Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:117) om ansökan och utfärdande av färdskrivarkort;

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Camilla Sundén Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:117) om ansökan och utfärdande av färdskrivarkort; Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:117) om ansökan och utfärdande av färdskrivarkort behöver ändras redaktionellt. Skälet till detta är ändrade lagrumshänvisningar i och med ikraftträdande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet. Föreskrifterna ska också kompletteras så att ansökan om färdskrivarkort kan ske elektroniskt, ytterligare id-handlingar ska godkännas vid för identitetsprövning samt att 7 upphävs. 7 rör ansökan om ansökan om förarkort för elev i körkortsutbildning. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Europaparlamentet och rådet har beslutat om en ny förordning för färdskrivare som trädde i kraft den 1 mars 2014, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet 1. Föreskrifterna behöver ändras redaktionellt med avseende på ändrade lagrumshänvisningar som en följd av ikraftträdandet av förordning (EU) nr 165/2014. Utöver de redaktionella justeringarna i 6, föreslås även att 3 utökas med elektronisk ansökan (e-tjänst) för färdskrivarkort samt att 7 upphävs då det inte finns ett behov av att elever i gymnasieskola innehar ett förarkort. Förarkorten har använts av eleverna när de varit ute på arbetsplatsförlagt lärande, APL. De har med stöd av förarkortet, i strid mot lagen (2007:115) 1 EUT L 60, , s, 1-33 (Celex32014R0165)

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (7) om yrkesförarkompetens då framfört tunga fordon i kommersiell verksamhet med en ordinarie förare vid sidan som fungerade som handledare. Att utföra gods- och persontransporter ställer höga krav på kunskap och skicklighet därför krävs enligt lagen om yrkesförarkompetens ett yrkeskompetensbevis för att få utföra sådana transporter. Lagen innehåller bland annat krav på grundläggande utbildning, som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Yrkeskompetensbeviset gäller i fem år. Därefter krävs att föraren går en återkommande fortbildning vart femte år för att förnya beviset. Den som utför gods- eller persontransporter utan att vara berättigad till det enligt lagen om yrkesförarkompetens döms till böter. Till samma straff döms den som i sin transportverksamhet uppsåtligen eller av oaktsamhet anlitar en förare som inte är berättigad att utföra gods- eller persontransport. Då elever som ännu inte slutfört den gymnasiala utbildningen saknar yrkeskompetensbevis så får de inte utföra kommersiella transporter. Det behövs därför inte bestämmelser om utfärdande av förarkort för den kategorin. Övningskörning ska ske i skolans fordon där förarkort inte behövs då sådan verksamhet är undantagen från reglerna om kör- och vilotider. Ett problem som identifierats över tid är att medborgare från en stat som är fördragsslutande part till AETR 2 och som planerar bosätta sig i Sverige inte kan ansöka på föreskrivet sätt om nytt förarkort. I samband med att föraren avser att ändra sin normala hemvist från ett s.k. AETR-land till Sverige kan detta sammanfalla med att förarkortet behöver förnyas. En sådan förare kan idag inte ansöka om förarkort hos Trafikverket och inte heller hämta ut utsänt förarkort hos postens ombud då denne inte kan legitimera sig med de id-handlingar som Transportstyrelsen idag accepterar enligt 8. Därför föreslås en utökning av tillåtna legitimationshandlingar att även innefatta pass från länder som är fördragsslutande parter till AETR. 1.1 Föreskrifternas i kraftträdande Då förordning (EU) nr 165/2014 i sin helhet ska börja tillämpas 1 januari 2017 bör föreskrifterna träda i kraft snarast. 2 Europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR). Geneve den 1 juli 1970.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (7) 2. Vad ska uppnås? Föreskrifterna ska ändras redaktionellt så att lagrumshänvisningarna stämmer överens med gällande EU-förordning. Dessa redaktionella ändringar konsekvensutreds inte vidare. Ansökningsförfarandet om färdskrivarkort förenklas genom att även kunna göras på elektronisk väg genom av Transportstyrelsen tillhandahållen e- tjänst. Elever i gymnasial körkortsutbildning har inte behov av att inneha ett förarkort. Rutinerna för ansökan och utfärdande av förarkort för dessa elever fyller därför inte längre något behov. Med nuvarande ordning kan elever i gymnasial körkortsutbildning erhålla förarkort och därmed förledas tro att de får köra i kommersiell trafik under APL trots att de saknar yrkeskompetensbevis. Från den 10 september 2016 krävs att du har ett yrkeskompetensbevis för att få köra godstransporter med tung lastbil. Motsvarande krav gäller för persontransporter med buss sedan den 10 september Sedan kraven på yrkeskompetensbevis införts så fyller 7 inte någon funktion då övningskörning redan är undantagen från kör- och vilotidsreglerna. Med anledning därav föreslås att paragrafen upphävs. Föreskriftsförslaget innebär att även en medborgare från en stat som är fördragsslutande part till AETR ska kunna få ett förarkort utfärdat i Sverige om denne avser, eller redan ändrat, sin normala hemvist till Sverige. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Om inte ändring av lagrumshänvisningen genomförs kommer föreskriften att hänvisa till lagstiftning som upphört att gälla. Om 3 inte ändras kommer ansökan om färdskrivarkort endast kunna göras på blankett fastställd av Transportstyrelsen vilket gör att en förenkling av ansökningsförfarandet inte kan komma till stånd. Om 7 inte upphävs kan eleverna fortfarande erhålla förarkort och med stöd av detta fortsätta att ledas i tro att de får utföra transporter i åkeriers kommersiella verksamhet trots att de saknar yrkeskompetensbevis. Sker detta är det en lagöverträdelse. Medborgare från en stat som är fördragsslutande part till AETR kan inte ansöka om ett förarkort i de fall det skulle vara nödvändigt. Därmed kvarstår problemen med att en sådan person, i sitt nya land, inte kan utföra sitt arbete som förare i kommersiell trafik.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (7) 3.2. Alternativ som inte innebär reglering Föreslagna ändringar kräver reglering Regleringsalternativ Transportstyrelsen gör bedömningen att problemet som har identifierats gällande inaktuella lagrumshänvisningar behöver åtgärdas genom en anpassning av lagrumshänvisning till förordning (EU) nr 165/2014. Transportstyrelsen ser inga andra lösningar på de övriga problemen än att utöka 3 med elektronisk ansökan, upphäva 7 och att komplettera 8 med att införa ytterligare id-handlingar som godkänns. 4. Vilka är berörda? Utökningen av ansökningssätt i 3 berör dem som ansöker om förarkort. Transportstyrelsen utfärdar cirka förarkort per år. Berörda av ändringen i 7 är elever i gymnasieskola som går på utbildning för tunga körkortsbehörigheter men som ännu saknar körkort och yrkeskompetensbevis. Utökningen av godkända id-handlingar berör endast förare av tunga fordon med hemvist i en stat som är fördragsslutande part till AETR, och som behöver ändra sin normala hemvist till Sverige. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Föreslagen reglering blir tydligare Medborgare Ansökan om förarkort blir enklare och mer tillgänglig genom införandet av e-tjänst Staten, regioner eller landsting och kommuner Ingen påverkan.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (7) 5.4. Externa effekter Ingen påverkan. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Då inte flera alternativ till reglering finns än som beskrivits här ovan behöver enbart ett övervägande göras om att reglera på föreslaget sätt, eller inte reglera. Konsekvenserna för de olika alternativen finns framförallt att läsa under punkt 2, 3.1 och 3.3. Transportstyrelsen föreslår därför att regleringen sker enligt förslaget. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 10 kap. 16 förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Föreslagen reglering överensstämmer helt med den EU-rättsliga och går därför inte utöver den. Den går inte heller utöver några andra internationella regler. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? I och med att förordning (EU) nr 165/2014 börjar tillämpas 1 januari 2017 bör föreskrifterna träda i kraft snarast. Informationsinsatser bör riktas mot berörda skolor och branschorganisationer. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (7) samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Genom att skapa fler sätt att ansöka om färdskrivarkort blir ansökningsprocessen enklare och mer lättillgänglig. Effekten av att begränsa utgivningen av förarkort till elever som saknar komplett yrkeskompetensutbildning grundlägger en säkrare funktion och användning av transportsystemet. Transportstyrelsens förslag att utöka möjligheten för förare från en stat som är fördragsslutande part till AETR att erhålla svenskt förarkort, när den normala hemvisten ändras, ligger helt i linje med funktionsmålet att skapa ökad tillgänglighet. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Säkerheten i transportsystemet bedöms öka i och med att förare som inte genomgått yrkesförarkompetensutbildning inte tillåts framföra fordon i kommersiell trafik. Med Transportstyrelsens förslag att möjliggöra för förare från en stat som är fördragsslutande part till AETR att erhålla svenskt förarkort uppnås ökad funktion och användning av yrkeskompetens inom transportsystemet.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (7) C. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt D. Samråd Under föreskriftsarbetet har kontakter tagits med Skolverket. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Camilla Sundén camilla.sunden@transportstyrelsen.se Johan Olofsson Johan.olofsson@transportstyrelsen.se Jonas Malmstig Jonas.malmstig@transportstyrelsen.se