Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Transkript

1 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Örebro

2 2

3 Sammanfattning Syftet med den aktuella enkätundersökningen är att beskriva den upplevda innemiljön vid skolan samt omfattningen av hälsosymtom som komplement till genomförda miljöundersökningar. Av undersökningen framgår att såväl personalen som föräldrar till eleverna framför uttalade klagomål på den fysiska skolmiljön. Man upplever att såväl luftkvaliteten, bullerförhållandena som temperaturförhållandena är dåliga och påtalar förekomst av obehagliga lukter. Man framför också klagomål på städningen som främst anses hänga samman med slitna och därmed svårstädade lokaler. Allergikerna besväras i högre grad än icke-allergikerna av dålig innemiljö. Innemiljöbrister förekommer i hela skolan men förefaller vara mer uttalade i Kristallen. Personalen, speciellt allergiker och de som huvudsakligen vistas på Kristallen, rapporterar förhöjd frekvens av allergiska besvär samt allmän - och slemhinnesymtom och relaterar symtomen nästan helt till skolmiljön. Icke-allergikerna besväras i hög grad av allmänsymtom men rapporterar få slemhinnesymtom, vilket skulle kunna tas som intäkt på att de kemiska emissionerna trots allt är av begränsad omfattning, vilket också genomförda tekniska mätningar talar för. Förekomsten av obehagliga lukter, bland annat mögellukter, och otillräcklig ventilation torde bidra till den upplevt dåliga luften och förekomst av symtom som trötthet, tunghetskänsla i huvudet samt huvudvärk hos såväl allergiker som icke-allergiker. De yngsta barnen, som vistas i Kristallen, rapporteras ha något förhöjd frekvens av upprepade förkylningar och långdragna hostperioder jämfört med vad som brukar gälla för elever i svenska skolor men däremot ses ingen förhöjd frekvens av allergiska sjukdomar om man tar hänsyn till åldern. Sammanfattningsvis gäller att det förekommer uppenbara brister i s lokaler och behov föreligger av miljöförbättrande åtgärder. De flesta bristerna tycks finnas i byggnaden Kristallen. Det är viktigt att man vid saneringen av lokalerna ser till att vidtagna åtgärder kvalitetssäkras och att onödig exponering förhindras under saneringsperioden. Bakgrund är en F-6 skola och består av två huskroppar byggda på 70-talet, där Kristallen härbärgerar årskurserna F-1, och Opalen/Rubinen årskurserna 2-6. Personalen och föräldrarna har framfört omfattande klagomål på innemiljön och oro för hälsopåverkan vid vistelse i den aktuella skolmiljön. Genomförda miljöundersökningar har visat på brister i innemiljön och man har därför bestämt att genomföra en omfattande ombyggnad/nybyggnad av skolan, så att den också anpassas till modern pedagogik. Den aktuella enkätundersökningen syftar till att beskriva hur den aktuella innemiljön upplevs av såväl personal som föräldrar till barnen. Det kommer att ta tid innan skolan står klar och det är väsentligt att få så bra underlag som möjligt för att kunna tillhandahålla en trygg skolmiljö under byggtiden. 3

4 Metodik De standardiserade Örebroenkäterna lämnades ut till all skolpersonal (MM 040 NA) samt till föräldrarna till barnen i årskurserna F- 6 (MM 080 NA Sp1B) tillsammans med följebrev och svarskuvert och samlades därefter in av Företagshälsovården. De oöppnade kuverten lämnades till Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro för bearbetning och tolkning samt rapportskrivning. Resultatet redovisas i form av grafer och tabeller där jämförelser görs mot andra skolmaterial. De specifika kommentarerna redovisas. Resultat Svarsfrekvens Enkäterna besvarades av samtlig personal samt föräldrarna till 208 av de 286 eleverna, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 73 %. Detta är högre än man brukar se vid motsvarande undersökningar, vilket naturligtvis medför en ökad säkerhet vid tolkningen. Personalenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för personalen samt specifikt för anställda som på enkäten uppgivit att de arbetar på Kristallen. I samma tabell redovisas motsvarande uppgifter från andra skolpopulationer. Man finner därvid en hög förekomst av allergiska besvär hos personalen, mest uttalat för personalen på Kristallen (dock enbart 9 personer). Tabell 1. Karaktäristika för personalen vid skolan samt några jämförelsematerial, utryckt i procent. Örebro Personal Kristallen Karlskoga Tjörn Nyköping Stor databas Antal Kön (% män) Ålder (medel) Rökare (%) Astmabesvär (%) Hösnuva (%) Eksem (%) Av Figur 1 framgår att personalen ofta besväras av instängd dålig luft, obehaglig lukt, buller, damm och smuts och i viss utsträckning också varierande och låg rumstemperatur samt dålig belysning. En överfrekvens av allmänsymtom och slemhinnesymtom rapporteras och dessa symtom relateras i mycket hög utsträckning till skolmiljön. Allergikerna besväras mer av såväl temperaturförhållandena som luftkvaliteten jämfört med icke-allergikerna (Figur 2). Klagomålen på buller samt damm och smuts är lika vanliga bland såväl allergiker som ickeallergiker. Allergikerna (men inte icke-allergikerna!) besväras av slemhinnesymtom medan allmänsymtomen är lika vanliga bland såväl allergiker som icke-allergiker. Av Figur 3 framgår utfallet för personalen vid Kristallen. Personalen besväras i högre grad än övrig personal av buller, dålig belysning, damm och smuts men besväras också av dålig luftkvalitet och temperaturproblem. Trots detta relaterar man snarast färre symtom till arbetsmiljön jämfört med vad som gäller för övrig personal. 4

5 Figur 1. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Örebro, maj 2012 Personal erensdata enligt Rapport M5/90, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Totalt (n = 39) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/ Figur 1. Besvärande miljöfaktorer samt symtomutfall för personalen vid. Det skuggade området markerar innemiljöer utan kända klimatproblem. 5

6 Figur 2. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Örebro, maj 2012 Personal - Allergi resp Ej allergi erensdata enligt Rapport M5/90, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Allergi (n = 22) Ej allergi (n = 17) Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/ Figur 2. Besvärande miljöfaktorer samt symtomutfall för allergiker respektive icke-allergiker bland personalen vid. Det skuggade området markerar innemiljöer utan kända klimatproblem. 6

7 INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Örebro, maj 2012 Personal - Kristallen erensdata enligt Rapport M5/90, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Totalt (n = 9) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/ Figur 3. Besvärande miljöfaktorer samt symtomutfall för personalen vid. Det skuggade området markerar innemiljöer utan kända klimatproblem. 7

8 I Tabell 2 redovisas utfallet för de fyra psykosociala frågorna och jämförelser ges med andra skolmaterial. Personalen upplever att man ofta har för mycket att göra. Frågan om stöd från arbetskamrater är svårtolkad. Tabell 2. Upplevelsen av det psykosociala klimatet bland skolpersonalen genom delfrågor beträffande arbetsinnehåll, arbetsbelastning, påverkansmöjligheter samt socialt stöd. Tabellvärdena uttryckta i procent. Personal Stor Kristallen Karlskoga Tjörn Nyköping databas Antal Ofta engagerande och stimulerande arbete Ofta för mycket att göra Ofta påverkansmöjligheter Ofta stöd från arbetskamrater Ett antal specifika kommentarer lämnas av personalen. Flera kommentarer gäller slitna, sjabbiga, dåligt underhållna lokaler som är trånga med tanke på de stora barngrupperna. Man upplever inneluften som dålig. Det är kallt i såväl klassrum som arbetsrum och det luktar mögel. Man upplever att det är smutsigt, väsentligen på grund av att det är svårstädat. Flera kommentarer gäller dålig luft och höga bullernivåer i idrottens omklädningsrum. Personalen i Kristallen klagar på höga ljudnivåer, dålig luft och att det luktar mögel i vissa lokaler. 8

9 Föräldraenkäten Karaktäristika för elevpopulationen F-6 redovisas i Tabell 3, där jämförelser också görs mot några andra skolpopulationer. Tabell 3. Karaktäristika för elevpopulationen. Tabellvärdena uttryckta i procent. Elever F-6 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Andel pojkar Född i Sverige Ärftlighet för allergi Boende i villa Husdjur hemma Rökhem Röker hemma inomhus Fukt/mögel i hemmet Imma på fönster vintertid Upplevd innemiljö Föräldrarna upplever skolmiljön mycket negativt vad gäller luftkvalitén, bullerförhållandena samt utrymmena, men man har också synpunkter på belysningen och städningen (Tabell 4). Tabell 4. Föräldrarnas upplevelse av barnens skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Elever F-6 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Av Tabell 5 framgår att föräldrarna till barnen i Kristallen upplever miljöförhållandens som sämre än i Diamanten och Opalen, även om dessa också upplevs ha betydande brister i skolmiljön. 9

10 Tabell 5. Föräldrarnas upplevelse av barnens skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Elever F-6 Kristallen Diamanten Opalen Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Rapporterade symtom Föräldrarna hänför rapporterade symtom i begränsad utsträckning till skolmiljön (Figur 4) och det är framför allt de allergiska barnen som rapporteras ha såväl slemhinnesymtom, hudsymtom som uppge trötthet, vilket är vad man kan förvänta (Figur 5). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 208) Beror på skolmiljön Figur 4. Frekvensen av rapporterade symtom för s elever. Skuggat område markerar referensvärden för skolor utan kända klimatproblem. 10

11 BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Allergi (n = 86) Ej allergi (n = 121) Figur 5. Frekvensen av rapporterade symtom för allergiker respektive icke-allergiker bland s elever. Skuggat område markerar referensvärden för skolor utan kända klimatproblem. I figurerna 6, 7 och 8 redovisas symtomutfallet för Kristallen, Diamanten och Opalen. Det är framför allt i den förra som föräldrarna rapporterar en överfrekvens av symtom, även om de även här relaterar symtomen i begränsad utsträckning till skolmiljön. 11

12 BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur 6. Frekvensen av rapporterade symtom för elever på Kristallen. BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Kristallen (n = 56) Beror på skolmiljön Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Diamanten (n = 63) Beror på skolmiljön Figur 7. Frekvensen av rapporterade symtom för elever på Diamanten. 12

13 BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur 8. Frekvensen av rapporterade symtom för elever på Opalen. Opalen (n = 89) Beror på skolmiljön 13

14 Av Tabell 6 framgår förekomsten av allergier och infektionssymtom bland eleverna och jämförelser görs med andra skolpopulationer. Framför allt upprepade förkylningar och långdragna hostperioder är något vanligare bland barnen i medan förekomsten av allergier inte avviker i större utsträckning. Matsituationen upplevs väsentligen vara normal för svenska skolor (Tabell 7). Tabell 6. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna. Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Elever kl F-6 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Tabell 7. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mot olika referenspopulationer. Elever kl F-6 Karlskoga Tjörn Antal Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolan Tycker om skolmaten Blir mätt av skolmaten Brukar äta lagad mat efter skoldagen Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten (andel Ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel Ja ) Nyköping

15 Upprepade förkylningar och antibiotikaanvändning är vanligare hos barnen i Kristallen jämfört med barnen i de övriga byggnaderna, men annars ses inga stora skillnader (Tabell 8). Det som försvårar bedömningen av såväl allergier som infektionssymtom är att dessa varierar stort med barnens ålder och framför allt de senare brukar vara vanligare bland de yngsta barnen (Se Bilaga). Av Tabell 9 framgår föräldrarnas upplevelse av matsituationen som inte avviker från vad man brukar se, dvs. att barnen upplever skolmaten mindre positivt med ökad ålder. Tabell 8. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna. Jämförelser görs mellan elever i de olika byggnaderna i. Tabellvärdena uttryckta i procent. Elever kl F-6 Kristallen Diamanten Opalen Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Tabell 9. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mellan barnen i de olika skolbyggnaderna. Elever kl F-6 Kristallen Diamanten Opalen Antal Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolan Tycker om skolmaten Blir mätt av skolmaten Brukar äta lagad mat efter skoldagen Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten (andel Ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel Ja )

16 Specifika kommentarer Ett litet antal specifika kommentarer lämnas av föräldrarna. En förälder till barn på Kristallen påpekar att slitna mattor gör lokalerna svårstädade. Stora barngrupper medför höga ljudnivåer och stress bland annat i matsal och vid påklädning. En kommentar gäller lukt av fukt/mögel och en förälder säger att barnet tycker att det luktar konstigt i skolan. Lukter uppges förekomma från toaletter. Föräldrarna till de äldre barnen talar om slitna lokaler i behov av renovering. Man talar också här om dålig luft i toaletter och lukt från barnens kläder. Flera kommentarer gäller att det är kallt, delvis beroende på att man vädrar ofta. Bedömning Såväl personalen som föräldrar till eleverna framför uttalade klagomål på den fysiska skolmiljön. Man upplever att såväl luftkvaliteten, bullerförhållandena som temperaturförhållandena är dåliga och påtalar förekomst av obehagliga lukter. Man framför också klagomål på otillräcklig städning som anses hänga samman med att lokalerna är slitna och därmed svårstädade. Allergikerna besväras i högre grad än icke-allergikerna av dålig innemiljön. Innemiljöbrister förekommer i hela skolan men förefaller vara mer uttalade i Kristallen. Personalen, speciellt allergiker och de som huvudsakligen vistas på Kristallen, rapporterar kraftigt förhöjd frekvens av allergiska besvär samt allmän - och slemhinnesymtom och relaterar symtomen nästan helt till skolmiljön. Icke-allergikerna besväras i hög grad av allmänsymtom men rapporterar få slemhinnesymtom, vilket skulle kunna tas som intäkt för att de kemiska emissionerna trots allt är av begränsad omfattning, vilket också de genomförda tekniska mätningarna talar för. Förekomsten av obehagliga lukter, bland annat mögellukter, och otillräcklig ventilation torde bidra till den upplevt dåliga luften och förekomst av symtom som trötthet, tunghetskänsla i huvudet samt huvudvärk hos såväl allergiker som ickeallergiker. De yngsta barnen, som vistas i Kristallen, rapporteras ha något förhöjd frekvens av upprepade förkylningar och långdragna hostperioder jämfört med vad som brukar gälla för elever i svenska skolor men däremot ses ingen förhöjd frekvens av allergiska sjukdomar om man tar hänsyn till åldern. Sammanfattningsvis gäller att det förekommer uppenbara brister i s lokaler och behov föreligger av miljöförbättrande åtgärder. De flesta bristerna tycks finnas i byggnaden Kristallen. Det är viktigt att man vid saneringen av lokalerna ser till att vidtagna åtgärder kvalitetssäkras och att onödig exponering förhindras under saneringsperioden. 16

17 Bilaga 17

18 18