Sammanfattning Arv och Evolution

Transkript

1 Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept eller bibliotek som innehåller instruktioner för hur cellerna tillverkas. Kromosom Finns i cellkärnan. En kromosom innehåller en lång DNA tråd. Varje cellkärna i kroppen innehåller en exakt likadan uppsättning av kromosomer. Människan har kromosomer, hundar har 78 och schimpanser 48 st. Är antalet kromosomer inte hos människan kan detta leda till sjukdomar, tex Down Syndrome Var? Cellkärnan finns i cellen. I cellkärnan sitter kromosomerna och i kromosomerna finns DNA-strängen. På DNA-strängen sitter olika gener. Generna består av olika baspar. Basparen sätts samman av olika kombinationer av proteiner (A, T, C och G). Miljön påverkar dina egenskaper Det finns egenskaper som helt bestäms av arvet. T.ex ögonfärg, hårfärg och blodgrupp. Sedan finns det egenskaper som påverkas både av arvet och den miljö vi lever i. T.ex kroppsstorlek, solbränna, intelligens och hur fort man kan springa. Mutation Förändring i DNA. Mutationer kan orsakas av kopieringsfel vid celldelning, strålning, kemiska ämnen och virus. Mutationer kan också ske naturligt och ses då som utveckling av rasen. Detta kallas för evolution. Hur förs arvsanlag vidare? DNA-molekylen (strängen) delar sig själv och blir två exakt likadan. Ny DNA-molekyl Ny DNA-molekyl

2 Celldelning Vid vanlig celldelning blir en cell till två celler. De nya cellerna får exakt samma antal kromosomer och exakt samma arvsanlag. Celldelning med könsceller När könsceller bildas får ägget och spermien en kromosom från varje par. Detta kallas även för reduktionsdelning. Cell i testikeln (hos mannen och kvinnan). Där sker reduktionsdelningen Efter reduktionsdelningen i testiklarna återgår cellerna till vanlig celldelning Ägg Spermie När ett ägg och en spermie smälter samman får det 23 kromosomer från ägget och 23 kromosomer från spermien. Varje ägg och spermie innehåller inte samma kromosomer vilket innebär att det inte finns två personer som är lika genetiskt. Undantag från enäggstvillingar.

3 Egenskaper ärvs I våra celler finns två kromosomer av varje sort. Den ena kromosomen i ett par kommer från mamman och den andra från pappan. Varje kromosom innehåller ett stort antal gener. Om två anlag är olika så blir det inte en blandning av anlaget utan det starkaste som styr. Dominant anlag - Start anlag, skrivs med stor bokstav, A Recessivt anlag Vikande anlag, skrivs med liten bokstav, a Heterozygot (olika) Aa Homozygot (lika) AA,aa Korsningsschema För att bestämma hur avkomman kommer ärva anlag använder man sig av ett korsningsschema. Ett korsningsschema kan man göra på endast ett anlag eller flera anlag. Mer anlag innebär ett större och mer komplicerat korsningsschema. Exempel på korsningsschema. F är anlaget för svart päls och f anlaget för vit päls. Anlaget för svart päls är det starka anlaget och det som styr. Får man anlaget FF eller Ff så får man svart päls, men om man får anlaget ff så får man vit päls. Två svarta djur Ff och Ff para sig, kan deras avkomma då bli vit? Ja, det kan den. Enligt korsningsschemat kommer avkomman ha följande anlag FF, Ff, Ff och ff. Avkomman med anlaget ff har alltså vit päls. F f F FF Ff f Ff ff Ärftliga sjukdomar Cystisk fibros Drabbar ett barn på De som insjuknar saknar genen för ett protein som reglerar saltbalansen i celler i slemhinnan. En fjärdedel överlever sin 35-årsdag. Duchennes muskeldystrofi Ungefär en pojke på fyratusen föds med denna sjukdom. De har ett fel på ett viktigt protein i musklerna, som gör att många muskler gradvis försvagas. Dör vanligen före 20 års ålder.

4 Färgblindhet Svårt att se skillnad på färger. Ca 8% av alla män och1% av alla kvinnor lider av färgblindhet. Cancer Mutationer kan göra ett en vanlig frisk cell omvandlas till en cancercell Generna som kontrollerar celldelningen har förändrats på ett sådant sätt att de delar sig snabbt och okontrollerat. Cancercellerna blir snabbt många och bildar ofta en knöl, en tumör. Man behandlar cancer med star strålning och cellgifter. Ämnen som kan orsaka cancer kallas för cancerogena. Evolution Survival of the fittest (den som är bäst anpassad överlever) Ordet evolution betyder utveckling. Evolution är namnet på den process som orsakar att beteendet och utseendet hos alla växter, svampar och djur förändras. Anpassningen inträffar över generationer och leder till att arter blir bättre anpassade till den miljö de lever i. All mångfald bland livet på jorden har skapats genom små förändringar i många steg. Biologisk evolution inträffar automatiskt i kontakt mellan miljön och organismer när individer konkurrerar om föda, utrymme och möjlighet att fortplanta sig. En viktig källa till genetisk variation är mutation. Mutation är en förändring i DNA-sekvensen som t.ex. kan bero på misslyckad kopiering av DNA. Det naturliga urvalet kan favorisera en förändring, och som konsekvens kan förändringen föras vidare till nya generationer. Evolution är inte bara tid och slump. En ny individ, oavsett art, är inte en identisk kopia av någon annan individ. Förändring är ett biologiskt faktum. Andra exempel på fakta är att antalet individer ökar, och att resurserna på området där individerna finns, är begränsade. Detta ger konkurrens. Förändring och konkurrens är de viktigaste komponenterna i det naturliga urvalet. De bästa individerna får föra sitt arvsanlag vidare. Alltså, förändring + konkurrens = utveckling. Utveckling som fortgår över flera generationer och flera år, kallas evolution. Alltså, utveckling + tid = evolution. ( Tänk på att evolutionsteorin är en vetenskapligmodell för att förklara utvecklingen på jorden.

5 Genteknik Under de senaste åren har genteknikerna lärt sig att klippa och klistra med DNA-molekyler och föra in DNA-molekyler i de flesta olika levande varelser. Man har till exempel tagit genen för människans insulin och satt in den i en bakterie bredvid en DNA-bit. Den sade åt bakterien att bilda jättemycket av proteinet. Och bakterien lydde. Den tillverkade stora mängder insulin som kunde renas fram och ges till sockersjuka. På liknande sätt kan man få majs att tillverka bakterieproteiner, som dödar insektslarver. Eller får att tillverka medicin åt blödarsjuka. Man kallar detta för att genmodifiera. De organismer som på detta sätt får nya gener kallas ofta för genmodifierade organismer. Vilket förkortas GMO. ÄR det rätt att gå in och ändra i gener för att t.ex få större skördar av vete eller frukt som är mer resistenta (motståndskraftiga) mot skadedjur? Fundera!