FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

Transkript

1 FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA EN ATTRAKTIV STAD GENOM ATT TA VARA PÅ YTORNA 1

2 Andel kollektivtrafik HUR LOCKA BILISTEN FÖR FÄRRE BILAR? RESTIDSKVOTEN VIKTIG 100% 90% Kollektivtrafiken ett alternativ De viktiga delarna 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Kollektivtrafiken attraktiv Snabbhet Punktlighet Enkelhet Attraktiva fordon Bra information 10% 0% 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 Restidskvot kollektivt/bil Källa: Mats Améen, Skånetrafiken Kom ihåg! Hög turtäthet Pålitlighet Linje 12s Hög turtäthet Prioritet i signaler Motriktade busskörfält Påstigningen Egna körbanor SNABBHET PUNKTLIGHET 2

3 FÖRENKLAT LINJENÄT GER STÖRRE NYTTA AV INVESTERING Hållplatsavstånd meter Källa: HiTrans Strand 2 ÖKAD FRAMKOMLIGHET Signalprioritering Ökat hållplatsavstånd Effektivare påstigning Snabbare dörrar Kontaktlösa kort Bättre information Låggolv Effektivare hållplatser Busskörfält Bussgator Alternativa farthinder Bussanpassad gatuutformning 3

4 TÄNK SPÅRVAGN KÖR BUSS Innebär inte att man aldrig skall köra spårvagn! Varje trafikslag har sina fördelar som skall utnyttjas! Bussen har en potential och kan utvecklas i de fall då det inte finns möjligheter att anlägga en spårväg! SUPERBUSSAR KAN ÖKA KAPACITETEN MEN KRÄVER BRA FRAMKOMLIGHET Superbuss är en meter lång dubbelledbuss som går separerad från övrig trafik likt en spårväg Finns som trådbuss, elhybrid med diesel eller gas och som ren dieslebuss 8 4

5 BUSSVÄGAR, BUSSGATOR OCH BUSSKÖRFÄLT Bussvägar och Bussgator Ökar framkomligheten Kortare restid och körsträcka Billigare drift Attraktivare trafik Busskörfält Mittplacerade ger minst störning för övrig trafik Mittplacerade ger möjlighet till parkering Mittplacering ger minst risk för störningar i busstrafiken Mittplacering kräver minimering av vänstersvängar BUSSGATOR ÄR SÄKRARE ÄN GATOR SAMTLIGA BUSSGATOR I SVERIGE 2000 Olycksrisker på Bussgata för bussar 2,9 egendomsskadeolyckor per miljon vkm 1,4 personskadeolyckor per miljon vkm Olycksrisk i övriga gatunätet för bussar 7,2 egendomsskadeolyckor per miljon vkm 2,4 personskadeolyckor per miljon vkm Resultat 70% fler personskadeolyckor per vkm i blandtrafik än på bussgata! 5

6 HÅLLPLATSUTFORMNING Klack Kantsten Klackhållplats Litet utrymme Bra utrymme för väderskydd Problem med cyklar Mindre risk för felparkering Ökad framkomlighet Prioriterar bussen Dämpar hastigheten Fler P-platser PRIORITERAD BUSSTRAFIK EXEMPEL FRÅN SVERIGE Halmstad Jönköping Lundalänken Norra Älvstranden Helsingborg Malmö

7 BUSSGATA VALLÅS (HALMSTAD) Öppnad nov ,5 km bussgata 4 m bred, 6 m vid hållplatser för möte 21 nivåhpl Hållplatsyta 5 cm under bussgolvet 8 bussar från Volvo Automatisk inbromsning med 90 m långa styrslingor. Stopp med ±1 dm. Slingorna slopades Vallåsskolan Centrum 7

8 STOMBUSSLINJER JÖNKÖPING - HISTORIK Miljövänlig kollektivtrafik, 1990 Trådbussutredning, 1990 Strukturerat linjenät, 1991 Framkomlighet, 1992 Satsning på infrastruktur, Investering 95 Mskr, Invigning CityBussarna (1 och 2), juni 1996 Investering 10 Mskr, Ny entreprenör och linje 3, 2001 Ny entreprenör 2011 Linjenätet kvar 2012 Ny infrastruktur

9 JÖNKÖPING 1993 ÖNSKEMÅL ENKLARE LINJENÄT JÖNKÖPING 1993 MÅLBILD ENKELHET (SKA HÅLLA MINST 10 ÅR) 9

10 JÖNKÖPING 2012 ENKELHET (SAMMA NÄT I NÄSTAN 20 ÅR!) JÖNKÖPING CITYBUSSARNA 10

11 JÖNKÖPING 2012 INFRASTRUKTUR Östra Centrum JÖNKÖPING 2013 INFRASTRUKTUREN BLIR ÄNNU BÄTTRE FÖRPROJEKTERING

12 LUNDALÄNKEN Invigd 24 jan 2003, Längd 4 km AVSIKTSFÖRKLARING LUNDALÄNKEN MELLAN SKÅNETRAFIKEN OCH LUNDS KOMMUN Viktig del i miljöanpassat transportsystem På sikt kunna integreras i stadsbanesystem Initialt för buss - på längre sikt konvertering till spårtrafik i kombination med buss Förbered för spår så att stora merkostnader undviks Ingen blandtrafik Allhelgonakyrkan-Brunnshög Hållplatser ska ha god inpassning i stadsbilden Turutbud i högtrafik 8 minuter 12

13 KOSTNADER LUNDALÄNKEN Projektkostnader (Mkr) 1. Information utred 3,0 2. Univ sjukhuset 10,6 3. US - Kårhuset 110,0 Marklösen mm 43,6 4. Utmarksv 28,5 5. Brunnshög 15,3 6. Övrigt 5,4 Totalt 173 Finansiering (Mkr) 1. LIP-bidrag 15,3 2. RTI-bidrag 57,9 3. Lunds kn 100,0 Totalt 173 KÖKET MÅSTE RIVAS 13

14 KLINIKGATAN KÅRHUSET 14

15 UTMARKSVÄGEN NORRA ÄLVSTRANDEN Invigd 25 jan 2003, Längd 2,1 km 15

16 16

17 17

18 KVALITETSPROJEKT HELSINGBORG FÖRDUBBLING PÅ 10 ÅR Fördubblat resande Samverkansprojekt Skånetrafiken Arriva Helsingborgs stad Resan ska bli renare, punktligare, mjukare, vänligare och tydligare Ökad framkomlighet Ökade resurser bussar (56 > 60 fordon) bussar (60 > 64 fordon) bussar (64 > 68 fordon) bussar (68 > 70 fordon) bussar (70 > 73 fordon) bussar (73 > 76 fordon) påstigande (1000-tal) Stombuss 1, 2 och 5 infördes 1999 bussförarstrejk feb/mars 1999 Fördubblat resande Resandet 2005: + 4% Resandet 2006: +18% Resandet 2007: + 7% Resandet 2008: + 5% Resandet 2009: + 2% Resandet 2010: + 8% Resandet 2011: + 7% Resandet 2012: + 4% BUSSTUNNEL HELSINGBORG RAMLÖSA ÄTTEKULLA HUR EN LINJE BLEV TVÅ ,

19

20

21 BUSSAR KAN PRIORITERAS I ALLA MILJÖER! Ytterområden Halvcentrala områden Centrala områden i tät stad Brisbane - Längs motorväg 21

22 Zuidtangent Amsterdam Bommar ökar säkerheten Zuidtangent Amsterdam plant insteg utan nigning 22

23 Nantes BusWay mittkörfält 100% prio - halvcentralt Nantes BusWay fd stadsmotorväg - halvcentralt 23

24 Enschede Betongbana med konstgräs - halvcentralt Paris TVM mittläge - halvcentralt 24

25 Paris TVM fly over - halvcentralt Göteborg plankorsning - halvcentralt 25

26 Utrecht egen bana - centralt Utrecht egen bana - centralt 26

27 TACK FÖR MIG! PG Andersson Trivector Traffic, Lund 27