ALLMÄNT OM MSO. Sökmetoderna delas in i aktiva och passiva.

Transkript

1 Borta? MSO Några korta instruktioner i hur man använder olika metoder i efterforskning av försvunna personer enligt MSO-metoden. Avsikten är att de skall kunna användas som hjälpmedel vid egen träning inom olika organisationer. Polismyndigheten i Södermanlands län Pinsp Peter Nyström Senast reviderad

2 ALLMÄNT OM MSO MSO = Managing Search Operations, egentligen ett sätt att leda efterforskningsinsatser men också att använda sig av delvis nya metoder. Ledningen består i att med kända beteenden, tillgänglig statistik och bred information om den försvunne kunna göra sökområdet så litet som möjligt. Dessutom att med i förväg tränade och spårmedvetna resurser kunna söka av sökområdets olika segment så fort och säkert som möjligt. Fältstaben för kontinuerlig dokumentation och kan med en matematisk formel dels se vad som behöver göras, dels i efterhand kunna påvisa vad som gjorts. För att få denna formel att fungera måste varje segment och varje aktiv resurs åsättas ett värde. Träningen av aktiva sökmetoder syftar till att nå så högt (PODvärde, POD = Probibility Of Detektion = förmågan att upptäcka spår eller ledtrådar) som möjligt. Ju högre POD-värde en resurs har, ju snabbare och säkrare kan ett segment läggas till handlingarna. Polisinsatschefen skall först bestämma ett sökområdes storlek, därefter skall avgränsningen bevakas. PIC tar sedan till sig ett antal personer, redogör för känd information och man gör sedan en sannolikhetsbedömning över segmenten, vilket är hetast, vilka är inte lika heta. Utifrån denna sätts sökresurser in, allt beroende på terräng och andra förhållanden. Sökmetoderna delas in i aktiva och passiva. Passiva sökmetoder syftar till att dra den försvunne till sig eller att förhindra att han obemärkt försvinner ur sökområdet. Dessa metoder kräver i allmänhet ingen träning, bara uppmärksamhet och uthållighet. Exempel på passiva sökmetoder är att bevaka en avgränsning, attraktioner, spårfällor mm. Aktiva sökmetoder syftar till att leta reda på den försvunne, som kanske ej längre kan meddela sig, avsvimmad, nedkyld eller annat. Dessa metoder kräver både träning och spårmedvetenhet. Ju mer träning ju högre POD-värde. Exempel på aktiva sökmetoder kan vara Hasty Search, Critical Separation, Sound Sweep mm. Nedan följer exempel på hur de olika metoderna används. Ett segment i ett skarpt läge skall i normalfallet motsvara cirka en kvadratkilometer varför övning i denna storlek är att föredra. Observera dock att klara gränser för segmenten är viktigare än storleken.

3 HASTY SEARCH GENOMSPRINGNING Att på kort tid genomsöka förhållandevis stort område där man har anledning att vänta sig respons från den försvunne. Löpstarka, uthålliga personer med mycket goda kunskaper med karta och kompass. Dessa måste tränas med tät frekvens vad gäller spårmedvetenhet. För att genomspringarna skall vara effektiva måste de, innan de ger sig av, delges en så komplett objektprofil som finns tillgänglig, vara försedda med radio eller annat kommunikationsmedel för dels uppdatering av objektsprofil, dels kunna avrapportera fynd mm. Bör vara försedda med egen proviant, dryck och annat så att de klarar sig under flera timmas arbete. Bör vara sjukvårdskunnig samt medföra första förband. Ett par, tre personer per kvadratkilometer springer med 20 till 30meters lucka, gör slag och avverkar segment efter segment efter insatsledningens order. Kan förutom till fots utföras med MC, häst, mountainbike mm. TÄNKT SÖKOMRÅDE

4 CRITICAL SEPARATION GLES SKALLGÅNG - REGNDANS Metod som används både för att söka den försvunne och eventuella spår han lämnat efter sig. Frekvent tränad och spårmedveten personal. Utrustad med radio eller annat kommunikationsmedel, första förband, egen utspisning, dryck mm. Karta och kompass. Efter att ha bestämt vad man storleksmässigt skall leta efter, allt från kreditkort, vante, mössa, ryggsäck eller person, placerar man motsvarande föremål på utgångspunkten, går sedan åt endera hållet tills man ej kan se föremålet, återvänder till man ånyo kan se det. På detta sätt har man fått fram critical separation, dvs. det kritiska avståndet till föremålet. Avståndet på luckan är helt beroende på omständigheterna, dvs. terräng, öppen eller skog, typ av skog, hur kuperat osv. Man ställer sedan upp enligt skiss nedan, med en flankkarl, sedan en riktkarl med kompass som alltid går rakt fram, ytterligare två regndansare, ny riktkarl, ytterligare två regndansare, riktkarl och till sist en flankkarl. Metoden bygger på att verkligen leta åt alla håll, framåt, bakåt, uppåt, nedåt, uppföra sig som en regndansare. Makligt tempo. Man avverkar sedan segmentet genom slag. Grunduppställningen består av tre man, men kan sedan byggas på med ytterligare grupper. Tre grupper eller nio man verkar hanterbart. PRINCIPSKISS CRITICAL SEPARATION

5 SOUND SWEEP LJUDKEDJA Att få den försvunne uppmärksammad på att han är eftersökt och att locka honom till ljudkedjan. Löpstark uthållig personal som är duktiga på karta och kompass. Metoden liknar till stor del vanlig Hasty Search, genomspringning, men kan vara ännu glesare. Endast genomförbar i de fall man vet eller tror att den försvunne svarar mot metoden. Kräver spårmedvetenhet. Genomspringning med lucka på meter beroende på terräng och annat. Man springer på linje ca meter, stannar upp och blåser i en visselpipa, ropar den försvunnes namn eller likande. Lyssnar sedan i sekunder på om den försvunne svarar, fortsätter sedan ytterligare meter varefter proceduren upprepas.

6 ATTRAKTIONER Att med olika metoder dels dra den försvunne mot attraktionen, dels som en kommunikation till den försvunne att vi faktiskt finns där och letar efter honom. Ingen träning eller spårmedvetenhet. Kunskap om karta och kompass. Lämpliga kläder, mat och dryck för 8-10 timmar eftersom attraktionen också skall bevakas. Kommunikationsmedel. Efter att ha studerat kartan i syfte att finna naturliga ledstänger, dvs. leder där man tror att den försvunne kan tänkas ta sig fram, på ett berg i närheten exempelvis anlägga en eld som man sedan håller brinnande och bevakad under hela insatsen. Attraktionen bör upprättas högt så att den syns och hörs långt samtidigt som den som bevakar har ett långt synfält. Andra exempel på attraktioner kan vara en polisbil på en skogsvägskorsning med blåljus och/eller siren. Det kan också vara en Hemglassbil, skogstraktor, fyrverkeri, discomusik mm. Allt beroende på vem som är försvunnen och dennes speciella intressen. Denna metod fungerar ej på personer som ej vill bli funna.

7 HUNDAR Hundar används oftast initialt i de olika segmenten. De används också alltid när någon annan resurs upptäcker ett spår eller annan ledtråd i syfte att fastställa om den försvunne varit på platsen för fyndet. Hundar kan också användas att bevaka avgränsningar samt attraktioner. Man skiljer på polishundar och externa hundar. Polishundar som är godkända enligt Rikspolisstyrelsens anvisningar får användas i Räddningstjänst. Myndighetens hundtjänstbefäl har ansvaret för att uppdatera vilka hundar och förare som skall prioriteras. Kontakt tas dessutom alltid med angränsande myndigheter för inventering av hundbeståndet i syfte att klara kontinuiteten. Externa hundar, tillhörande Hemvärn eller SBK, skall vara godkända av hundansvarig i respektive Hemvärnsbataljon enligt överenskommen kravprofil. Dessa hundar ingår alltid i någon form av grupp. I undantagsfall kan enskilt ekipage godkännas för ensamarbete. Detta ekipage skall då var godkänt av Polismyndigheten. Mer om användande av hundar meddelas till berörda av myndighetens hundbefäl, eller hundansvarig inom Hemvärnet.

8 HELIKOPTER Helikoptern har många användningsområden, dels aktivt visuellt sökande, men också att kunna transportera personal och utrustning. Vid räddningstjänst finns dels polishelikoptrar, dels försvarsmaktens helikoptrar tillgängliga. Ytterligare exempel är civila som man kan hyra in. Polishelikoptern omfattas av civila bestämmelser och får under räddningstjänst ej flyga om natten, detta på grund av att de har endast en motor. Samtliga polishelikoptrar har fästen för värmekamera. Försvarsmakten har olika typer av helikoptrar i olika storlekar, de får dessutom flyga på natten. Marinens Vertoler har fäste för värmekamera. Många av försvarsmaktens helikoptrar bär dessutom sjukvårdsgrupper. Helikoptern används med fördel som sökresurs över öppna ytor. Vid tät skog, företrädesvis lövskog är metoden starkt begränsad och andra metoder bör användas. Värmekamera är ett hjälpmedel som ibland är överskattat. Beroende på vem man söker och hur den är klädd varierar möjligheterna att finna någon med hjälp av värmekamera. För att metoden skall fungera måste den försvunne dels vara klädd i något som släpper igenom den värme kroppen alstrar, är man klädd i galonkläder kommer inge värme ut och kameran indikerar således ej den försvunne. Är han dessutom av sådan kategori att man kan räkna med att han kryper undan under en stor sten eller rotvälta eller dylikt, kan kameran ej heller detektera den försvunne. Metoden är till viss del årstidsberoende då solen under sommartid värmer upp stenar och annat. Ofta larmar man ut fler helikoptrar än en. Detta för att nå kontinuitet vid tankningar, transporter och annat.

9 AVGRÄNSNINGAR Fastställt sökområde skall avgränsas genom bevakning. Detta för att den försvunne ej skall ta sig ut ur sökområdet. Ingen träning, bara uthållighet och uppmärksamhet. Avgränsning kan ske dels genom att placera ut personal längs avgränsningen. Hundar kan medföras, under förutsättning att föraren kan läsa hunden, dels genom bil/mc/cykel-patrullering längs förutbestämd linje. Man kan även använda sig av elektronisk övervakning, bland annat CIM. SPÅRFÄLLOR Att genom att avpatrullera stigar, vägar och andra leder se om den försvunne rört sig inom sökområdet. Spårmedvetenhet och kunskap om hur den försvunnes skor ser ut. Under vinter med snö har man det mesta gratis. Övrig tid på året krattas stigar, motionsspår, dikesrenar och andra lämpliga platser. Varje spårfälla avpatrulleras sedan regelbundet. Kan vara lämplig uppgift för till exempel FMCK.