GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Transkript

1 GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

2 Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första fiskarna Datorer Liv på jorden Gustav Vasa Stenåldern Transistorn Elektronen upptäcks Big Bang Jesu födelse Första människan Pyramiderna byggs Sputnik Elektronen upptäcks Senaste istidens slut

3 1. Big bang 15 miljarder år sedan. 2. Jorden blev till 4-5 miljarder år sedan. 3. Liv på jorden 3,6 miljarder år sedan. 4. Fisk 500 miljoner år sedan. 5. Landdjur 400 milj år sedan. 6. Dinosaurier miljoner år sedan. 7. Första människan 3 miljoner år sedan. 8. Senaste istidens slut år sedan. 9. Stenåldern år sedan. 10.Pyramider år sedan.

4 11. Jesu födelse 2000 år sedan. 12. Vikinga tiden 1000 år sedan. 13. Gustav Vasa 1500 talet. 14. Kikare år Bilen år Elektronen år Datorer början på talet. 18. Transistorn år Sputnik år Människan på månen år 1969.

5 Varför ser vi ut som vi gör?

6 Varför ser vi olika ut? Samma föräldrar, olika barn!

7 Alla människor är unika! Alla människor är unika beroende på att antalet arvsanlag är mycket stort och kan kombineras på näst intill oändligt sätt!

8 Gener Ett arvsanlag kallas en gen. Generna är en beskrivning till ett protein och proteinet ger en viss egenskap.därför kan man säga att informationen om en egenskap finns lagrad i genen. Varje gen utgör en viss sträcka på DNAspiralen.

9 DNA-molekylen Deoxyribonukleinsyra Består av kol, väte, syre, kväve och fosfor. Spiralvriden. Stegpinnarna består av A (adenin), T (tymin), C (cytosin), g (guanin). Stegpinnarna ger information genom att sitta i en viss ordning, ett visst antal pinnar efter varandra (ca 1000 st) blir en gen.

10 DNA-molekylen DNA-molekylen kan öppna sig! När den öppnar sig kan den kopieras så att en likadan DNA-molekyl kan bildas. Den öppnar sig också när cellen ska läsa av genernas information om vilka proteiner som ska bildas. 90% av DNA-molekylen är bara skräp resten är gener.

11 En gen består av ett antal som tillsammans bildar en kod eller ett recept på ett protein Det finns fyra kvävebaser. = Tymin = Adenin = Cytosin = Guanin Exempel på proteiner är Hemoglobin och insulin

12 Kvävebaserna kan bara sitta ihop på ett bestämt sätt.

13 Kvävebaserna läses av tre och tre. En triplett med kvävebaser motsvarar en viss aminosyra På så sätt avgörs i vilken ordning aminosyrorna ska komma Och vilket protein som bildas

14

15 Kromosomer Kromosomerna består av en lång spiralformad DNA-molekyl. Människan har 46 Kromosomer i en cellkärna i varje cell (förutom könscellerna som har 23 st och i de röda blodkropparna som saknar cellkärna). En kromosom innehåller ca 2000 gener.

16 Könskromosomerna! XX = kvinna XY = man

17 Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8

18 Kromosomavvikelser Det finns kvinnor med bara en X-kromosom Turners syndrom. De blir då i varierad grad kortväxta, infertila, har hjärtproblem mm. Det finns män med könskromosomerna XXY Klinefelters syndrom. De får i varierad grad kvinnliga kroppsformer, infertilitet, damp, sömnproblem, små testiklar som producerar för lite testosteron. Det finns män med könskromosomerna XYY-syndrom mycket testosteron. De blir våldsbenägna. Överrepresenterade i fängelser.

19 Dominanta och recessiva (vikande) gener Gener förekommer i par. Den ena genen kommer från mamma, den andra från pappan. Egenskaper som styrs av dominanta gener slår alltid igenom. Det räcker med att genen gått i arv från en av föräldrarna. Egenskaper som styrs av recessiva 8 (vikande) gener slår bara igenom om barnet fått genen av båda föräldrarna. Homozygot= kromosomparet innehåller två lika anlag. Heterozygot = kromosomparet innehåller två olika anlag. De flesta egenskaper hos en individ styrs av många olika genpar. Egenskaper beror även på samspelet mellan generna, arv och miljö.

20 Homozygot/heterozygot Homozygot = de två anlagen är identiska, t.ex. BB, bb, ll, YY, gg. Heterozygot = de två anlagen är olika, t.e.x. Bb, Ll, Yy, Gm, Ko.

21

22 Korsningsschema Man gör ett schema för att följa vissa anlag, vilket Mendel påvisade.

23 Nu ska vi göra korsningsscheman! Bruna ögon = B (dominant, starkt) Blå ögon = b (recessivt) Mamma bruna ögon och har anlagen, Bb Pappa bruna ögon och har anlagen, Bb Hur kan fördelningen på barnens ögonfärg bli?

24 Bb B B b brun Bb BB Bb brun b Bb bb 75% bruna, 25% blå

25 Hur gör man om man tittar på två olika anlag då? Till exempel på pälsens färg och längden. Hanhund med vit lång päls Tikhund med svart kort päls

26 Hanhund med vit lång päls, vvll Tikhund med svart kort päls, Svll

27 Nu ska vi göra korsningsschema! Hanhund med svart päls och anlagen, Sv Tik med vit päls och anlagen, vv Gör ett korsningsschema själv diskutera sedan med din granne. Vi går igenom dem tillsammans.

28 Genotyp Det är anlagen i generna. En blåögd person har generna blått och blått, bb. Genotypen är bb. En brunögd kan ha genotypen BB eller Bb.

29 Fenotyp Är det vi ser! En person med genotypen Bb fenotypen är bruna ögon. En person med genotypen BB fenotypen är brunögd.

30 Blodgrupper Vi har blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll). Vi har generna A och B som är dominanta och genen 0 som är recessiv. Genotyp Fenotyp AA, A0 BB, B0 AB A B 00 0 AB

31 Celldelning När behöver kroppen göra nya celler? Vad händer i cellkärnan?

32 Mitos vanlig celldelning 1. DNA t kopierar sig själv så att cellen har 92 kromosomer. 2. Kromosomerna radar up sig i mitten av cellkärnan. 3. Cellkärnans vägg löses upp. 4. Kromosomerna vandrar till var sin sida av cellen (till en centriol). 5. Ny cellvägg bildas. 6. Nu finns det två celler med identiskt lika arvsalnlag.

33 Meios könsceller bildas 1. Kromosomparen letar upp varandra och lägger sig bredvid varandra. 2. Kromosomerna korsar varandra och byter material med varandra. 3. Cellkärnan löses upp. 4. Cellen delar sig och vardera cell får 23 kromosomer (en kromosom från varje par). 5. Sedan sker vanlig celldelning könsceller är bildade.

34 RNA - proteintillverkning När kroppen ska tillverka protein ska DNA t avläsas för att proteiner ska kunna tillverkas i ribosomerna. Först och främst öppnar sig DNA strängen för kopiering av koderna. Sedan kommer mrna (messenger RNA) och läser av koden och tar den till ribosomerna. Ribosomerna behöver aminosyrer för att kunna bygga proteiner. trna (transport RNA) transporterar aminosyrerna (finns 20 olika aminosyrer) till ribosomerna så att de kan bygga proteinet. En sorts trna transporterar bara en viss sorts aminosyra

35 Det färdiga proteinet paketeras och skickas ut i kroppen Här läses tripletterna av och paras ihop med rätt aminosyra Här kommer DNA kopian ut ur kärnan

36 Mutationer Ibland blir kopieringen av DNA inte helt rätt, det blir då en mutation i DNA t. Vid ungefär var tionde celldelning blir det en mutation. Kroppen lyckas reparera många mutationer. De som inte repareras går vidare i arv om mutationerna finns i könscellerna. Det finns olika sorters mutationer

37 Genmutationer Baserna i en gen byts ut.

38 Strukturella kromosommutationer 1. En bit av en kromosom har lossnat (delition). 2. En bit av en kromosom har bytt plats (translokation). 3. En bit har dubblerats (duplikation)

39 Kromosomantalsmutationer För få eller för många kromosomer. T.ex.: - Downs syndrom, tre kopior av kromosom nr Super females, XXX. - Turners syndrom, X.

40 Vad ger upphov till mutationer? Det händer av sig själv! Vissa kemikalier och strålning kan också bidra till mutationer.

41 Är mutationer farliga?

42 Ja och nej! Vissa mutationer ger upphov till sjukdomar de är inte bra. Vissa mutationer är bra de kanske ger oss bättre syn, snabbare reflexer eller något annat bra. Utan mutationer ingen evolution!

43 Växt/djurförädling Man gör detta för att man vill ha nyttigare djur och växter. Exempel: - Man vill ha växter som producerar mer frukt, godare frukt, frukt utan kärnor, ger fler skördar per år. - Man vill ha djur som är sötare, kan arbeta bättre (bättre luktsinne osv).

44 Urval Man korsar de med de bästa egenskaperna. Det tar tid! Vid insemination går det fortare.

45 Korsningsförädling Man korsar de plantor som har de egenskaper som man vill ha. Det går snabbare. Alla växter som har bra egenskaper eller som bör bevaras p.g.a. historiska skäl sparas i en genbank.

46 Mutationer/urval Man tar ut de som fått en positiv mutation och korsar dem det tar lång tid! Man kan snabba på mutationerna med strålning för att se om man få någon bra mutation!

47 Det går snabbt! Genteknik Man använder enzymer för att klippa av en bit av det önskade DNA t (olika enzymer klipper bara på vissa ställen). På så sätt kan man sätta in t.ex. tillverkningen av insulin i bakterier bakterierna tillverkar mänskligt insulin till diabetiker.

48 Fler exempel Bakterier tillverkar tillväxthormon för att bota dvärgväxt på ett dygn tillverkas lika mycket tillväxthormon som det tidigare krävdes döda människor (man tog tillväxthormonet från hypofysen av döda). Möss får mänskligt DNA och sedan gör man cancer studier på dem. Grisar mänskliga hjärtan. Listan är lång.

49 Genteknik Genteknik används bl.a. till att: - skapa organ eller kroppsvätskor. - upptäcka fel på foster. - bota medfödda sjukdomar. - identifikation av brottslingar. - studera forntida djurs DNA.

50 Bra eller dålig?

51 Länktips!

52 Källförteckning Henriksson Anders (1995), Biologi, Gleerups utbildningscentrum AB, Malmö Föreläsning Högskolan Kristianstad ht- 2002