På jakt med geocaching

Transkript

1 På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter att en kollega berättat om sitt fritidsintresse, geocaching, för oss kollegor. Vi tycke det lät spännande och annorlunda samtidigt som vi insåg att det var ett sätt att kombinera teknik och naturupplevelser i verksamheten. Vad är geocaching? Geocaching är en modern form av skattjakt där man använder sig av nedladdade koordinater för att hitta en specifik plats där någon gömt en så kallad cache, alltså skatt. Ordet geocaching kommer från orden geo som betyder jord, mark och cache som betyder gömma undan på engelska. En geocache är den undangömda skatten man hittar med hjälp av koordinaterna. Geocaching föddes inte helt oväntat i USA, närmare bestämt i Portland, Oregon. Dave Ullmer gömde en hink med småsaker som han sedan berättade om på ett diskussionsforum och gav andra människor i uppdrag att hitta skatten. Idag finns det lite mer än 2 miljoner aktiva geocacher och drygt 6 miljoner geocachare över hela världen! Geocacherna är placerade i många olika miljöer allt från stadsmiljö till djupa skogar och landsbygd. Det finns olika typer av cacher och de vanligaste är: Traditionell - En cache som oftast är gömd i en behållare av valfri typ och den innehåller alltid en loggbok och har givna koordinater. Multicache - Flera cacher, där den första har en ledtråd till den sista cachen. Den sista innehåller en loggbok. Mystery- eller Puzzlecache - Du måste lösa ett, ofta ganska avancerat, pussel för att få fram de rätta koordinaterna. Väldigt kluriga och det kan ibland ta flera försök innan man hittar rätt. För att skapa ett sunt miljötänk bland geocachare och kombinera återvinning med geocaching har man skapat termen, CITO, vilket står för Cache In Trash Out. Syftet är att som geocachare också ta ansvar för vår jord och ta med sig eventuellt skräp som återfinns i jakten på cachen till återvinning.

2 För att bli en geocachare behöver man en smartphone, lärplatta eller GPS. Det första att göra är att ladda ner en geocache-app till smartphone/lärplatta eller ladda hem koordinater till en GPS. Därefter skapar man ett konto på geocaching.com och väljer där ut en geocache som man vill leta upp och laddar hem de koordinaterna. Sedan är det bara att ta med penna, papper, extra batterier om man använder GPS och fika. Nu är det bara att ge sig iväg ut och leta! När man hittar cachen loggar man sitt fynd på hemsidan. Där kan man berätta om vad man tyckte om cachen och det är också trevligt om man tackar för den. Hur jobbar vi med geocaching i förskolan? Förskolan Uppfinnaren öppnades hösten 2011 i Teknikparken i Gävle. Vår profil är naturvetenskap och teknik. Vi är fem förskollärare och fyra barnskötare som tillsammans med 40 barn genomför verksamheten. Vi anser att geocaching är en bra aktivitet då det kombinerar områdena teknik och natur samt uppfyller ett flertal andra mål ur läroplanen. Vårt syfte med aktiviteten är att använda ett upplevelsebaserat lärande och ett annorlunda sätt att använda ny teknik utomhus. Vi började helt enkelt med att införskaffa en GPS och en karta. Det här var innan lärplattornas intåg i vår kommun. Vi sökte runt på internet för att hitta andra förskolor som höll på med geocaching. Vi hittade en del förskolor i södra Sverige som använde geocaching aktivt i verksamheten och en stor inspirationskälla var och är Ann-Charlotte Keiller, Lassarettsvägens förskola i Göteborg. Det fanns ingen förskola här i Gävle som höll på med geocaching, faktiskt ingen i hela länet. Nu har vi tillgång till både smartphones och lärplatta och har abonnemang för att kunna vara uppkopplade och använda dem utomhus. För att kunna få bra information om cacher i sitt närområde är det en förutsättning att man skaffar sig ett medlemskap på geocaching.com och geocaching.se vilket är gratis. Där kan man också kontrollera om cacherna är barnvänliga eller inte. Man kan också köpa appen, Geocaching.com, för att få ytterligare tillgång till material. För att underlätta lärandet för barnen ville vi ha en figur som barnen kunde relatera till. Vi introducerade därför Trulle, ett troll som har ett språkmaterial för förskoleklass och skolår 1. Trulle presenterar sig som en uppfinnare som hittar på många spännande saker. När han hittar gamla trasiga saker som någon har slängt, gör han något nytt av dem. Han passar perfekt in i verksamheten, som vår skattjaktskompis och han relaterar bra till vårt hållbarhetstänk. Som geocachare samlar vi upp skräp på vägen hem, det vill säga cache in trash out. En del av skräpet återanvänder vi och resten källsorteras.

3 Innan de yngre barnen, två till tre år, letar cacher med hjälp av GPS, lärplatta eller smartphone, introducerar vi geocaching med hjälp av en papperskarta. Detta för att barnen ska få möjlighet att förstå fågelperspektivet och symbolerna på en karta. Den karta vi använder är en enkel svartvit med få symboler och som föreställer förskolans gård. Vi kan gå ut och uppleva det abstrakta på kartan i verkligheten och känna igen symbolerna på kartan i verkligheten. Vi gör detta många, många gånger! Barnen ska känna igen sig och vara trygga i det vi gör. De yngre barnen geocachar en gång i veckan med hjälp av karta. Barnen kopplar ihop Trulle med geocachingen och han är alla barns skattjaktskompis. Dagen innan vi ska geocacha får barnen brev i brevlådan som sitter på vår samlingsplats inne i förskolan. I brevet har Trulle formulerat ett uppdrag som han vill att barnen ska utföra åt honom. Han har även skickat med en karta. För att alla barn ska få möjlighet att vara med och förstå, även de som inte har ett talat språk, använder vi bildschema och teckenkommunikation i samlingen. Uppdragen som Trulle ger barnen kan vara att till exempel: leta upp en pinne som är längre än dig själv, hoppa fem hoppsasteg eller gå framåt tre steg. Han kan också ha gömt sig själv eller vår frukt som vi tillsammans ska leta upp. När vi kommer tillbaka till förskolan samtalar vi tillsammans om vad vi varit med om och lyssnar och sjunger sånger från Trulles musiksamling. För att kunna planera nästa skattjakt med Trulle så att den blir lärofylld och spännande för barnen och att det blir barnens inflytande som styr dokumenterar vi pedagoger vad vi har varit med om och diskuterar på nästa avdelningsmöte hur vi kan gå vidare. Vilket lärande har vi sett? Vad var bra, mindre bra? Kan vi göra på annat sätt? Vad har kommit upp i barnens diskussioner om skattjakten? När vi går ut och geocachar med de äldre barnen, som är mellan tre till fem år, gör vi på ett liknande sätt. Men med den stora skillnaden att vi använder GPS, smartphone eller lärplatta. Vi pedagoger har först kontrollerat vilka cacher som finns tillgängliga inom gångavstånd och ifall de är avsedda för barn. Precis som med de yngre barnen samlas vi dagen innan och väljer, bland ett antal cacher, ut den vi vill besöka. Vi loggar in på geocaching.com och skriver av ledtråden och funderar över vad den kan betyda. Vi dokumenterar och reflekterar över den kommande skattjaktsturen tillsammans och även i denna samling använder vi bildschema och teckenkommunikation för att alla ska ha möjlighet att ta del av informationen. När det är dags att ge sig av tar vi med frukt, dricka och något att samla skräp i. Alla har en lapp med ledtråden och innan vi går pratar vi om den igen för att friska upp minnet. Barnen delas in i grupper och ett barn i varje grupp får i uppdrag att bära på GPS, lärplatta eller smartphone. Tillsammans tittar barnen i grupperna hur kompasserna och visare pekar för att se åt vilket håll vi ska gå. Den som håller i något hjälpmedel är den som visar och säger till åt vilket håll resten av gruppen ska gå. Barnen har blivit bra på höger, vänster, norr, söder,

4 öster och väster. De vill också gärna veta exakt hur långt vi ska gå, om det till exempel är 600 meter. Att mäta och bedöma avstånd är något vi har satt upp som mål att arbeta mer med under våren. Barnen turas om att leda gruppen. Vid de här situationerna övar barnen på turtagning och samarbete. Vi har bland annat märkt att de barn som ofta håller sig i bakgrunden och uppfattas som blyga, under geocachingturerna kan träda in i en ledarroll. En roll som de annars vanligen inte tar i andra aktiviteter. Det är inte alltid vi har turen att hitta skatten. Men när vi gör det loggar vi att vi hittat den. Vi skriver in dagens datum, våra namn och så skriver vi TFTC vilket betyder Thanks For The Cache eller tack för skatten. Ibland är det bara papper och pennor i skatten. Men barnen tycker att de är spännande och de blir inte besvikna. Det är själva letandet och vägen till skatten som är givande. Efteråt letar vi upp en plats att äta vår frukt och på vägen hem plockar vi skräp tillsammans. Tillbaka i förskolan reflekterar och dokumenterar vi med barnen. Vi går till soprummet och källsorterar och sparar det som vi tror att vi kan använda till att bygga något med. Vi tittar på film och foton från skattjaktsturen och planerar nästa tur. I arbetslaget utvärderar och diskuterar vi hur turen var och om vi kan förbättra något till nästa gång. Geocaching uppfyller flera mål i läroplanen Vi nämnde tidigare att geocaching tillsammans med barnen uppfyller flera mål i läroplanen. Nedanstående är sådant som står i läroplanen och som vi har plockat ut från gemensamma dokumentationer från geocachingturer och reflektioner med barnen och i arbetslaget efter en tur: I förskolans uppdrag ingår att alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan. De ska inspireras att utforska omvärlden. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Få möjlighet att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle som är präglat av ett stort informationsflöde i en snabb förändringstakt.

5 Få utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Barnen ska ges möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet. Hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter. Utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp. Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktion. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer. Utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa. Respons från barnen och deras föräldrar Vi har fått bra respons från föräldrarna och de vill gärna att deras barn ska vara med och geocacha. En del föräldrar har provat på geocaching hemma med barnen. Vissa barn har sagt till föräldrarna att rita kryss på kartor när de varit på semestern för att då kan barnen visa vägen. Vi pedagoger tycker att det är en bra kombination att använda sig av ny teknik och att vara utomhus i naturen. Vi går iväg en gång i veckan men det är stor efterfrågan hos barnen på geocachingturer. Barnen visar också sitt intresse genom att de under många eftermiddagar leker geocaching tillsammans. De kommer och frågar om de kan få några kartor och om de kan få låna Trulle. Sedan gömmer de Trulle, tar de gamla mobiltelefonerna som vi har i förskolan, packar lekryggsäckarna och ger sig iväg på skattjakt. De ritar även egna kartor och skriver ledtrådar. De yngsta barnen hänger på de äldre och får leta efter Trulle. De äldre ger instruktioner om hur de yngre ska gå, höger, vänster, hit eller dit.

6 Geocaching bygger på ett upplevelsebaserat lärande vilket utgår från fem punkter. Jag lär mig effektivt om jag: Först får vara med om och själv uppleva med hela kroppen och många sinnen. Blir känslomässigt berörd och engagerad i upplevelserna. Reflekterar över och ger uttryck för det jag upplevt. Sedan får hjälp att bearbeta tankar kring det jag upplevt så jag får nya kunskaper. Får testa mina nya kunskaper. Samarbete med GIS-enheten i Gävle kommun Vi har precis startat ett samarbete med Gävle kommuns geografiska informationssystemsenhet, GIS-enheten, för att utveckla geocachingen i kommunens förskolor. Vår framtidsvision är att fler förskolor i vårt område ska bli inspirerade av geocaching och börja med denna aktivitet. På så sätt kan vi ha ett värdefullt utbyte med varandra. Vi skulle till exempel kunna använda Skype och gömma skatter för varandra och barnen kan skypa och ge ledtrådar den vägen. Vilket fantastiskt utbyte och lärande det skulle kunna bli! Författarpresentation Lena Lithén är förskollärare och Kamilla Aspgren-Kvarnström är barnskötare på förskolan Uppfinnaren i Gävle. Texten är skriven i samarbete med alla barn och kollegor vid förskolan Uppfinnaren i Gävle kommun. Nyfiken på mer? www. geocaching.com