kommuner med olika förutsättningar Givna förutsättningar. Demografi T.ex. befolkningsmängd eller befolkningstäthet Ålderssammansättning Geografi/klimat Topografi Andel befolkning inom centralorten, 34

36 Kommuner med olika förutsättningar Skapade förutsättningar: Antal km gång- och cykelväg Antal km gång- och cykelväg per km bilväg Fri kollektivtrafik för pensionärer/ungdomar Slutsats: Det finns lika många olika förutsättningar som kommuner. Vi behöver förenkla till ett antal kommunicerbara indikativa målnivåer 35

37 Tillväxtverkets kommunindelning Storstadskommuner Täta kommuner nära en större stad Täta kommuner avlägset belägna Landsbygdskommuner nära en större stad Landsbygdskommuner avlägset belägna Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna Samtliga Gång T-bana och Spårvagn Järnväg Buss övrig Cykel Sjöfart Buss linjetrafik Taxi och särskilda persontransporter 36

38 Fördelning av bördan Samtliga Landsbyggdskommun med besöksnäring Mindre städer/tätorter, övriga pendlingskommuner och Större stad och pendlinskommun nära storstad Storstad korta bilresor + 21%

39 Indikativa målnivåer två olika principer för fördelning av bördan Utgångspunkt: De indikativa målen ska innebära att alla kommungrupper höjer den genomsnittliga andelen GCK-trafik. Princip 1: Alla kommungrupper ska öka sin andel lika mycket (21 procent) Princip 2: Alla kommungrupper ska uppnå att 80 procent av alla bilresor upp till 5 km och ytterligare ett antal av bilresorna upp till 7,5 km ersätts med GCK-trafik (olika mix av resor i olika kommungrupper) 38

40 Slutsats Princip 1 innebär stor utmaning för storstäder Princip 2 innebär att landsbygds- och pendlingskommuner får tuffare mål En fördelning som innebär större målåtagande för större tätorter är att föredra (målets syften) 39