GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
|
|
- Lars-Erik Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: (i A3) 1
2 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström
3 FÖRORD TECKENFÖRKLARING Vad är en Grönplan? Vad är grönstruktur? Vad är grönska? Kartan på framsidan, som kanske mest påminner om modern konst, är Gislaveds tätort hopsatt av 13 olika sätt att se grönstruktur och grönska. Kanske är kartan här till vänster lättare att läsa då man tydligare kan se varje område/karta. Jämför gärna de olika områdenas kartor med Centrum som här består av en vanlig Baskarta. Vilken karta avspeglar egentligen verkligheten bäst? Kanske en blandning av allt... Jag har försökta att under tre månader inventera, analysera och sammanfatta Gislaveds grönstruktur, en otroligt rolig, intensiv och utmanande uppgift som jag lärt mig mycket av. Mina förhoppningar är att ni kommer att lära er av mina erfarenheter och även om vi kanske inte ser allt på samma sätt så hoppas jag att Grönplanen kommer att väcka tanker, nya synsätt, intresse och idéer. För mig är det viktigt att poängtera att detta bara är en tolkning, en uppfattning och slutligen bara en skrapning på ytan av vad grönstruktur är, dess betydelse och värde. Slutligen ett stor tack till alla som hjälp mig, inga nämnda inga glömda, och till min mamma som lånade mig Pärlan så att jag kunde ta mig till Gislaved. Linda Kjellström KARL-JOHANSGATAN GULLVIVAN & TRASTEN CENTRUM YTTRE CENTRUM, SÖDRA MÅRTENS- GATAN RÖDJAN GAMLA HENJA BOSTADS- OMRÅDE GYLLENFORS BRUKSOMRÅDE NYA HENJA BOSTADSOMRÅDE HENJA INDUSTRIOMRÅDE FÖRORD RÖDJAN Naturmark & Grönstruktur SÖDERGÅRD Närgrönska, utveckling LUNDÅKRA MÅRTENSGATAN Naturmark & Rekreation GYLLENFORS VILLAOMRÅDE & hot KARL-JOHANSGATAN GULLVIVAN & TRASTEN Närströv för småbarn GYLLENFORS BRUKSOMRÅDE HENJA INDUSTRI- OMRÅDE Gröna förbindelser SÖDERGÅRD GYLLENFORS BOSTADSOMRÅDE CENTRUM Baskarta GAMLA HENJA BOSTADSOMRÅDE för äldre barn YTTRE CENTRUM, SÖDRA Områdeskarta NYA HENJA BOSTADSOMRÅDE Bebyggelse & Grönstruktur LUNDÅKRA för ungdomar Skala 1: (i A3) 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLS- FÖRTECKNING 4 DEL 1 -INLEDNING FÖRORD...3 SYFTE...9 MÅL...10 Rekreativa mål Biologiska mål Kulturhistoriska mål Generella mål DEFINITIONER...11 VÄRDEN & FÖRUTSÄTTNINGAR...12 VÄRDEN Sociala värden Barn Ungdomar Vuxna Äldre Estetiska värden Samhällsekonomiska värden FÖRUTSÄTTNINGAR Tillgänglighet Nåbarhet Offentlighet och tillträde Framkomlighet Trygghet och säkerhet METOD & ANALYS...16 Inventering och Klassificering Riktvärden Barriärer Analysstruktur KATEGORIER...17 /närströv Gräsmark Park Gårdspark Offentlig park Gröningar Impedimentyta Kyrkogårdar och Begravningsplatser Historia Nuläge Trädgårdar Villaträdgårdar Bostadsträdgårdar Industriområde platser Nuläge Förslag på förbättringar Skolgårdar och förskolor Särskilda rekreationsområden Gröna ytor knutna till vård och omsorg Alléer och stenrösen Kultur DEL 2 -ÖVERBLICK BEBYGGELSE & GRÖNSTRUKTUR...24 Villaområde Industriområde Bostadsområde Vård och omsorg Särskilda rekreationsområden Offentliga byggnader
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRÖNA FÖRBINDELSER...27 Stråk och korridorer Stråk Större stråk Medel stråk Mindre stråk Nissan Kilar Alléer Vägkanter GC-vägar NATURMARK & GRÖNSTRUKTUR...29 Naturområden runt Gislaved GENERELLT Skogsmarker Gräsmarker Våtmarker SPECIFIKA OMRÅDEN Nissan Anderstorps Store Mosse Rastamossens våtmark Seths Hage EKOLOGISKA VÄRDEN & HOT...32 Natura 2000 Riskintresse för naturvård Biotopskydd Strandskydd Naturvårdsprogram 95 & Naturvärden Miljöfarlig verksamhet Eventuell förorenad mark NATURMAK & REKREATION...34 GENERELLT Skogsmarker Användning och rörelsemönster Tillgänglighet Gräsmarker och jordbruk SPECIFIKA OMRÅDEN Nissan Anderstorps Store Mosse Rastamossens våtmark Seths Hage Leder runt Gislaveds tätort Navet genom Gislaved Norr Söder Öst Väst Tillgänglighet Gångtunnlar Broar KULTURHISTORISKA VÄRDEN...38 Gislaveds kulturarv DEL 3 - OMRÅDEN OMRÅDESINDELNING...39 Indelning av Gislaved NYA HENJA BOSTADSOMRÅDE...40 Gröning 5 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING
6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLS- FÖRTECKNING 6 GAMLA HENJA BOSTADSOMRÅDE...44 Sparade ytor HENJA INDUSTRIOMRÅDE...48 GYLLENFORS BRUKSOMRÅDE...50 Sparade ytor Alléer GYLLENFORS BOSTADSOMRÅDE...54 Trädgårdar och parker SÖDERGÅRD...58 Sparade områden Ny mötesplats/torg Skogskyrkogården Kolonilotterna Kilarna Kilarna Skyltning och information LUNDÅKRA...64 Trädgårdar och parker Kilar
7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING YTTRE CENTRUM, SÖDRA...68 Grönska i öst Gisleområdet Grönska i väst CENTRUM...73 Bostadsgårdar Villaområden ingsplatser Restytor Kyrkogården Alléer KARL-JOHANSGATAN...78 Trädgårdar och parker Alléer GULLVIVAN & TRASTEN...82 runt Gullvivan runt Trasten ing MÅRTENSGATAN...86 Gröningar och sparade ytor 7 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING
8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLS- FÖRTECKNING 8 Stationsområdet Karaktär Grönstruktur Tillgänglighet RÖDJAN...91 Villaområden DEL 3 - BRISTANALYS OMRÅDEN FÖR SMÅBARN...94 Teoretiskt upptagningsområde Faktiskt upptagningsområde Offentlighet Barriärer Skolor och förskolor Attraktivitet OMRÅDEN FÖR ÄLDRE BARN...97 Teoretiskt upptagningsområde Faktiskt upptagningsområde Offentlighet Barriärer Skolor och förskolor Tidsbegränsande verksamhet Attraktivitet OMRÅDEN FÖR UNGDOMAR NÄRGRÖNSKA Teoretiskt tillgång till närgrönska Faktiskt tillgång till närgrönska Offentlighet Institutioner och föreningar Torg Barriärer Attraktivitet Utveckling av tillgång till närgrönska NÄRSTRÖV Tillgång till närströvsområden Tillgång till närströv i skogsmark Tillgång till vattennära rekreation REFERENSER...108
9 SYFTE Avsikt med grönplanen är att lyfta fram Gislaveds unika grönstruktur. Vanligtvis visas parker, vägzoner, kolonilotter och kyrkogårdar med samma färg på en karta, vilket inte alls ger en bra bild av stadens ytor och deras variation i innehåll och värde. Då den grönstrukturen i en stad är oerhört viktig ur flera aspekter -sociala, ekologiska och socialekonomiska för att bara nämna några- är det viktigt att ha en klar bild av dagsläget för att kunna fatta bra och långsiktiga beslut. Grönska har stor påverkan på folkhälsan, tätortsmiljön, dessutom är den en grundsten i en stads attraktivitet, vilket i säg är en viktig del i marknadsvärdet och den ekonomiska tillväxten. Grönplanen skall utifrån inventering och befintlig information beskriva och värdera grönstrukturen i och runt Gislaveds tätort samt ge riktlinjer för bevarande, utveckling och hållbart nyttjande av gröna områdena och stråken. Programmet är inte en reglerande plan utan, ett vägledande underlag för band annat: SYFTE Fördjupningen av översiktsplanen över Gislaveds tätort Åtgärder inom kommunens parkverksamhet, planering, projektering och skötsel Kunskapskälla och inspiration för offentliga och privata aktörer Grönska i stadsmiljö, en uthärdig företeelse (utmed Anderstorpsvägen) 9
10 MÅL MÅL 10 Rekreativa mål Säkerhetsställa och utveckla tillräckligt med bostadsnära grönytor Verka för att förbättra tillgängligheten till grönområden för alla användargrupper. Arbeta mer med att förbättra förutsättningarna för funktionshindrades rekreation och möjlighet till använda grönområden Verka för att skapa tryggare grönområden i samverkan med invånarna Genom att arbeta för en hållbar och tillgänglig grönstruktur även förbättra folkhälsan Arbeta med barns miljöer på skola, förskola och lekplatser för att tillgodose och utveckla goda möjligheter till lek och utveckling Arbeta aktivt och medvetet för att säkerhetsställa, utveckla och planera för gröna stråk och korridorer som länkar ihop grönstrukturen i med omkringliggande landskap. Biologiska mål Säkerhetsställa värdefulla naturmiljöer och skydda den från skadlig exploatering Verka för ett rikare utbud av biotoper och arter. Förstärka landskapstyper och utveckla olika karaktärsområden inom dessa Arbeta för en grönstruktur som är sammanhängande Värna om arters behov av spridnings- och vandringsmöjligheter och motverka barriärseffekter Hushålla med naturresurser och återvinna Bevara och värna om rödlistade arter Öka möjligheterna att rena dagvatten i våtmarker Kulturhistoriska mål Värna om landskapets kontinuitet och läsbarhet Säkerhetsställa värdefulla kulturmiljöer Kulturhistoriska platser och miljöer visas upp och tillgängliggöras i den mån det går. Värna om viktiga element som speglar traktens historia t ex stenrösen, alléer, rösen, gamla husgrunder etc. Generella mål Förbättra stadens klimat och luftkvalité genom att bevara och plantera mer vegetation i utsatta områden Sträva mot att öka grönskan i tätortsmiljön och därmed dra nytta av dess positiva effekter Arbeta för att aktivt informera och utveckla människors medvetenhet och förståelse för de gröna värdena Arbeta mer med information i parker och naturområden Ökad dialog mellan aktörer Utbildning av speciellt brukare, markägare och entreprenörer, men även av tjänstemän och resten av allmänheten. Ökad delaktighet för allmänheten i planering, projektering och skötsel av grönytor.
11 DEFINITIONER Grönstruktur innefattar all grön mark som inte är hårdgjord, såväl inne i tätorten som utanför. Detta innebär att grönplanen inte hanterar bara offentlig mark utan även privat grönska i tätorten, rekreationsområdena och stråken. Friluftsliv -all aktivitet i landskapet som inte är i behov av anläggningar, t ex vandring, fiske, fågelskådning etc. Opportunister - Arter med god spridningsförmåga och som snabbt kan växa upp på störda platser med liten konkurrens kallas opportunister. DEFINITIONER Biologisk mångfald -delas in i tre olika nivåer: mångfald av ekosystem, rikedom av arter och genetisk variation inom arter. Främsta skillnaden mellan termen biologisk mångfald och artrikedom eller diversitet är att värdet av den genetiska variationen inom varje art uppmärksammas i ökad utsträckning. Rödlistade arter -förteckning över arter som Artdatabanken och Naturvårdsverket sammanställt över arter som anses vara hotade och löper risk att försvinna regionalt, nationellt eller globalt. Närströv avser tätortsnära rekreationsmark av naturmark eller naturlik anlagd mark. Rekreationsskogsbruk:- Ett skogsbruk som ligger nära en tätort och där skogen först och främst är avsedd för allmänheten och dess rekreation. Svampplockning, promenader, fågelskådning, etc. är exempel på funktioner som kan hysas inom området. Avverkning ser på sådant sätt att det så lite som möjligt stör rekreationen och inte i någon stor omfattning. Permanenta gångstigar anläggs i regel och skogsbruket i sig ger oftast inget överskott i form av direkta pengar, däremot kan de indirekt ge inkomst i form av bättre häls hos befolkningen, bättre miljöförhållanden runt staden som i sig gynnar stadsmiljön etc. Vad är grönska och vad är grönstruktur? Vad blir en del av det och vad blir inte? (Vattentornet, Yttre Centrum, södra) 11
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merTylömarks. lilla gröna om... Naturvård
Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merProgram för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merDetaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte
Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merNy lagstiftning: Huvudsakliga
Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merStyrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK
Styrande dokument beslutat av GD Förvaltning av jordbruksfastigheter Förvaltning av jordbruksfastigheter Policy 2(2) Styrande dokument Förvaltning av jordbruksfastigheter innehåller: Policy Jord- och skogsbrukspolicy
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merSpånstad 4:19 och 2:14
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR
Läs merNaturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs merDetaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54
Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merPromemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Läs merRiksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merLimmared, Tranemo kommun
Detaljplan för TRANEMO MOGHULT 1:140 GRIMSÅS, TRANEMO KOMMUN Limmared, Tranemo kommun BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen
Läs merPROTOKOLL 2014-12-01. Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261
Kommunstyrelsen 251 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-12-01 Svar på medborgarförslag 2014:07 om att ta fram en kommuntäckande grönstrukturplan KS-2014/261 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merSå bildas en nationalpark
Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN
Läs merDEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merÅtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014
Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merDel av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK
Läs merFördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merVärdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merSparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merräd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under
Läs merHalmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER
Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun Innehållsförteckning 1.
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merNaturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.
Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR
KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas
Läs merFinlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014
Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www
MINNESANTECKNING 1(8) Kontaktperson Miljöavdelningen Johanna Thidell 010-224 16 31 johanna.thidell@lansstyrelsen.se Naturvårdstrategi för Skåne Dialogmöte med markägare 3 oktober 2014, Malmö 13.00 16.00
Läs merMål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram
Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merFriluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28
Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Friluftsliv och rekreation Bengt Åkerlind, bengt.akerlind@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merBebyggelsens gröna karaktär
Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen
Läs merTäkter hot eller tillgång eller både och?
Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,
Läs merTyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc
Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merPARKVISION 2015. Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad
PARKVISION 2015 Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad Vår vision är att: Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren,
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merTrädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett
Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra
Läs merBESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.
BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet
Läs merIdentitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
Läs mer