Datum Sveriges Åkeriföretag har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på innehållet i rubricerad remiss. Vi vill anföra följande.

Transkript

1 (5) Vår beteckning Dnr 27/2016 Er beteckning/diarienummer Dnr TSF Kontaktperson i detta ärende Mats Andersson Mats.andersson@akeri.se Transportstyrelsen vag@transportstyrelsen.se YTTRANDE ANGÅENDE FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV TRANSPORTSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD (TSFS 2016:XX) OM FORTBILDNING OCH OM UTBILDNINGSVERKSAMHET FÖR YRKESFÖRARKOMPETENS Sveriges Åkeriföretag har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på innehållet i rubricerad remiss. Vi vill anföra följande. Allmänt Sveriges Åkerföretag (SÅ) anser att det är av största vikt att det skapas förutsättningar för branschen att kunna fortbilda sina yrkesförare på bästa sätt, där fortbildningen följer med den utveckling som sker i branschen. Som det beskrivs i prop. 2007/08:10 Fortbildningen bör tillgodose såväl företagets behov i den bransch där det är verksamt som den enskilde förarens behov av att öva särskilda färdigheter. Fortbildningen ska vara en obligatorisk och personlig kompetensutveckling för den enskilde föraren. Fortbildningen bör alltså organiseras på ett sätt som medger flexibla lösningar. SVERIGES ÅKERIFÖRETAG BOX 7248, STOCKHOLM Besöksadress: Kungsgatan 24, 6tr Telefon: +46 (0) info@akeri.se

2 (5) Läser man i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG BILAGA 1 fram går det tydligt att bilagan är en lägstanivå gällande. MINIMIKRAV I FRÅGA OM KOMPETENS OCH UTBILDNING FÖR YRKESFÖRARE. Den lägsta kunskapsnivån får inte vara lägre än nivå 2 enligt de utbildningsnivåer som anges i bilaga 1 till beslut 85/368/EEG(1), det vill säga den nivå som uppnåtts genom utbildning i den obligatoriska skolan, kompletterad med en yrkesutbildning. Fortbildningens innehåll SÅ ställer sig positiv till att utbildningen i framtiden inte behöver omfatta samtliga ämnen och avse alla mål enligt förslaget. Det som dock måste förtydligas och läggas till i förslaget är att föraren ska kunna fortbildas på andra underämnen än de som anges i bilagan. I dag är vi låsta att explecit följa bilagan och dess innehåll vilket begränsar fortbildningen då bilagan inte är komplett för föraren. SÅ kommer nedan att förklara hur fel det är. 1. Avancerad träning i rationell körning med beaktande av säkerhetsbestämmelserna. 1.2 Mål att känna till säkerhetsanordningarnas tekniska egenskaper och funktion för att behärska fordonet, minska slitaget och förebygga störningar. Ett bra mål men när man kommer till underämnet nedan så missar man målet. Särskilt egenskaperna hos det hydrauliska bromssystemet, Här är ett exempel där det är självklart att man ska kunna lägga till eller ändra i ett underämne för att kunna nå målet och huvudämnet för att följa utveckling i branschen. I dag är det pneumatiska promsar på tunga lastbilar, att fortbilda på hydrauliska skulle direkt vara felaktigt om man ser till förarens fortbildning. 1.3 Mål att kunna optimera bränsleförbrukningen. Ett bra mål men när man kommer till underämnet blir det ytterliggare svårt att nå målet på ett bra sätt. Optimering av bränsleförbrukning genom att tillämpa de kunskaper som anges i punkterna 1.1 och 1.2. Ser man här till de mål och underämnen som finns är det ytterst svårt att nå målet på bästa sätt. En yrkesförare i dag tar massor av egna beslut i sin vardag som kommer att påverka hur mycket han kan optimera bränsleförbrukningen, här finns det en begränsning i underämnen där man som utbildare måste kunna lägga till även andra ämnen som för SÅ är självklara. Tex logistik, fyllnadsgrad och vägval som är av största betydelse om man ska se till bränsleoptimering där föraren i dag många gånger tar besluten själva i sin vardag. I dag är det hård konkurens med små marginaler i branschen, där företagets viktigaste resurs är föraren. Förarens val är mång gånger direkt avgörande för företagets överlevnad. Regeringen skrev i prop. 2007/08:10 att fortbildningen bör tillgodose såväl företagets behov i den bransch där den är verksam som den enkilde förarens, SÅ ser det som självklart att det ska finnas utrymme i fortbildningen att ge en ökad förståelse för föraren

3 (5) hur hans beslut och agerande påverkar det ekonomiska i företaget även om det inte finns beskrivet som ett mål eller underämne. Ur ett förarperspektiv handlar det om att säkerställa att jobbet även finns kvar i framtiden och att förarens status höjs och att arbetet blir mer intressant om föraren förstår helheten. Föraren behöver också få förståelse för hur hans aktiva val påverkar miljön om vi ska klara framtida klimatmål. I nu gällande föreskrifter(vvfs 2008:159) har dock Transportstyrelsen fört in ett ämne - däckens inverkan på miljö och bränsleförbrukning - under målet Optimera bränsleförbrukningen trots att detta inte nämns i bilagan till förordningen 2007:1470. Det är uppenbarligen möjligt för Transportstyrelsen att vidga innehållet inom ramen för de enskilda målen. På samma sätt måste den nya föreskriften också kunna ge utrymme för andra väsentliga ämnen inom ramen för angivna mål. Om så inte är fallet blir möjligheten till fördjupning och anpassning mycket begränsad. Med all tydlighet hoppas vi att ni förstår vikten av att det måste finns utrymme att fortbilda förarna i andra underämnen inom tidsramen 35 timmar. Ska fortbildningen hålla samma eller högre nivå än den som bedrivs i gymnasieskolans grundutbildning är det ett måste, det lagda förslaget är inte tillräckligt bra som det är utformat i dag. SÅ deltar gärna i arbetet att utveckla innehållet i den framtida fortbildnignen som vi anser ska vara utvecklande för föraren och inte som i dag en repetition av grundutbildningen. Krav på lärare. SÅ ställer sig positiv till att lärarna ska ha dokumenterad erfarenhet under sammanlagt minst två år från transportbraschen, det borde vara ett krav om man ska kunna skapa en bra lärandemiljö där läraren kan koppla sin undervisning till exempel från det verkliga livet och ha förståelse för förarens vardag. SÅ ställer sig frågande till att man likställer krav på yrkeserfarenhet med att man är lärare vid förarutbildning för tunga kökortsbehörighet för de fordon som utbildningsverksamheten avser och således helt kan sakna yrkeserfarenhet från branschen. Ökade krav kommer att påverka återväxten när vi ska hitta lärare i framtiden, vi vet att gymnasieskolornas Transportinriktningar har svårt att hitta kompetens redan i dag. Det finns ett undantag gällande yrkeslärare där de inte måste ha lärarlegitimation för att kunna sätta betyg och fastanställas. Det kommer att bli svårt att hitta kompetens med lagda förslaget som det är utformat i dag.

4 (5) Krav på verksamheten Sveriges åkeriföretag ställer sig frågande till att man vill införa ett allmännt råd att antalet deltagare per lärare vid varje kurstillfälle skall begränsas till 20 deltagare då det inte omnämns i konsekvensutredningen. I dag har flertalet av utbildningsaktörerna utbildningstillstånd med ett tak om maximalt 30 deltagare per kurstillfälle vilket vi i dag tycker fungerar bra både vad gäller kvalite och genomförande. Att begränsa antalet deltagare kan innebära att flertalet av utbildningsaktörerna måste bryta eller omförhandla redan ingångna avtal, fortbildningen kommer att bli dyrare för branschen och många åkerier kommer inte att kunna ha en gemensam fortbildning i framtiden. Det är upp till varje enskilt utbildningsföretag att säkerställa att man håller god kvalite på utbildningen, en allmän rekomendation kan tolkas som ett krav och det kommer att få stora konsekvenser. SÅ anser att det allmänna rådet om gruppstorlek tas bort. Föraren SÅ anser att det kommer att gynna föraren att man i framtiden kan anpassa fortbildningen utifrån förarens behov. Branschen vill ha möjligheten att rymma så mycket fortbildning för föraren som möjligt inom ramen för YKB, i dag är det många andra krav på utbildning/fortbildning som är liknande YKB och föraren upplever många gånger att han går nästan samma kurs två gånger. För att kunna höja kvaliten på utbildningen önskar branschen rymma tex ADR, Arbete på väg, bakgavellyft mm inom ramen för YKB. Utbildaren SÅ ser positivt på att utbildaren ska kunna hantera ändringar i befintliga utbildningsplaner genom anmälan till myndigheten. SÅ vill dock framför att det finns risker att den ensklida föraren kan komma i kläm om det inte i framtiden ges möjlighet för utbildaren att ha flera kursplaner på befintligt tillstånd. Detta då många förare redan har genomgått en eller flera delkurser i den redan befintliga kursplanen som arbetats fram av de stora aktörerna. Utbildare kan också vara knutna i avtal och ha svårt att förändra sin utbildning om det inte är flexibelt. För att också kunna skapa en mer anspassad fortbildning måste det finnas utrymme för utbildaren att ha fler kurser på sin utbildningsplan än totalt 35 timmar på sitt tillstånd.

5 (5) Registerhållning SÅ vill här framföra vikten av ett nationellt register där varje utbildare registerar den del av fortbildning som genomförts. Detta för att motverka fusket och få en större acceptans för utbildningen hos förarna och företagen. Frågan har tidigare diskuterats många gånger och synpunkterna är redan framförda till Transportyrelsen och Näringsdepartementet. I 8 kap. 3 står Deltagarregister enligt 1 och anteckningar enligt 2 ska bevaras av utbildningsanordnaren minst fem år från datumet då deltagaren avslutat utbildningen. Deltagarregister och anteckningarna för innevarande och föregående kalenderår ska vara tillgängliga vid tillsyn där utbildningsverksamhet bedrivs. SÅ tycker att formuleringen är svår att tolka, vad menar man med ordet utbildningen? Är det genomförd fortbildning 35 timmar eller del av en utbildning? Är det flera utbildningsanordnare inblandade i fortbildningen är det bara den sista som har information om när den avslutas. Stärka åkerinäringen Transportstyrelsens övergripande transportpolitiska mål är att säkerställa samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. I det uppdraget ser vi det som självklart att myndigheten lyssnar och säkerställer att fortbildningen kan anpassas på det sätt som branschen efterfrågar. Sveriges Åkeriföretag Rickard Gegö Verkställande direktör