Tema 7: Medborgardialogen det demokratiska uppdraget.

Transkript

1 Tema 7: Medborgardialogen det demokratiska uppdraget.

2 Jörgen Andersson, kommunikatör Koncernstab Kommunikation och externa relationer

3 Medborgardialogen det demokratiska uppdraget

4 Varför medborgardialog?

5

6 Varför medborgardialog? Den demokratiska utvecklingen Uppdrag enligt reglementet och utifrån ert befolkningsansvar Behovskartläggning Återkoppling från invånarna

7 Exempel på medborgardialog Fysiska möten av olika slag Digitala forum och kanaler Avgränsningar: Vardagliga möten med invånare Brukardialoger Pensionärsråd

8 Dialog eller bara information? Är frågan påverkbar? Är ni påverkbara? Ambitionstrappan

9 Delaktighetstrappan

10 Så har nämnden arbetat tidigare Utbildning Workshops för att ta fram: Riktlinjer och principer Målgrupper och syfte med medborgardialogen Metoder och aktiviteter Planeringsgrupp planerar, hela nämnden deltar Kommunikationsplan (För mandatperioden) Handlingsplan för kommunikation (Årsvis) Dokumentation och återkoppling till invånarna/deltagare

11 Fråga/ämne Grupper att möta Syfte

12 Hur vill ni utveckla medborgardialogen? Utvärdering och rapport för mandatperioden : Vad vill Västra Götalandsregionen uppnå med medborgardialog? Hur ska dialogen organiseras? Hur säkerställs att dialogen har koppling till styrningen?

13 SKL som resurs Kunskap och erfarenheter, Facebookgrupp, nyhetsbrev, publikationer Utbildning och nätverk Dialogguide metoder och exempel Modell för medborgardialog:

14

15 Tema 8: Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland

16 Jan Eriksson Chef programkontoret omställningen Koncernstab Hälso- och sjukvård

17 Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland

18 Tre långsiktiga strategier Vägen framåt

19 Varför ska vi ställa om?

20 Vi ställer om för att möta patienternas och invånarnas behov och förväntningar möta de ökade vårdbehov som följer med en förändrad demografi klara kompetensförsörjningen när vårdbehov ökar till följd av förändrad demografi och medicinsk utveckling klara ekonomin

21 7% 6% 5% Kostnads- och intäktsutveckling (rullande 12-månaders bokslut) 5,85% 4% 3% 2% 4,36% 1% 0% Utfall verksamhetens intäkter inkl skatter, bidrag Utfall verksamhetens kostnader

22 Det handlar inte om att spara utan om att använda våra resurser på bästa sätt för att skapa värde för dem vi är till för

23 Flera statliga utredningar ligger till grund för arbetet Göran Stiernstedts Effektiv vård Anna Nergårdh God och Nära Vård Måns Roséns Träning ger färdighet Vision e-hälsa 2025 Kunskapsstödsutredningen

24 Omställningens riktning och områden Vi ska skapa största möjliga värde för patienterna/invånarna, givet de tillgängliga resurserna Utveckla och stärka den nära vården Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet Öka användandet av digitala vårdformer och tjänster Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Utvecklingsplan för barn och ungas hälso- och sjukvård

25 Politisk enighet Totalt 1 miljard kronor under tre år Totalt 1,6 miljarder under fem år

26 RF:s strategi och HSS handlingsplan Regionfullmäktige fastställde strategin för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen den 16 maj 2017 HSS fastställde den 12 juni 2018 en reviderad handlingsplan för Bygger på fortsatt genomförande av handlingsplanen samt ett antal tillkommande aktiviteter

27 Handlingsplan för omställningen Beslutad av HSS

28 Syften och mål Bättre medicinsk och patientupplevd kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet, personcentrering, samordning, jämlikhet, produktivitet och effektivitet Omställningen ska leda till högre uppfyllelse av de politiskt beslutade målen för den hälso- och sjukvård som Västra Götalandsregionen finansierar mål för hälso- och sjukvårdens kvalitet personalpolitiska mål ekonomiska mål

29 Redan beslutat som särskilt behöver fokuseras, följas och vid behov justeras Mobil närvård; hemsjukvårdsläkarteam och närsjukvårdsteam fortsatt breddinföra, stabilisera följa upp och utveckla Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Internetbaserat stöd och behandling, inklusive piloter på området Översyn och koncentration av traumasjukvården Koncentration av mindre volymer sjukhusbaserad vård

30 Utveckla och stärka den nära vården Utveckla vård i hemmet Samordningsfunktion VG (tidigare närsjukvårdscentrum) Utveckla basen i hälso- och sjukvården

31 Koncentration av vård för ökad kvalitet och tillgänglighet Fortsatta utredningar om att samla viss vård Nivåer i det akuta omhändertagandet Process för att hantera utbudsförändringar

32 Utveckling av digitala vårdformer och tjänster Digitala vårdmöten Digital kommunikation, utredning om en samlad ingång till digitala tjänster, 1177 Monitorering på distans Machine learning och artificiell intelligens (AI) Förvaltning, underhåll och support av infrastruktur för digitala vårdtjänster Effekter på vårdöverenskommelser, krav- och kvalitetsböcker, ersättningssystem, juridik, patientsäkerhet m.m.

33 Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Utveckla systemet för kunskapsstyrning Kvalitet som strategi Utbildning i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Utveckling av vård för kroniska sjukdomar med patientföreträdare Ökad patientmedverkan i omställningsarbetet Fortsatt utveckling av personcentrerat arbetssätt Årlig uppföljning och åtgärdsplan

34 Hur följer vi upp? Särskild tidplan för rapportering till OSB/HSS Statusrapportering av framdrift av aktiviteter månadsvis Indikatorrapport Närmare uppföljning inom de operativa styrgrupperna och de enskilda aktiviteterna Förvaltningarna genom controlling m.m.

35 Fortsatt arbete (1) fullfölja genomförandet av HSS handlingsplan - handlar om att utveckla idéer, nya koncept och att testa piloter programarbetena omfattar f.n. drygt 20 huvudprojekt fördelade på över 90 enskilda projekt handlingsplanen skapar förutsättningar för, men innebär i sig inte en omställning

36 Fortsatt arbete (2) en omställning blir det när de nya möjligheterna införs vid alla berörda tusentals arbetsplatser av alla tiotusentals medarbetare och chefer omställnings- och samordningsberedning (HSS), digitaliseringsberedning (RS) anpassningar av krav- och kvalitetsböcker, vårdöverenskommelser, tilläggsöverenskommelser och andra villkor och förutsättningar förvaltningarnas egna handlingsplaner som en del av regional handlingsplan tas fram

37

38 Tema 9: Styrning, uppföljning och revision.

39 Maria Engström, regionutvecklare Koncernavdelning Ärendesamordning och kansli

40 Intern kontroll i Västra Götalandsregionen

41 Centrala begrepp Uppsiktsplikt Controlling kvalitet verksamhet Uppföljning Egenkontroll Regionstyrelsen Nämnd Intern kontroll

42 Revision eller intern kontroll? Kommunal revision Regleras i kommunallagen Uppdragsgivaren är fullmäktige som även beslutar om ansvarsfrihet Intern kontroll Regleras i kommunallagen Uppdragsgivare är nämnden Förtroendevalda revisorer som biträds av sakkunniga Revisionsobjekt är styrelse, nämnder, beredningar och företag. Ändamålsenlighet, ekonomi, räkenskaper och intern kontroll. Resultatet rapporteras till fullmäktige De ansvariga som nämnden utsett, kan vara både förtroendevalda och tjänstemän Kontroller i den egna verksamheten/inom det egna ansvarsområdet Målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt, regler och riktlinjer följs, rapportering och information i och om organisationen är tillförlitlig och att risker i verksamheten fångas upp och hanteras eller förebyggs. Resultatet rapporteras till nämnden

43 Sambandet mellan styrning och intern kontroll * Begreppet intern kontroll används nationellt och internationellt och avser den egna interna inifrån kontrollen, till skillnad från extern kontroll av myndigheter och revision

44 Lagkrav KL RF Policy för styrning Plan för uppföljning RS Vägledning för nämnders och styrelsers arbete Riktlinje för intern kontroll Riktlinje för verksamhetsskydd Rutin för intern kontroll Nämnds egen plan för uppföljning

45 Uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare Regionfullmäktige ska besluta mål och riktlinjer varje mandatperiod. Beslutet ska omfatta hur uppföljningen ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Varje nämnd ansvarar för att säkra att all verksamhet följer beslutade mål och riktlinjer. Fastställda mål och riktlinjer ska finnas med i förfrågningsunderlag i samband med upphandlingar samt i de avtal som tecknas med privata utförare. Årlig återrapportering till regionfullmäktige.

46 Kravet omfattar följande privata verksamheter Lag om valfrihetssystem (LOV) Upphandlade hälso- och sjukvårdstjänster enligt lag om offentlig upphandling (LOU) Privat utförd barn- och ungdomstandvård samt tandvård för unga vuxna enligt tandvårdslagen Kollektivtrafik, sjukresor och andra transporttjänster som är upphandlade av Västtrafik AB Städtjänster inom hälso- och sjukvården samt övriga verksamheter som tydligt riktar sig till invånarna

47 Kontrollmiljö Rapport till nämnd Riskanalys Kontroller Plan för intern kontroll

48 Kontrollmiljö Struktur Lagar, författningar och regionövergripande styrande dokument Uppdrag och mål Intern och extern påverkan Beroenden till andra verksamheter Kultur Värderingar och normer som förmedlas i ord och handling Klimat och kanaler som tillåter att vi tar upp brister och problem

49 Riskanalys En risk är en möjlig händelse eller omständighet som kan göra det svårare att uppnå verksamhetens mål eller utföra verksamhetens uppdrag och att detta sker på ett avsett och säkert sätt. Vi har olika föreställningar, tankar och referensramar till vad en risk är. Risk för vad, för vem? Risker kan vara förhållanden, företeelser, händelser, agerande eller brist på agerande. Det finns många olika sorters risker. Regional riskanalysmodell för intern kontroll.

50 Diskussion Vad kan gå fel inom ert ansvarsområde? Identifiera och kartlägg alla relevanta risker som kan påverka nämndens förmåga att nå mål och utföra uppdrag.

51 Plan för intern kontroll Riskanalys, riskvärdering och bedömning styr vilka kontroller som ska genomföras. Syftet med kontrollerna kan skilja sig åt. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan kontrollen och risken/hotet. Vad är syftet med kontrollen. Vilka risker/hot ska den belysa/motverka? Det finns många olika slags kontroller. Planen ska beslutas i anslutning till beslut om detaljbudget.

52 Kontroller Det praktiska arbetet med att genomföra kontrollerna ser olika ut: Ingår i löpande arbete eller särskilda resurspersoner/granskningsteam Stickprov eller fullständig kartläggning Intervjuer, dokumentgranskning, observationer När är det lämpligt att genomföra kontrollen?

53 Rapport till nämnd Den som genomför kontroller bedömer resultatet och rapporterar på det sätt som nämnden beslutat. Resultatet av genomförda kontroller kan leda till att förbättringar och förändringar kan vidtas direkt eller föreslås för åtgärd/beslut. Rapporterna är en del av underlaget till kommande års riskanalys och plan för intern kontroll.

54 Länkar för fördjupning Sveriges kommuner och landsting SKL På den säkra sidan, om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting Intern kontroll, för förtroende, trygghet och utveckling

55