Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Transkript

1 Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve,

2 När används skärvätskor Skärvätskor används i de flesta industriella skärande metallbearbetningsoperationer. Dess uppgift är att smörja, kyla detaljen och verktyget samt transportera bort spånorna. Anställda exponeras för aerosol ( skärvätskedimma ) och stänk, på huden och i andningsvägarna. 6300,Martin Kurdve, MCR member konference

3 Skärvätsketyper Raka oljor Vattenbaserade: - emulsioner, syntetiska lösningar, semisynteter. Innehåll i vattenbaserade skärvätskor som påverkar hälsan -Emulgatorer -ph buffert -Rostskydd -Skumdämpare -Biocider Föroreningar -Metallpartiklar -Smörjoljor -Andra processvätskor -Bakterier/svamp -Endotoxiner och restprodukter 3 Date

4 Hälsoeffekter av skärvätskor Akuta effekter Övre luftvägar Nedre luftvägar Huvudvärk Ögon Eksem Kroniska effekter Astma Allergiskt eksem Kroniska lungsjukdomar Cancer, hud och lungor 4 Date

5 irritation hudkontakt allergi cancer Arbetsmiljö Aerosol/stänk irritation inandning astma cancer 5 Date

6 Stänk hudkontakt irritation allergi olja biocid metaller formaldehyd MIT, CIT Co; Ni Arbetsmiljö Aerosol inandning irritation bakterier oljedimma formaldehyd cancer aminer partiklar endotoxiner Nitrosaminer 6 Date

7 Hälsorisker med Skärvätskor Studier har visat att de flesta skärvätskor in use har en negativ effekt på andningsvägarna. Raka oljor och vattenbaserade påverkar övre andningsorganen. Farlighet: Semisynteter > emulsioner >> syntetiska lösningar (Gordon 2004) synteter/semisynteter > rak olja > emulsioner (Greaves 1997) Slipning > skärande bearbetning Olika definitioner på syntet, semisyntet etc i olika studier Problem med sammanblandning av resultaten för slipning/synteter Vad i vätskan bidrar till de negativa effekterna? Farliga komponenter: Biocider-formaldehyd, aminer, emulgatorer Föroreningar: Metallpartiklar, bakterier, endotoxiner 7 Date

8 Ämnen i skärvätskor med hälsoeffekt Ämne Aktiv substans Effekt Biocider - formaldehyd - Allergi, luftvägar isothiazoliner - Allergi, hud Etanolaminer - nitrosaminer - Cancer Aminer - alla - Allergi, luftvägar Borsyrekomplex- borsyra - Reprotox Fettsyreestrar - alla - Allergi, hud Oljor - PAH - Cancer, hud luftvägar Lösningsmedel - Neurotox Bakterier, levande - mycobakterier - olika symptom Bakterier, döda - endotoxiner - luftvägar, HP? 8 Date

9 Föroreningar i vätskan Läckolja och partikelföroreningar bidrar till bakterietillväxt Bakterier och mögel kan påverka hälsan direkt Små metallpartiklar i aerosolen kan bidra till hälsoproblem/irritation Bakterier kan bidra till bildning av nitrosaminer och toxiska restprodukter som endotoxiner*. * Endotoxiner är en restprodukt från döda bakterier. Figur från Daghini L och Kurdve M. Best practice i anläggningsutformning och monitoreringsystem för skärvätskorprocessvätskecentrum Workshop 2, Date

10 Skötsel av Skärvätskesystem Skötseln av systemen har visat sig ytterst viktiga för att undvika hälsorisker. Ofta viktigare än typ av vätska. (Simpson 2003) - Specifikationen för en funktionell vätska är gynnsam för bakterietillväxt. Bakterierna kan ge ökad hälsorisk - Instabila processer ger hög bakteriehalt, kräver addering till hög biocidhalt som vid avdödning ger hög endotoxinhalt. - Läckolja bidrar till båda de ovanstående problemen. 10 Date

11 Studier av självupplevda besvär (Volvo) Flera studier har gjorts vid olika anläggningar Självupplevda besvär ger svårighet med klinisk bedömning Väldigt få medicinskt konstaterade symptom Gruppsykologiska effekter kan inverka Trots detta ett gott mått på produktivitet Resultat Övre luftvägarna, rinnsnuva och förkylningsliknande symptom verkar korrelera med högre halter av aerosol Vissa anläggningar huvudvärk, otydlig mätning. Ibland har allvarliga symptom i nedre luftvägarna förekommit, men ännu finns inte bevis att det har med aerosoler att göra. Linnea Lillienberg kommer snart att publicera en mer omfattande besvärsstudie för hela Sverige. 11 Date

12 Skärvätske aerosolhalter i luft AIHAs (ACGIH) rekommendation <0,5mg/m3 luft Mätningar i fem svenska verkstäder medelhalt 0,19-0,25 mg/m3 luft (inhalerbart)* - Linnea Lillienberg Toppar med gånger detta mättes under kortare tider.* Trots låga halter förhindrar det inte att vi ser signifikanta symptom på luftvägsbesvär (även internationella studier). Oavsett vad i innehållet som är farligast bör man minska exponeringen för vätskan. Särskilt högre halter under kortare tid bör begränsas. Dessa toppar i exponering är vanliga vid renblåsning med tryckluft, arbete inuti maskinen och vid otillräcklig inneslutning *L. Lilienberg, Exposure to metalworking fluid aerosols and determinants of exposure, MRF Symposium Detroit Date

13 Rekommendationer för att undvika hälsorisker Inom Volvo rekommenderas minskning av peakarna genom att: Undvika eller minska torrblåsning Sköljning före torrblåsning (ger lokalt sänkt koncentration) Förbättra processventilationen runt operatören Innesluta maskiner Ingen luft-recirkulation, ventilera ut processventilation genom filter och värmeåtervinning. (minskar även temperaturgradienter) Bibehålla god skötsel och kontroll av vätskan Designa maskiner enligt principerna: lätt att hålla ren, lätt att underhålla vätskan, korrekt processventilation och inneslutning 13 Date

14 Luftvägsbesvär av skärvätskor ( ) - typiska besvär där exponering för skärvätskeaerosol kan bidra (Volvo A och Volvo B) Besvär från övre luftvägar och ögon Sveda i svalget Heshet Sveda och röda ögon Rinnande eller tät näsa Torrhosta Slemhosta Besvär från nedre luftvägar Tät i bröstet Pip i bröstet Andnöd Torrhosta Slemhosta 14 Date

15 Besvär vid några Volvo anläggningar Volvo A och Volvo B: Främst besvär från de övre luftvägarna Rinnande eller tät näsa Torrhosta Sveda eller röda ögon Få personer med hudbesvär, inga med allergiska eksem Vid Volvo C även besvär med trötthet och huvudvärk Inga rapporter om HP (influensa liknade symptom med feber, ledvärk) 15 Date

16 Besvär, åtgärd och resultat: Volvo C Åtgärder : Byte av skärvätska, minskning av renblåsning och förbättrad processventilation Förändringar av besvär (n=21 resp 31) Trötthet från 52% till 13% Huvudvärk från 29% till 3% Klåda/irritation i ögon från 38% till 0% Rinnande/täppt näsa från 52% till 19% Heshet, halstorr från 38% till 10% Torr/rodnande hud i ansiktet från 43% till 3% Torr/rodnande hud på händerna från 33% till 10% % NUVARANDE BESVÄR Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda/sveda/irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna 2001% totalt 2002 % Totalt 2004 % 16 Date

17 En Volvostudie (Volvo D) En avdelning visar större andel besvär än två andra avd. (varav en kontroll) >50% har uppgett upprepade problem under 2 år, 8% lunginflammation 38% förkylningsliknande symptom Såväl mätningar som självupplevda symptom har undersökts Förändrade förhållanden: mer bakterier/endotoxiner lägre ventilation. Renblåsning förekommer vid båda avdelningarna med SKV användning. Inga mätbara skillnader i astma, spirometri och antikroppar mellan avd Rökare (9% n=18) hade oftare besvär än icke-rökare Gruppsykologiska effekter kan inverka Resultat Övre luftvägsbesvär dominerar. Flera lunginflammationer, behöver utredas mer. Svårt att påvisa något statistiskt säkerställt. 17 Date

18 Volvo D: Jämförelse mellan avdelningar: Bearbetn I Bearbetn 2 Ej bearbetning Antal: (n) (referensgrupp) Pågående luftvägsbesvär 39 % +/-12% 24 % +/- 13% 19% +/-15% Infektioner < 2 år 57 % 35 % 27% +/-12% +/-14% +/-17% Det går inte att påvisa något statistiskt säkerställt då det är relativt få i studien särskilt i kontrollgruppen, felet angivet med 95% konfidentidensintervall. 18 Date

19 Erfarenheter efter åtgärder vid anläggningarna Volvo A Inga arbetsrelaterade besvär registrerade hos FHV efter vidtagna åtgärder. Volvo B Mycket färre arbetsrelaterade besvär till FHV efter åtgärderna, speciellt i de övre luftvägarna Volvo C Mycket färre arbetsrelaterade besvär i uppföljningsundersökning Volvo D Förbättring av systemdesign och skötsel av skärvätskesystem tycks ge positivt resultat, uppföljning planerad. 19 Date

20 Pågående arbete/studier Volvo fortsätter att arbeta med begränsning av exponering för kemiska hälsorisker Deltagande i forskningsprojekt och samarbete med övrig verkstadsindustri. Forskning på förbättrad mätning och kontroll av skärvätskesystem Volvo D: Uppföljning planerad. Vidare arbete med fysikaliska metoder för bakteriekontroll och mätningar av föroreningar i vätskan. Kontakta gärna för samarbete och utbyte av erfarenheter. 20 Date

21 Sammanfattning Många personer exponeras av skärvätskor i arbetet. Detta påverkar allmänhälsa och produktivitet negativt. 1. Undvik eller minska torrblåsning med tryckluft 2. Inneslutning av maskiner är viktigt 3. Tillse god processventilation runt operatören 4. Återcirkulera ej processluft 5. Bibehåll god skötsel och kontroll av vätskan 6. Designa maskiner enligt: Lätt att hålla rent vätskan och tankarna, Lätt att underhålla, filtrera och tilläggsdosera vätskan, Se till att processventilation och inneslutning är korrekt designade och dimensionerade 21 Date