kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

Transkript

1 Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid + solenergi socker + syrgas Fotosyntesen är grunden för all vår mat. kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. fett Fetter är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. protein Fetter är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. makromolekyl En makrommolekyl är en mycket stor molekyl. I en makromolekyl kan det finnas tusentals eller miljontals atomer. nukleinsyra Nukleinsyror är en grupp av organiska makromolekyler som finns i kroppen. DNA är en viktig nukleinsyra. vitamin Vitaminer är en grupp av ämnen som är viktiga för kroppen, men som inte är makromolekyler. mineralämne Mineralämnen är en grupp av ämnen som är viktiga för kroppen, men som inte är makromolekyler. näringsämne Näringsämnen är ämnen som vi måste få i oss med maten. Kolhydrater, fetter, protei- ner, vitaminer och mineralämnen är näringsämnen. Nukleinsyrorna är inte näringsäm- nen, eftersom kroppen kan tillverka dem av andra molekyler. biokemi Biokemi är livets kemi. Den handlar om alla ämnen som kroppen behöver men också om alla de kemiska reaktionerna i kroppen. I reaktionerna byggs ämnena om på olika sätt eller förbränns så att vi får energi. kolhydrat Kolhydrater är ämnen som är byggda av sockerringar. Det kan vara en enda sock- erring, två sockerringar eller långa kedjor med flera hundra eller flera tusen ringar. Kolhydrater som består av en enda sockerring kan också kallas enkla sockerarter eller monosackarider. Ordet monosackarid betyder en sockerring.

2 glukos Glukos är sockret som bildas vid fotosyntesen. Glukos är en enkel sockerart (en mo- nosackarid). Ett annat namn på glukos är druvsocker, för det finns mycket glukos både i druvor och i andra frukter och bär. Det är glukos som kroppens celler använder för att få energi. Molekylformeln för glukos är C 6 H 12 O 6. fruktos Fruktos är en annan monosackarid, som också finns i frukter och bär. Ett annat namn på fruktos är fruktsocker. Den har samma molekylformel som glukos men atomerna sitter ihop i lite annan ordning. sackaros Sackaros är den sockerart som finns i strösocker, florsocker och pärlsocker. Två andra namn på sackaros är rörsocker och sukros. Sackaros är en disackarid för den är byggd av två enkla sockerarter (glukos och fruktos). Disackarid betyder två sockerringar. laktos Laktos är en annan disackarid. Den finns i mjölk och kallas också mjölksocker. Laktosmolekylen är byggd av de enkla sockerarterna glukos och galaktos. stärkelse Stärkelse är långa kedjor med upp till glukosringar. Sådana stora kolhydrater kallas polysackarider. Stärkelse fungerar som växternas energiförråd. Det finns myck- et stärkelse i potatis, mjöl och gryn. Stärkelsemolekylen slingrar sig i en spiral. Ordet polysackarid betyder många sockerringar. cellulosa Cellulosa är en polysackarid som växterna använder som skelett i cellväggarna. Cellu- losa är en polysackarid med upp till glukosringar. Glukosringarna i cellulosa är ihopkopplade på ett annat sätt än i stärkelse. Varannan glukosring är vänd uppoch- ner. Det gör att cellulosamolekylen är rak. cellulosafiber En cellulosafiber är en stark knippa med flera cellulosamolekyler som ligger intill varandra. Cellulosamolekylerna är raka och det är därför som de kan lägga sig intill varandra och bilda fibrer. kostfiber Kostfibrer är cellulosafibrer som finns i maten. Människokroppen kan inte använda cellulo- sa för att få energi, men cellulosafibrerna hjälper tarmen att fungera bra. Det finns mycket kostfibrer i vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter och andra grönsaker och frukter. snabba kolhydrater Snabba kolhydrater är kolhydrater som det går fort för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. Ett exempel är vanligt socker.

3 långsamma kolhydrater Långsamma kolhydrater är kolhydrater som det tar lång tid för tarmen att spjälka till glukosmolekyler. Då får inte kroppen all glukos på en gång. Det är nyttigare och man känner sig mätt längre. Riktigt långsamma kolhydrater består av stärkelse som är blandad med kostfibrer. GI (glykemiskt index) GI är ett mått på hur snabba kolhydraterna är. Snabba kolhydrater har högt GI, och långsamma kolhydrater har lågt GI. fett Fett är ett näringsämne som innehåller mycket energi. Ett gram fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrat eller protein. Därför använder kroppen fett som ett förråd för energi. Dessutom fungerar fettlagren under huden som värmeisolering och stötdämpare. Fetter är estrar som är uppbyggda av alkoholen glycerol och organiska syror. Glyce- rolmolekylen har tre OH-grupper, så det kan kopplas på tre syramolekyler på varje glycerolmolekyl. fettsyra Fettsyror är organiska syror som reagerar med alkoholen glycerol och bildar fetter. Fettsyrorna är långa molekyler med kolatomer. mättat fett I ett mättat fett finns det bara enkelbindningar i fettsyrorna. enkelomättat fett I ett enkelomättat fett finns det en enda dubbelbindning. fleromättat fett I ett fleromättat fett finns det flera dubbelbindningar. omättat fett Omättade fetter är ett sammanfattande namn på enkelomättade och fleromättade fetter tillsammans. matolja Matolja tillverkas av fettrika växtfröer, som till exempel oliver, solrosfrön och rapsfrön. De innehåller mycket omättade fetter. smör Smör tillverkas av grädde från komjölk och består mest av mättat fett. margarin Det finns både fast och flytande margarin. Båda tillverkas av matolja. När man tillver- kar fast margarin behandlar man oljan i fabriker så att den stelnar. När man tillverkar flytande margarin låter man en ganska stor andel av fettet vara omättat. härdat fett När man härdar fett låter man omättat fett, till exempel matolja, reagera med vätgas så att dubbelbindningarna försvinner. Det som händer är att väteatomerna binder till kolatomerna i dubbelbindningarna så att fettet blir mättat (se kapitel 7, sidan 168).

4 transfett Konstgjorda transfetter ökar risken för hjärtinfarkt. De bildas när man härdar omättat fett så att det bara blir delvis mättat. Fettsyrorna får en annorlunda form (se bilden på sidan 200) som gör att fettet fungerar på fel sätt i kroppen. omega 3-fett Omega 3-fett är en typ av fleromättade fetter som finns i fet fisk och i växtfetter. Vi behöver omega 3-fetter för att växa normalt och hålla oss friska. protein Proteiner bygger upp kroppen och gör det mesta arbetet i den. Det finns proteiner i muskler, naglar, hårstrån och hud. Se bilden nere till höger på sidan 201. aminosyra Aminosyror är byggstenarna i proteiner. Det finns 20 aminosyror som kan kombine- ras på tusentals sätt till olika proteiner. Aminosyrorna sitter ihop i en lång kedja med flera hundra aminosyror. I riktigt stora proteiner kan det finnas flera tusen aminosy- ror. Se bilden nere till vänster på sidan 201. essentiell aminosyra Essentiella aminosyror är aminosyror som vi måste få i oss med maten. Det gäller nio av de 20 aminosyrorna. Om man äter varierad mat (kött, fisk, grönsaker) är det inget problem. Det är svårare för vegetarianer. En eller flera av de essentiella aminosyrorna saknas ofta i växter. Men det är inte samma aminosyror som saknas i alla växter, så vegetarianer kan lösa problemet genom att äta flera olika sorters bönor, grönsaker och rotfrukter. hemoglobin Hemoglobin är ett protein som transporterar syre från lungorna ut i hela kroppen. Aminosyrakedjan är hopknycklad till en boll. Inne i bollen finns det en järnjon, som kan bära med sig en syremolekyl. muskelprotein Muskelproteiner finns i musklerna. De kan dra ihop sig så att hela muskeln blir kortare. Det är det som gör att vi kan röra oss. enzym Enzymer är en grupp av proteiner som sköter om alla kemiska reaktioner i kroppen. koagulera När proteiner koagulerar ändrar de form och klumpar ihop sig. Värme kan göra att proteinerna koagulerar. Då kan de inte fungera på rätt sätt längre. Därför försöker kroppen hålla kvar den normala kroppstemperaturen på 37 C. När man kokar eller steker ett ägg koagulerar proteinerna i ägget

5 enzym Enzymerna sköter om de kemiska reaktionerna i kroppen. Enzymerna gör att reaktionerna går fortare, och de gör dessutom att kroppen kan styra vilka reaktioner som sker. Det behövs olika reaktioner vid olika tillfällen. Varje enzym är specialiserat på en enda reaktion. amylas Amylas är ett enzym som finns i saliven och i tarmen. Dess uppgift är att dela upp stärkelsemolekyler i glukosmolekyler. Det är nödvändigt för att kroppen ska kunna få energi från stärkelsen. förbränning av glukos Förbränningen av glukos gör att cellerna kan få energi. Det är olika enzymer som gör att glukosmolekyler kan reagera med syrgasmolekyler vid kroppstemperatur. Glukos och syrgas blir koldioxid och vatten, samtidigt som det frigörs energi. Enzymerna gör också att reaktionen sker i många små steg. Det släpps bara loss lite energi i taget, och då kan kroppen lättare ta vara på den. tensid Tensider är ämnen som kan bädda in fettet i smutsen så att det kan sköljas bort med vatten. Tensidmolekyler har en fettälskande ände och en vattenälskande. Den fettälskande änden vänds mot den feta smutsen, och den vattenälskande änden vänds ut mot vattnet. fettälskande En fettälskande del av en molekyl tycker inte om vatten men trivs i fett. Den fettälskande delen är opolär. vattenälskande En vattenälskande del av en molekyl är polär och trivs i vatten. hårt vatten Hårt vatten är vatten med upplösta kalciumjoner. När man använder gammaldags tvåltensider i hårt vatten, slår sig kalciumjonerna ihop sig med tvåltensiderna och bildar små flagor som inte kan lösas upp. Istället fastnar flagorna på exempelvis kläder som man tvättar. Det är en anledning till att vi numera oftast använder konstgjorda tensider, som inte bildar sådana flagor. enzym Enzymerna i tvättmedel och maskindiskmedel bryter sönder proteinerna i fläckar av till exempel blod, svett, ägg och choklad. blekmedel Blekmedel kan inte ta bort fläckar men det kan göra fläckarna osynliga. Det innehåll- er syreatomer som reagerar med färgämnen i fläckarna och gör att de förlorar färgen. Perborat och perkarbonat är två exempel på blekmedel.