Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan

Transkript

1 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan Friluftsliv och rekreation Bengt Åkerlind, Ansvarig tjänsteman

2 Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen kommer innehålla en lång rad kapitel som du ser nedan. Fetmarkerade häften nedan i listan är de som översiktsplanen kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häften vid Kommunfullmäktige Materialet är planeringsunderlag som ska fortsätta utvecklas. Kontakta ansvarig tjänsteman vid felaktigheter eller synpunkter. Samtliga kapitel nedan ska vara med i det slutliga förslaget till ny översiktsplanen. Materialet ska vara klara och delas ut vid Kommunfullmäktige Strategi Här står kärnfullt formulerade, kortfattade meningar med de långsiktiga strategier för att utveckla friluftsliv och rekreation i kommunen. Dessa punkter arbetas fram under september-november månad under möten mellan politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogen. xxx xxx xxx Byggande, boende Utbildning; barnomsorg, förskola, skola, vuxenutbildning Vård, omsorg, individ- och familjeomsorg Vatten, dricksvatten Avlopp Avfall Infrastruktur, kommunikationer, transporter, IT Näringsliv; arbetsområden, handel, kommersiell service Strandskydd (inkl LIS-områden) Rekreation och friluftsliv Turism (Besöksnäring) Jordbruk, odlingsmark, ängs- och hagmarker Skogsmarker Rennäring Höga naturvärden Våtmark Sjöar, vattendrag, vattenbruk Höga kulturvärden Energi Vindbruk Värdefulla ämnen och mineraler, grus, berg, matjord Riksintressen (inkl kartor och beskrivningar) Sollefteå stad Tätorten Långsele Tätorten Ramsele Tätorten Junsele Tätorten Näsåker Landsbygden (inkl större och mindre byar) Krisberedskap Klimatanpassning Miljö- och riskfaktorer (inkl översvämning samt ras och skred) Horisontella faktorer; hållbarhet, barnperspektiv, jämställdhet och mångfald. Miljöbedömning 1

3 Inledning Definition av ämnesområdet De goda möjligheterna till ett rikt friluftsliv i Sollefteå betyder mycket för invånarnas livskvalitet och för kommunens attraktivitet som bostadsort och turistattraktion. Mycket av det som står i häftet i turism och besöksnäring gäller även för friluftsliv och rekreation. Det aktiva idrotts- och föreningslivet betyder mycket för bygden och engagerar många i ideellt arbete. Dessa kvaliteter ger också förutsättningar för en utveckling av turismen. Flera påbörjade projekt/satsningar har som syfte att tillvarata natur- och kulturvärdena och samtidigt utveckla turismen. Lagstiftning Miljöbalken anger att områden av betydelse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan skada deras värden. Hoten kan vara ny bebyggelse, vägar, järnvägar, skogsavverkning, buller, upplag, täkter, överutnyttjande, vandringshinder för fisk etc. Nuvarande lagstiftning ger, i de flesta fall, tillräckligt skydd för friluftslivet. Generella hänsynsregler finns i skogsvårdslagen, i miljölagstiftningen och genom strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Kommunen vill i översiktsplanen visa hur dessa ska uppnås. Genom miljöbalken finns också möjligheter att säkerställa skyddet för geografiskt avgränsade områden. I olika planer och program för skogsbruket kan också hänsynen till friluftlivets intressen preciseras. Nationella miljömål De 15 nationella miljömålen innehåller formuleringar bland annat om bevarande av biologisk mångfald och värnande av förutsättningar för friluftsliv. Inom Sollefteå kommun ger vårt unika natur- och kulturlandskap en mångfald av möjligheter till olika friluftsaktiviteter. Här finns utbud för alla åldrar under årets alla månader. Promenader och 2 vandring längs leder och stigar, kanoting, golf, fiske, skidåkning, m.m. Tillgängligheten för funktionshindrade bör även förbättras ute i våra naturoch friluftsområden, och kvaliteten på skyltning, röjning m.m. bör säkerställas. Nedan följer några exempel på miljömål som innefattar turism, fritid och rekreation: Miljömålet Levande sjöar och vattendrag Miljömålet Levande sjöar och vattendrag syftar till att säkra det naturliga växt- och djurlivet i sjöar och vattendrag samtidigt som kulturvärden och förutsättningarna för friluftsliv värnas. Det kan vara till exempel restaurering av vattendrag, värna om Sollefteå älvdals kulturlandskap, att profilera kommunens industrihistoria och att skapa förutsättningar för ett sportfiske av hög kvalitet. God bebyggd miljö God bebyggd miljö omfattar en hållbar samhällsplanering där en hälsosam livsmiljö med hög livskvalitet utvecklas i staden och annan bebyggd miljö, där även natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. God bebyggd miljö innefattar även att grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av bl. a. lek och rekreation tillgodoses samt att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Geologisk mångfald Geologisk mångfald innebär att till exempel värdefulla geologiska formationer, exempelvis niplandskapet, bevaras och att besöksnäringen utvecklas. Den geologiska mångfalden representerar sociala och kulturella värden och behöver bevaras bland annat för att säkerställa orörda, representativa och särpräglade inslag i landskapet vilka kan ligga till grund för en turismutveckling där turister och lokalbefolkningen kan lära sig om Sollefteås geologi och unika miljöer. Andra mål De nationella miljökvalitetsmålen preciseras av Länsstyrelsen i 15 regionala miljökvalitetsmål för Västernorrland. De regionala miljökvalitetsmålens syfte är att konkret ange den kvalité eller det miljötillstånd som skall uppnås eller upprätthållas. Regeringen gör också bedömningen att Behovet

4 av grönområden i tätorter och tätortsnära områden ska tillgodoses i den kommunala planeringen.. I plan- och bygglagens (PBL) 2 kap. sägs att planläggning ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationer och andra anläggningar. I Miljöbalken (MB) 3 kap. fastslås att Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Nulägesbeskrivning Kommunen äger och ger bidrag till fritidsanläggningar med stor geografisk spridning som nyttjas såväl till träningsverksamhet som rekreation, se karta på sida 4. Vi är bidragsgivare till fiskevårdsområdena vilka är redovisade i kommunens fiskeguide länkad till från vår hemsida, se karta på sida 5. Vandringshinder tas bort och lekområden återställs löpande av fiskevårdsområdena med bidrag från kommunen och länsstyrelsen. Skoterleder Skoterleder, se sida 6, består av ca 812 km som sköts mot bidrag av 11 skoterklubbar och finns redovisat på kartmaterial framtaget av privat entreprenör. Båtleden Båtleden Ångermanälven sträcker sig från Sollefteå till havet. Märkningen ändras kontinuerligt då grund flyttas över tid beroende på ras mm. Uppmärkningen sköts via bidrag från kommunen av en privat entreprenör. Vandringsleder Vandringsleder (bilaga 10) är uppmärkta från Junsele till Sollefteå på initiativ och genomfört via ett länsstyrelse projekt, underhåll av detta sker idag via AME. Nipleden ansvarar fritidsavdelningen för. Länsstyrelsen har även märkt ut övriga vandringsleder i Sollefteå kommun (bilaga 10), ingen ansvarar idag för drift och underhåll av dessa vilket innebär att kvalitén och framkomligheten kan variera stort. Paddling Paddling förekommer i de flesta av våra vattendrag men det finns idag ingen samlad information varken gällande kvalitet eller kvantitet. Röån är det mest kända med kanotuthyrning via Junsele djurpark. Det finns även andra satsningar på frilufts och rekreationsområdet där kommunen inte är så involverade i tex mångfaldsparken i Vällingsjö området (Graninge) Jakten är ett annat stort rekreationsområde som administreras av respektive markägare. Kvar att göra/rekomendationer Rekreationsbehovet ser vi idag ett ökat behov för. Fritid och rekreation har fått en ökad betydelse för människan bl. a. på grund av de förändrade arbetsförhållandena i arbetslivet. Det har yttrat sig i form av arbetstidsförkortningar vilket i sin tur inneburit att fritid och rekreation blivit en allt viktigare del i människans levnadsvanor. Det finns även undersökningar som visar att friluftsaktiviteter har en positivt effekt på människors psykiska och fysiska välbefinnande samtidigt som de bidrar till att sociala nätverk upprätthålls och skapas. Dess betydelse för folkhälsan betonas allt mer när livsmedelsindustrins frestelser ger dåliga kostvanor samtidigt som dagens hårda arbetsliv gör många sjuka. Befolkningsunderlaget och åldersstrukturen medfört att vi tvingas reducera antalet fritidsanläggningar i kommunal regi och ändra bidragsystemet för föreningsägda anläggningar( se bifogad anläggningsöversikt 1). Ungdomsverksamheten är prioriterad med detta följer även prioriteringarna gällande anläggningar, dvs på de anläggningar där bedrivs ungdomsverk- 3

5 Utbud Kommunala anläggningar samt anläggningar med kommunala bidrag Förklaring Badhus Gymnastiksalar Bad/tempererade Hoppbackar Bangolf Idrottshallar Campingar Isbana Curling Ishallar Dagspår Fotbollshall Elljusspår Motorsport Flygklubb Ridskolor Fotbollplaner gräs Rullskidbana Fotbollplaner grus Skytte Friidrott Slalombackar Golf Tennisbanor Isbanor utan belysning Skidskytte Gräns Vatten Väg Orter Bild: Översikt över anläggningar. Ramsele Edsele x3 x7 Junsele Näsåker Helgum Graninge Resele Långsele Österforse x3 Sollefteå x3 x3 x9 Björkå Undrom x3 Västra området Antal boende st Aktiviter Bad/tempererade 2st Bangolf 1st Campingar 2st Flygklubb 1st Fotbollplaner gräs 14st Fotbollplaner grus 1st Ridskolor 2st Rullskidbanor 1st Isbanor med sarg 2st Isbanor UB 2st Ishallar 1st Elljusspår + långspår 3st Dagspår 3st Badhus 2st Gymnastiksalar 4st Idrottshallar 2st Slalombackar 1st Tennisbanor 2st Sollefteå området Antal boende st Aktiviteter Bad/tempererade 1st Bangolf 2st Campingar 2st Curling 1st Flygklubb 1st Fotbollplaner gräs 17st Fotbollplaner grus 3st Friidrott 1st Golf 1st Hoppbackar 1st Isbanor med sarg 1st Isbanor UB 3st Ishallar 1st Konstgräs 1st Fotbollshall 1st Elljusspår + långspår 4st Motorsport 2st Ridskolor 1st Rullskidbana 1st Skytte 1st Badhus 1st Skidskytte 1st Slalombackar 1st Gymnastiksalar 6st Idrottshallar 2st Tennisbanor 3st Total kostnad anläggn :- Total kostnad anläggn :- 4

6 FISKEVÅRDSOMRÅDEN Graninge FVO 1. Sollefteåortens FVO 2. Långsele FVO 3. Eds FVO 4. Resele FVO 5. Björkåns FVO 6. Stor-Tannsjöns FVO 7. Gårdnäs-Ås FVO 8. Gålsjö KFO 9. Vällingsjöns KFO 10. Meåforsens FVO 11. Nordanede FVO Bild: Översikt över kommunens fiskevårdsaområden?? 5

7 6 Bild: Översikt över kommunens skoterleder.

8 Bild: Översikt över kommunens skoterleder. 7

9 samhet kommer i första hand att stöttas. Antal anläggningar riskerar då att minska. En följd av detta är naturligtvis en begränsning i rekreationsutbudet. Fiske Fisket har en potential att bli ett större rekreationsområde än det är idag. Vår bedömning är att ett fortsatt förbättringsarbete gällande först och främst naturliga vandringvägar och lekområden för fisken i respektive fiskevårdsområde gör fisket till en än mer populär rekreationsform. Läs mer om fiske i häftet Turism och besöksnäring. Skoterleder Skoterledernas utveckling har vi svårigheter att bedöma då detta sköts helt av ideella föreningar med ett mindre bidrag från kommunen. Vandring och paddling Vandringslederna och paddlingsvatten i kommunen finns det ingen plan och prioritering för men detta bör utarbetas. Vi tror att en framkomlig väg för att på ett bättre sätt kunna säkerställa drift och skötsel av vandringsleder i så stor utsträckning som möjligt är att sammanföra vandringsleder med långspår på skidor. Vi ser tex Hallsta långspårsystem som en bra potential för vandringsleder med bra skyltning, vindskydd och utsiktsplatser som kan brukas såväl sommar som vintertid. Vi tycker att vandringsleder där det inte finns någon ansvarig för drift och underhåll bör inte marknadsföras av kommunen. Trender Rekreation och friluftsliv är som så mycket annat trendberoende vilket gör att vi måste vara förberedda till snabba omställningar om vi vill ha detta område skall vara attraktivt i kommunen på längre sikt. Tillgänglighet Samtliga områden beträffande rekreation och friluftsliv kan och bör förbättras för människor med funktionshinder. En inventering av vissa delar har initierats genom ett projekt lett av näringslivskontoret. Resultat av detta har vi inte idag. Jämställdhet Analysera kommunens befintliga och kommande strategier friluftsliv och rekreation ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska i sitt idrotts- och aktivitetsutövande på lika villkor kunna ta mark, plats och rum i anspråk. Mötesplatser i form av torg, parker och allmänna samlingslokaler skapar förutsättningar för möten mellan generationer och kulturer. Exempel på frågeställningar: Finns tillgång till grönområden i den utsträckning som kvinnor respektive män önskar, samt barn och äldre, plus ev andra grupper? Hur använder män respektive kvinnor grönområden? Hur uppfattas parker och grönområden av män och kvinnor på dag respektive kvällstid? Är grönområden planlagt så det är lätt att orientera sig och finns det rätt anpassad belysning och tydlig skyltning? Finns könsuppdelad statistik kring hur flickor/ pojkar/mäns/kvinnor använder sin fritid? Och vilka aktiviteter? Finns möjlighet till sociala och fysiska aktiviteter i närmiljön till bostaden för flickor/pojkar/män/ kvinnor? Finns naturliga mötesplatser som är tillgängligadag och kvällstid? Har kommunen ett balanserat utbud av kommunala fritidsanläggningar för flickor/pojkar/män/ kvinnors behov? Utformas skolgårdar, lek-, spel-, och rekreationsutrymmen med utgångspunkt i flickor och pojkars like villkor och möjligheter? 8

10 Förslag på samrådsfrågor Nedan följer förslag på frågor som kan bearbetas inom politiken, bland tjänstemänn, och genom medborgardialogerna till att bli kommunens utvecklingstrategier för friluftsliv och rekreation. Vad är bra idag, inom friluftsliv och rekreation? Vad ska vi värna, bevara eller skydda? Vad är mindre bra idag? Vad är outnyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outnyttjade resurser utvecklas, med ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Fler egna frågeställningar Spetsa gärna till frågorna så att de blir mer specifika på kommun och ortsnivå. Läs även mer om kring friluftsliv och rekreation i de övriga häftena som berör samma teman: - God bebyggd miljö - Tätorterna: Sollefteå, Långsele, Näsåker, Ramsele och Junsele - Landsbygd - Strandskydd och LIS-områden 9

11 Vill du som företagare delta i arbetet för att utveckla friluftsliv och rekreation inom kommunen? Vill du som kommuninvånare delta i arbetet för att utveckla friluftsliv och rekreation inom kommunen? Kommunen bjuder in alla som vill, att delta i arbetet med den nya översiktsplanen. Vi behöver samla kunskaper och tankar från många olika håll. Du kan maila kommunen på: medborgardialog@solleftea.se eller ringa in på: Du kan delta i möten ute i tätorterna: se mer information på kommunens hemsida; På webben finns även en enkät som du är varmt välkommen att fylla i. Du kan även läsa och ha synpunkter på materialet som kontinuerligt uppdateras på kommunens hemsida. Här kommer du även kunna ta del av minnesanteckningar från möten även om du inte har möjlighet att delta själv. Även om inte allt kommer att kunna få plats i översiktsplanen, kommer allt att finnas samlat som kunskapsmaterial. Mycket av det arbete som görs kommer att kunna vara till nytta även i andra sammanhang som har med Sollefteå kommuns fortsatta utveckling. 10 Uppdaterad...