KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Ekorren Läsåret

Transkript

1 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Ekorren Läsåret

2 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen avdelningen Ekorren Läsåret Inledning Varje avdelning på förskolan Prästkragen har gjort uppföljningar mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta och sin egen lokala arbetsplan för den egna avdelningen. Arbetsplaner som är framarbetade utifrån förskolans läroplan Lpfö 98 och Kommunens skolplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisningen med dessa uppföljningar som grund. 1.1 Organisation Förskolans ledningsgrupp består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Förskolorna Prästkragen, Snigeln, Solängen och Svea, 9 avdelningar bildar ett område, Norrbyområdet. Förskolechef ska vara en pedagogisk ledare som dessutom har administrativa uppgifter. Förskolecheferna träffas regelbundet för att diskutera gemensamma mål och riktlinjer för att bibehålla samsynen på förskolorna. Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningens kvalitetssäkring. Förskolan Prästkragen består av 5 förskoleavdelningar. 2 st. 1-3 årsavdelningar och 2 st. 3-5 årsavdelningar, samt 1st singelavdelning Snigeln med barn i åldrarna 1-5 år.. Personal antalet ligger totalt på 15 stycken och barnantalet på ca 92 barn. Förskolan Prästkragen är miljöcertifierad och har Grön Flagg genom stiftelsen Håll Sverige Rent.Personal och barn sopsorterar tillsammans på förskolan.

3 Förskolan har gemensamma aktiviteter under hela året som t.ex. Gemensam sångstund, Prästkrageloppet, Brandvecka, Lucia mm. Personalen arbetar i Tvärgrupper med förskolans barn 1 fm i veckan. Då är barnen indelade efter ålder. Förskolorna på Norrbyområdet byter material med varandra för att ge barnen möjlighet till ännu mer varierad lek och lärande. En personal/avdelning träffas i en Nätverksgrupp en/månaden för att diskutera pedagogiska frågor. Förskolan Prästkragens har ett mottagningskök, där ett måltidsbiträde tar emot maten samt förbereder frukost och mellanmål. Singelavdelningen Snigeln har också ett mottagningskök, där ett måltidsbiträde tar emot maten, men personalen på avdelningen förbereder själva frukost och mellanmål. All personal arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, utvärdering och utveckling av målarbetet på förskolan. En analys görs av kvalitetsarbetet på avdelningen, samt ev. åtgärder. Sedan februari 2013 har vi tillgång till Time Care/bemanningen. Dit gör man beställningar av vikarier till förskolan. Vår 100% pool är stationerad på Prästkragen. När personal på Norrbyområdet är frånvarande sätts poolen in. Kvalitetredovisningar.Likabehandlingsplan och Arbetsplaner finns att läsa på Förskolans Hemsida. På Hemsidan finns också en presentation av förskolan och dess avdelningar Avdelningen Ekorren är en 1-3 års avdelning där 16 barn är inskrivna, 8 pojkar och 8 flickor. Av dessa barn var 2 barn flerspråkig,med modersmål spanska och kurdiska. De barn som behöver sova middag sover ute på uteplatsen i vagnar eller på madrasser året om. Odlingslådor och bärbuskar finns på förskolan Avdelningen har en fungerande struktur för dagen och veckan. Väl dokumenterade rutiner för återkommande aktiviteter och vardagsrutiner, och gemensam planeringstid för arbetslaget varje vecka liksom enskild planeringstid för varje personal. Dags-vecko och års strukturen är utformad utifrån den aktuella barngruppen. På Ekorren arbetar 2 förskollärare och 1 barnskötare. All personal har arbetskläder, vilket underlättar arbetet tillsammans med barnen. Om brister upptäcks i ute- och innemiljö kontaktas kommunens felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i. 2. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal På Ht ordinariepersonal: 9 st. förskollärare och 5 st. barnskötare På Vt ordinariepersonal: 9 förskollärare och 5 st. barnskötare.

4 2.1.1 Lärarnas utbildning och inriktning Grundbemanningen är: Ht. 2013, 9 st. förskollärare. Vt. 2014, 9 st. förskollärare. Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola % % % Lärartäthet Målet med två förskollärare och en barnskötare per avdelningen uppfylls inte än. Antal inskrivna barn per årsarbetare Ht Vt Ht.2013 Vt Förskolan 5,4 5,8 6,5 6, Övrig personal En 100 % pooltjänst finns stationerad på Prästkragen som täcker upp där behov finns. En förskolechef 100 %. Tillgång till tal-och språkpedagog. Förskolan har vid behov tillgång till förskolekonsulent. Modersmålsstöd vid behov. En måltidspersonal, 75 %. En måltidspersonal 25 % på Snigeln. Lokalvårdare anställd av NVK. 2.2 Materiella resurser för lärande och lek Alla avdelningar har bärbar dator och trådlöst nätverk. Digitalkameror och lärplattor för dokumentation finns på varje avdelning på förskolan. Digitala fotoramar och telefonsvarare finns på varje avdelning. Förskolan har även fått projektorer som kan kopplas till datorn för att kunna visa större bild. Högtalare till projektor/dator finns också. Detta för att kunna använda dator i lärande syfte. Ett ljusbord finns på försskolan för att stimulera lärandet. Insatser har gjorts mot ökad ljudvolym i lokalerna. Ljudabsorberande tavlor på väggarna har satts upp och finns på samtliga avdelningar på förskolan. Förskoleavdelningen centralt har köpt in möbeltassar som sätts på fortlöpande när nya stolar köps in. Ljuddämpande mattor finns på alla bord i förskolan.

5 2.3 Ekonomiska resurser Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef. Förskolechefen har ansvar för en del av budgeten. Personalen har ansvar för förbrukningspengarna på förskolan. På förskolan Prästkragen har man gemensam ekonomi som gör det möjligt att köpa in material efter barnens intressen och behov. Allt material tillhör alla barnen. På Prästkragen och Snigeln har vi en ekonomiansvarig som en gång/termin träffar ekonomiansvariga för de andra förskolorna och administrativ assistent. Ekonomigruppen på förskolan träffas regelbundet. 3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse. Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetslaget har diskuterat tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på avdelningen? Personalen har arbetat för att ta bort ordet inte i dessa Resultat : Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har få och tydliga regler som är väl förankrade i barngruppen. Resultat : Arbetslaget använder Skolverkets självvärderingsmaterial som t.ex. BRUK för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Vi använder oss inte av BRUK utan andra omarbetade blanketter som bygger på Skolverkets självvärderingsmaterial. Dessa fungerar bra.

6 Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. T.ex. genom att synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka nationaliteter och språk som representeras på avdelningen genom t.ex. olika länders flaggor, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. Arbetslaget arbetar med organisationen och utveckling av planering och ansvarsfördelning. På Ekorren sitter flaggor uppsatta. Vi har pratat på samlingen om olika kulturer, lyssnat på musik, tittat på olika filmsnuttar. En pedagog som kommer från en annan kultur berättar om sitt hemland, visar bilder med mera. Detta arbeta ska vi utveckla hela tiden! Vi arbetar ständigt med dessa områden och utvecklar oss. 4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1 Förskolechefens ansvar Förskolechef har varit delaktig som pedagogisk ledare i förskolornas arbete för att leda utvecklingen mot ökad måluppfyllelse och arbetat för en systematisk kvalitetssäkring på förskolan. Bl.a. genom en måluppfyllelse blankett och vart annat år med en medarbetarenkät. Förskolechef har ansvarat för den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.. Arbetat med Jämnställdhet och Värdegrundsfrågor på bl.a. Apt-möten. Förskolechef har under innevarande år haft medarbetarsamtal med samtliga personal och rehabiliteringsmöten med berörd personal, samt varit delaktig i löneprocessen för medarbetarna. På Norrbyområdet finns en utvecklingsgrupp som förskolechef ansvarar för,gruppen består av en representant från varje avdelning. Gruppen träffas en gång i månaden. Under ht-13 och vt-14 har gruppen utvecklat arbetet kring dokumentation/portfolio samt underlag till inskolningssamtal,uppföljningssamtal och utvecklingssamtal.. Förskolechef har ansvarat för veckomöten,husmöten och arbetsplatsträffar där pedagogiska frågor lyfts.. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna. En gång per termin har förskolechef föräldraråd. Förskolechef har ansvarat för skyddsrond och hygienrond samt deltagit i brandtillsynen. Förskolechefen har haft administrativa uppgifter såsom analyslistor och budgetuppföljningar. Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön.

7 4.2 Kompetensutveckling (Skriv i punktform) Lärplattan (3 personer). Föreläsning Västerås om Lärplattan (1 person). Hemsidan (1person). Validera text (1person). HLR (2personer). Kunskapssyn-Barnsyn-Pedagogisk dokumentation (1person). 4.3 Förskolan som arbetsplats All personal har vid medarbetarsamtalet fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov. Vid tre tillfällen under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbetat med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, s.k. planerings/uppföljningsdagar. Utbildnings-och fritidsförvaltningen genomförde under juni 2013 en enkätundersökning gällande kvaliten i förskolan. Syftet med enkäten är att få en bild över hur verksamheten fungerar samt för att förbättra kvaliten i verksamheten. Då svarsfrekvensen 23% var mycket låg och har sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Förskolechefen redovisade resultatet på höstens föräldraråd. Förslag kom då från föräldrar att enkäten ska besvarade under ett föräldramöte. 4.4 Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

8 Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Analys: I år har vi haft en mer generell arbetsplan för avdelningen men till nästa läsår ska vi revidera och gå tillbaks till vår egen som mer beskriver vårt sätt att arbeta. Analys: Ekorrens pedagoger har tagit del av fortbildning som erbjudits. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Analys: Pedagogerna på Ekorren har ett öppet och bra klimat och diskuterar mycket. Vi vågar tycka olika! Alla får komma till tals.

9 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. Analys: på Ekorren sitter flaggor uppsatta. Vi har pratat på samlingen om olika kulturer, lyssnat på musik, tittat på olika filmsnuttar. En pedagog som kommer från en annan kultur berättar om sitt hemland, visar bilder med mera. Detta arbeta ska vi utveckla hela tiden! 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Analys: Vi har pratat mycket med barnen och även tagit upp på samlingarna om att alla är värda lika mycket. Det spelar ingen roll vilket land man kommer ifrån eller hur man ser ut. Vi ska vara bra kompisar och vara snälla mot varandra. Vi pedagoger är bra förebilder. Analys: Svårt med intervjuer för yngre barn, vi använder bilder för att göra frågorna mer konkreta. Vi observerar även barnen och får då svar på frågor. Barnens svar gjorde bland annat att vi arbetat med

10 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) vatten. Analys: På Ekorren erbjuds alla samma möjlighet att göra saker och vara i alla rum oavsett kön. Vi har läst böcker som bryter mot traditionella könsmönster. Pedagogerna på Ekorren är medvetna förebilder. 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Analys: Ekorren deltar i förskolans miljöarbete. Prästkragen har redovisat och fått sitt miljöarbete godkänt av håll Sverige Rent, vi tar nu fram nya mål för vårt fortsatta arbete. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Ekorren har utevistelse varje dag och har deltagit i Skräpplockarveckan. Analys: På Ekorren arbetar vi mycket med att lyssna på varandra, vara bra kompis och andra värdegrundsfrågor. Men vi har inte varit så tydliga med att koppla det till Likabehandlingsplanen.

11 Åtgärd: Återgå till vår gamla arbetsplan, revidera den och använda den aktivt i vårt arbete. Utveckla vårt mångkulturella arbete, ta tillvara resurser som finns på Ekorren bland barn och pedagoger. Användas oss av Plan för likabehandling och mot kränkande behandling och Barnkonventionen i vårt arbete med värdegrunden. Ett material med böcker och lärarhandledning om Barnkonventionen har köpts in till Prästkragen som vi kan använda. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: Bara positiva svar. Analys: vi har frågat våra lite äldre barn, Ingen av dem är ledsna vid lämning eller visar någon annan oro. Åtgärd: Fortsätta vårt arbete Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

12 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas Analys: Vi har haft en lite mer allmänt formulerad arbetsplan i år och har upplevt det som en försämring. Vi tar nu tillbaks vår gamla plan reviderar den och använda den aktivt i vårt arbete. 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Analys: Vi har använt Portfolion till viss del men mycket av det arbetet har ersatts av annan dokumentation.

13 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Analys: Genom vårt arbete med språk och matematik har vi blivit mer medvetna och använder oss av fackord och dess begrepp. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Analys: Ekorren deltar i Förskolan prästkragens miljöarbete. Vi arbetar bland annat med sopsortering och plantering. 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Analys: Förskolan Prästkragen har i år haft fyra Sapereveckor med gemensamt tema. Vi har luktat, smakat, känt, tittat och lyssnat på olika grönsaker, frukter och bär. Analys: Alla pedagoger på Ekorren använder datorn i sitt dokumentationsarbete. Analys: På Ekorren håller vi på och lär oss om och utvecklar vårt arbete med pedagogiskdokumentation. Vi har gjort en pärm som finns för både barn och föräldrar där

14 man kan följa vårt arbete genom våra dokumentationer. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, Lärplattan, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att Analys: Vi arbetar språkstimulerande med böcker, sånger, rim och ramsor och konkret material men vill utveckla vårt arbete med TRAS och tecken som stöd. Analys: Vi har fyllt i språkdomäner tillsammans med föräldrarna. Analys: Ekorren arbetar aktivt med Lärplattan och datorn/internet. Vi söker kunskap, tittar på bilder och foton, dokumenterar, använder pedagogiska appar. Vi använder kanonen tillsammans med barnen och tittar på filmer och våran dokumentation.

15 problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. Analys: Matematik har varit en del av vårt tema det här läsåret. Till exempel har barnen samlat stenar som vi märkt med siffror och lagt i en burk för att visa hur många barn det finns på avdelningen. Barnen har också samlat pinnar som vi hängt upp i storleksordning efter att barnen har sorterat dem. Analys: Vi arbetar mycket med sång, musik och dans. Vi tycker att leken är viktigt och ger tid till den och finns nära barnen i leken. Vi har kopplat skapande verksamhet till vårt tema arbete. Analys: På Ekorren sitter flaggor uppsatta. Vi har pratat på samlingen om olika kulturer, lyssnat på musik, tittat på olika filmsnuttar. En pedagog som kommer från en annan kultur berättar om sitt hemland, visar bilder med mera. Detta arbeta ska vi utveckla

16 hela tiden! 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Analys: Vi försöker hjälpa barnen att lösa sina konflikter själva, ge dem verktyg till exempel prata istället för att skrika och gråta. Vi pratar och dramatiserar för att få barnen att förstå till exempel att det gör lika ont när jag slår någon som när jag själv blir slagen. Analys: Genom vårt tema årstidsväxlingar har vi arbetat mycket med naturvetenskap. Gjort experiment med bland annat vatten, is och färg. Vi har haft ett årstidsträd inne på avdelningen där barnen har lärt sig hur naturen förändras. Vi har tillverkat snö och blad. I vårt träd har det också bott fåglar som vi följt under året. Vi har inte kopplat vårt arbete till NTA lådorna så det måste vi bli bättre på.

17 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperspektiv Analys: Vi erbjuder alla samma möjligheter till material och lokaler. Vi väljer böcker som bryter traditionella könsmönster. Vi pedagoger är goda förebilder och medvetna om vad vi säger. Åtgärd: Vi återgår till vår gamla arbetsplan, reviderar den och använder den aktivt. Ekorren kommer att följa och arbeta med den plan som utvecklingsgruppen tagit fram för samtal, portfolio och pedagogisk dokumentation. Vi ska planera vårt TRAS arbete bättre, använda oss av årshjulet. Använda NTA lådorna. Utveckla vårt mångkulturella arbete. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? Resultat: Bara positiva svar. Analys: Svår lite abstrakt fråga för mindre barn. Om man ger förslag på vad man kan lära sig så upprepar de vad man sagt. Åtgärd: Vi som pedagoger kan vara tydligare och använda begreppet lära mer tillsammans med barnen Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

18 Metod: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Analys: Vi har genomfört barnintervjuer som vi använt som underlag för planering och utvecklingssamtal. Vi försöker utveckla intervjuerna så de ska bli lättare och konkretare för barnen till exempel genom bilder. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Analys: Genom samtal, intervjuer, observationer och att vi är nära barnen i deras lek ser vi vilka intressen och behov som finns. Analys: Vi försöker tänka på det men kan bli bättre på det. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Analys: Vi försöker ha få och tydliga regler, som barnen varit med och satt. Våra barn vet vad som gäller, tar upp

19 reglerna med varandra. Vi måste påminna varandra om att inte använda ordet inte. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Analys: Genom observationer, intervjuer och barnens lek ser vi hur vi ska förändra miljön. Vi ska låta barnen bli ännu mer aktiva och vara med och påverka miljön. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: Barnen är delaktiga i vad som sätts in i portfoliopärmarna. Analys: vi arbetar mycket med samarbete, uppmuntrar barnen att hjälpas åt i vardagen, har ofta grupparbeten inom temat. Vi ska bli bättre på att ha planerade aktiviteter där barnen får vara med och välja

20 till exempel barnens val där de får välja mellan två eller tre aktiviteter. Åtgärd: Vi försöker utveckla intervjuerna så de ska bli lättare och konkretare för barnen till exempel genom bilder. Försöka få bort ordet inte och välja andra formuleringar. Vi ska låta barnen bli ännu mer aktiva och vara med och påverka miljön inomhus och utomhus på förskolan. Vi ska bli bättre på att ha planerade aktiviteter där barnen får vara med och välja till exempel barnens val där de får välja mellan två eller tre aktiviteter. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: bara positiva svar. Analys: Vi låter barnen vara med att välja, lyssnar också på dem och tar deras åsikter på alvar. Åtgärd: Fortsätta vårt arbete med barn inflytande Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: 1. Vårdnadshavare har Resultat : Resultat :

21 kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingspla n och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Analys: Alla nya föräldrar kallades genom personligkontakt/överskolningssamtal/telefonsamtal till ett inskolningssamtal. Alla föräldrar tackade ja till erbjudandet och samtalen genomfördes. Viktigt att vi kommer ihåg att ta upp Likabehandlingsplanen! Lättare nu med det nya materialet som Utvecklingsgruppen gjort till samtalen. Analys: Vi har använt den digitala fotoramen flitigt det här läsåret, vi byter ut och har aktuella bilder ofta redan samma dag som något hänt. Vi tycker den dagliga kontakten är väldigt viktig och försöker alltid möta upp i hallen när någon kommer eller går. Föräldrapärm och veckoplanering finns alltid tillgängliga. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Analys: Vid Inskolningssamtalet diskuterar vi med föräldrarna hur inskolningen ska gå till. Vi är flexibla och ser till varje barns och familjs behov. Analys: Vi kallar till samtalet skriftligt med en lapp där det står några punkter som vi samtalar runt. Samtalen är genomförda.

22 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingspla n och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoli o-samtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Analys: Föräldramöte har genomförts och dessa punkter med mera togs upp. De föräldrar som kom var väldigt positiva till innehållet men tyvärr var det många som inte kom. Vi behöver diskutera om vi kan ha föräldramöte i en annan form för att locka fler att komma. Analys: Alla föräldrar kallades skriftligt och samtalen är genomförda. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Analys: Möjlighet till fler samtal finns. Vi informerar om det vid inskolningssamtal, föräldramöte och det står i föräldrapärmen. Vi kallar även till extra samtal om behov finns. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning Analys: Lucia utomhus i december och trivsel/jobb kväll i maj genomförda.

23 Analys: Ja möjligheten finns. 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. Analys: Möjligheten finns, skriftlig information om detta finns uppsatt. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamta l. Analys: Vi poängterar alltid och tar upp vid alla samtal att föräldrarna alltid är välkomna att besöka verksamheten. Analys: Vi följer handlingsplanen och har genomfört samtal. Åtgärd: Informera och arbeta med Likabehandlingsplanen. Diskutera och eventuellt använda nya former för föräldramöte. Arbeta med och följa det material som Utvecklingsgruppen tagit fram till samtal Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.

24 Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. Analys: representant finns i gruppen som arbetar med detta och vi har tagit del av handlingsplanen. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Analys: Vi är insatta i handlingsplanen. Analys: Vi är informerade om vad som händer. Åtgärd: Vi har kunskaper om och är insatta i handlingsplanen men arbetar inte med den just nu eftersom vår barngrupp är mellan ett och tre år Uppföljningar och utvärdering och utveckling:

25 Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling.

26 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Analys: Vi har använt portfoliopärmarna på ett annat sätt en tidigare. Vi har kompletterat med Lärplattan, Pedagogiska dokumentationspärmen och dokumentation på våra vägar. Analys: På Ekorren håller vi på och lär oss om pedagogiskdokumentation och utvecklar vårt arbete runt detta. Analys: Vi har använt oss av barnintervjuer och observationer som grund för vår planering. Analys: Vi har Trasat våra barn men varit dåliga på att sammanställa och se gruppens behov. Det måste vi bli bättre på och följa vårt årshjul.

27 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Analys: Vi blir bättre och bättre på utvärdering och uppföljning av vårt arbete. Utveckling pågår. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Analys: Revidering av arbetsplanen pågår. Analys: När enkäter genomförs tar vi del av resultatet och använder det när vi förändrar och utvecklar verksamheten. Åtgärd: Vi ska lära oss mer om pedagogiskdokumentation och utvecklar vårt arbete runt detta. Revidera vår arbetsplan. Planera och genomföra vårt TRAS arbete bättre, följa årshjulet och använda resultatet av TRAS när vi planerar vår verksamhet. 5.Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Handlingsplan TRAS: Vi gör en tydlig fördelning av barnen, vilken pedagog TRASAR vilka barn. Bestämmer ett datum när det ska vara klart (se årshjul). Planera in vid finplanering när TRASANDET ska ske. Ge varandra tid att genomföra detta. Sammanställa på en veckoplanering, så vi har sammanställningen av gruppens behov klar till planeringsdagen. Sammanställningen får då ligga till grund för planeringen av våra språkliga aktiviteter. Vi

28 planerar även in på planeringsdagen när vi ska följa upp TRAS och vem som har ansvar för vad. MÅNGKULTURELLT ARBETE: Vi lyfter de kulturer vi har i vår barngrupp och bland oss pedagoger. Koncentrerar oss mycket på sång, dans och musik. Vi kommer att använda oss av ord på alla våra språk. Om vi till exempel sätter upp en skylt med ordet höst så ska det stå höst på de andra språken som finns i gruppen också. Vi lyfter och firar olika högtider från kulturerna som finns i gruppen. Detta planeras in vid höstens grovplanering. PLANERING, UTVÄRDERING OCH ANSVARSFÖRDELNING: I vårt nya arbetslag till hösten ska vi göra en tydlig ansvarsfördelning när vi planerar. Använda oss av årshjul och arbetsplan. Göra en tydlig struktur för veckoplaneringarna och bestämma hur och när vi utvärderar.