11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?
|
|
- Barbro Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna och vad visade BETSI-studien? 11.3 Jämförelse mellan ELIB och BETSI - trender Översiktlig beskrivning ELIB (ELhushållning I Bebyggelsen) genomfördes i början av 1990-talet ( ) och utgjorde den första landsomfattande studien av innemiljön i våra bostäder. Energikrisen på 1970-talet hade medfört omfattande energisparande åtgärder. En sådan var att isolera husen bättre. Parallellt med detta ökade också klagomålen på innemiljön och en viktig orsak till detta var sannolikt att man missade att ökad täthet i klimatskalet också medför ökade krav på förbättrad ventilation. Det var också vid den tiden som man myntade begreppet sjuka hus. Det fanns därför ett behov av att på nationell bas beskriva inneklimatet i bostadsbeståndet och skapa en bild av hur omfattande klagomålen och upplevd byggnadsrelaterad ohälsa var. Till skillnad från tidigare bostadsundersökningar genomfördes nu undersökningen på ett slumpmässigt urval av bostäderna. Detta skulle möjliggöra att genereller slutsatser kunde dras för hela bostadsbeståndet. Dessutom insamlades data via såväl enkäter till de boende som via besiktningar och mätningar i samma urval av bostadshus. ELIB-programmet innehöll tre olika delprojekt, nämligen bostadsbeståndets innemiljö, dess tekniska egenskaper och energihushållningspotentialen för hela beståndet. Det senare projektet berörs inte här. Totalt besvarade närmare personer enkäterna och besiktningar och mätningar gjordes i knappt bostäder. ELIB-rapporten visade att ventilationen var låg, speciellt i småhus med självdragsventilation, att innetemperaturerna stigit de senaste 10 åren och
2 att torr luft utgjorde det vanligaste klagomålet. Speciellt allergiker och boende i nya och stora flerbostadshus besvärades av inomhusklimatet. Generellt hänförde de boende få symtom till sitt boende, mest uttalat för boende i småhus. Totalt bedömdes ändå boende utsatta för ett inomhusklimat som kunde påverka deras hälsa och välbefinnande. I dessa tal inräknades också radonexponerade. Man observerade skillnader mellan hus med olika byggnadsår. För såväl torr luft som slemhinnsymtom sågs en tendens till ökade besvärsfrekvenser för boende i flerbostadshus byggda under den senaste tidsperioden ( ). BETSI-undersökningen (Byggnaders Energi, Tekniska Status och Inomhusmiljö) syftade till att beskriva boendemiljön i det svenska bostadsbeståndet samt att studera skillnader i förekomst av olika miljöfaktorer i olika typer av byggnader och byggårsklasser. Den avsåg också att beskriva omfattningen av olika ohälsoparametrar samt jämföra med utfallet från ELIB-undersökningen. Man ville också ta fram underlag för att utvärdera de nationella miljömålen i GOD BEBYGGD MILJÖ och formulera nya delmål med avseende på fuktskador och buller i innemiljön. Denna gång fick de boende också fylla i ett antal frågor om bostaden, dess utrustning och användning förutom samma frågor som användes vid ELIB-studien. Denna gång fick också ungdomar besvara enkäter, Totalt besvarades enkäterna av knappt personer boende i bostäder byggda före Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka bostäder. BETSI- studien visade att ventilationen fortfarande var låg och lägst i småhusen, även om nyare sådana i allt högre utsträckning försetts med mekanisk ventilation. Även denna gång såg man en uttalad skillnad i upplevelsen av innemiljön och rapporterade symtom mellan boende i flerbostadshus och boende i småhus. Flest klagomål och slemhinnesymtom förekom i flerbostadshus byggda mellan 1976 och 1985, d.v.s. i den åldersgrupp av hus som också upplevdes ha sämre inomhusklimat i ELIBstudien. BETSI-studien talar för att luftkvaliteten förbättrats i hus byggda efter Den talar också för att förekomsten av fuktskador ökat men skillnaden är svårbedömd eftersom man inte använt samma definition på fuktskada i de två undersökningarna. Mer därom senare. Resultatet från de två studierna finns presenterade i olika rapporter som anges i referenslistan.
3 Tekniska parametrar data från BETSI-studien Fuktskador Förekomsten av fuktskador baserades på visuella inspektioner genomförda av erfarna tekniska konsulter. BETSI-studien visade att fuktskador förekommer i ca 1/3 av bostadsbeståndet med mögeltillväxt/dålig lukt som kan påverka inomhusklimatet. Det visade sig att skadorna var mer frekventa i småhusen än i flerbostadshusen. Sålunda visade sig ca 45% av de äldre småhusen (byggda före 1975) ha någon typ av fuktskada men endast i ca 10% av de nyare småhusen. Motsvarande värden för flerfamiljshusen var ca 17% respektive 3%. Ventilation BETSI-studien visade att ventilationen fortfarande är låg och lägst i småhusen även om nyare sådana i hög utsträckning försetts med mekanisk ventilation. För småhus noterades medelvärden för självdragsventilerade hus respektive hus med mekanisk ventilation till 0,35 och 0,39 luftombyten per timme. För flerbostadshus var medelvärdet för mekaniskt ventilerade bostäder 0,51 (F-system) respektive 0,56 (F/T-system) luftombyten per timme. Temperatur och relativ luftfuktighet Medeltemperaturen i småhus var 21,4 C med en variation från 18 till 24 C med enstaka värden under 16,5 och över 24,5 C. För flerfamiljshus var medelvärdet 22,3 C med variationen 18 till 24 C. Även här noterades enstaka värden under 18 respektive över 24,5 C. Den relativa luftfuktigheten var ca 30% i flerbostadshus och något högre i småhus, sannolikt beroende på lägre luftomsättning och en grad lägre temperatur i småhusen. Från mätningar i husen samt korresponderande utevärden beräknades fuktillskotten i medeltal till 1,8 g/m³ för småhusen respektive 1,2 g/m³ för flerfamiljshusen. Kemiska ämnen För radonmätningarna i BETSI-studien uppstod problem av flera skäl (boende vägrade att ha mätdosorna uppsatta, fel mättid mm) men mätningarna pekade på att radonhalten i ca småhus och i ca lägenheter i flerfamiljshus översteg gränsvärdet 200 Bq/m³. På grund av kostnadsskäl genomfördes mätningar av flyktiga organiska föreningar (VOC), kvävedioxid och formaldehyd endast i ett underurval av
4 byggnaderna (vart femte småhus och vart tredje flerfamiljshus). Medelvärdet och standarddeviationen för VOC var 300 ± 50 µg/m³ och 170 ± 30 µg/m³ för småhus respektive flerfamiljshus. En särskild studie gjordes för ämnet bensen. Det visade sig att drygt hälften av småhusen hade inomhuskoncentrationer överstigande lågriskvärdet 1.3 µg/m³ (?) medan mer än hälften av flerbostadshusen hade värden under lågriskvärdet. Koncentrationerna av kvävedioxid var låga, under 10 µg/m³. Formaldehydhalterna uppmättes till 25 ± 5 µg/m³ och 20 ± 3 µg/m³ i småhus respektive flerfamiljshus. Jämförelser mellan ELIB och BETSI Enkätstudien Genom att identiskt samma frågor användes vad gäller förekomsten av besvärande miljöfaktorer och upplevda symtom vid båda undersökningarna kan adekvata jämförelser göras. I figurerna 1-4 nedan framgår utfallen. Det mest utmärkande är den stora skillnad som föreligger mellan boende i flerbostadhus och småhusboende. Detta observerades redan vid ELIBstudien och medförde att flera analyser och studier initierades. En fördjupningsstudie i ELIB-materialet visade att boende i hyreshus besvärades mer av innemiljön och rapporterade generellt fler symtom än boende i bostadsrätter och äganderätter, trots att uppmätta tekniska parametrar snarast talade för en bättre innemiljö i flerbostadshusen [1]. Boendeformens betydelser påvisades också i en Stockholmsstudie [2]. Att socioekonomiska faktorer är av betydelse för hur de boende rapporterar ohälsa framgick av en befolkningsstudie i Örebro [3]. Några fördjupningsstudier kring denna frågeställning har ännu inte presenterats för BETSI-studien. Förekomsten av besvärande drag samt instängd dålig och torr luft är signifikant lägre bland boende i flerbostadshus i BETSI-studien jämfört med utfallet i ELIB-studien vilket skulle kunna tala för en förbättrad innemiljö (figur 3). Även boende i småhusen besväras mindre av drag och passiv rök men generellt gäller att det är få av de boende i småhusen som besväras av sin boendemiljö. Boende i såväl flerbostadshus som småhus rapporterar en högre frekvens av trötthet vid den senare studien men hänför ändå besvären i mycket ringa grad till boendemiljön. Det är frestande att därför knyta detta fynd till allmänt ökade krav och stress i vardagslivet.
5 Figur 1. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen. Figur 2. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen.
6 Figur 3. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ). Figur 4. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ).
7 Tekniska resultat Fuktskador Vid en jämförelse mellan ELIB- och BETSI-studierna är utfallet för flerfamiljshusen tämligen likartad, medan utfallet för småhusen i BETSIstudien visar högre värden, vilket talar för en ökning av antalet fuktskador (Figur 5). I Figur 5 redovisas frekvensen av fuktskador, exklusive i badrum, för småhus och flerfamiljshus uppförda t o m Resultatet är dock svårtolkat genom att olika definitioner på fuktskada använts i undersökningarna. Ange kriterierna. Figur 5 Jämförelse över tid av fuktskadefrekvensen. [4]. I slutet av 1980-talet introducerades en ny typ av ytterväggskonstruktion, den oventilerade och odränerade s.k. enstegstätade konstruktionen. Runt sekelskiftet blev denna konstruktion allt mer populär i såväl småhus som flerfamiljshus. Genom mätning av fuktkvoten i yttergipsen och gränserna 15% ej risk, 15-19% risk och 19% fuktskada fann man i BETSI-
8 studien att risk + fuktskada förelåg i ca 90% av småhus (uppskattat antal), och i ca 50% av flerfamiljshus (uppskattat antal) [4]. Ventilation Jämförelser mellan BETSI och ELIB-studien visar endast på marginella skillnader över den studerade tidsperioden för såväl småhus som flerbostadshus. Drygt 80 % av småhusen och ca 60 % av flerbostadshusen har fortfarande specifikt ventilationsflöde som underskrider normen (Figur 6). Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) omfattar flerbostadshus och lokaler enligt förordning 1991:1273. För fastigheter som genomgått OVK är det stora flertalet installationer helt eller delvis godkända med undantag för fastigheter uppförda före 1960, där ett underkännande för ca 10% förekommer. Figur 6. Fördelningen av ventilationsflödet i luftomsättningar/timme från BETSI och ELIB (Stymne, personlig korrespondens) OK? Förklara vad planen betyder!
9 Temperatur och relativ luftfuktighet Fördelningen av temperatur och relativ luftfuktighet inomhus i BETSistudien redovisas i figurerna 7 och 8. För jämförelse anges även medel-och medianvärden från ELIB-studien. Medeltemperaturen har ökat med ca 0,5 C under tidsperioden. Vissa skillnader ses för den relativa luftfuktigheten men dessa beror sannolikt på olikheter i innetemperatur och uteluftens fuktinnehåll. Figur 7. Fördelning av medeltemperatur inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus. (Stymne, personlig korrespondens)
10 Figur 8. Fördelning av medelvärden för relativ luftfuktighet inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus (Stymne, personlig korrespondens) Kemiska ämnen Mätningar av radongashalten utfördes redan på 1950-talet och under i en landsomfattande studie. Det går dock inte att jämföra värden från dessa studier med resultaten från ELIB- och BETSI-studierna, eftersom mätperiodens längd varierat avsevärt, från några minuter till två veckor. Radon mättes i ELIB-studien med spårfilmsmetoden under en tidsrymd på tre månader under perioden oktober -15 maj och i BETSI-studien med radondosor under uppvärmningssäsongen under fler än 62 dygn. I ELIBstudien skattades antalet småhus med radonhalt överstigande dåvarande gränsvärde på 400 Bq/m³ från till och bostäder i flerfamiljshus från till Antalet bostäder med radonhalt överstigande 200 Bq/m³ skattades till för småhus respektive lägenheter i flerbostadshus. Gränsvärdet har halverats sedan ELIB-studien och i BETSI-studien skattades antalet småhus över nuvarande gränsvärdet till och bostäder i flerfamiljshus till KOLLA!
11 Vid den kemiska analysen av VOC identifierades och kvantifierades de 10 mest förekommande ämnena i luftproven. Vidare beräknades summan av alla VOC, det s.k. TVOC-värdet (Tabell 1). TVOC-värden från BETSIstudien för byggnader uppförda under olika tidsintervall jämförs där så är möjligt med värden från ELIB-studien. I de flesta intervall har koncentrationerna sjunkit, vilket kan bero på att tid förflutit och att nyare byggnadsmaterial genom produktutveckling har lägre emissioner. Tabell 1. TVOC-koncentrationen i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser visas mellan värden från ELIBoch BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före ± ± ± 230*/*** ± ± 50** ± ± 40 - Småhus totalt 300 ± ± 180*** Flerbostadshus före ± ± ± 40* ± ± 50** ± ± 90 - Flerbostadshus totalt 170 ± ± 40 Småhus och flerbostadshus 230 ± 30 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före 1960 till ** I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda ***För ett småhus uppmättes TVOC till µg/m³. Om medelvärdet för småhus uppskattas utan detta extremvärde fås resultatet 380 µg/m³.
12 Kvävedioxid mättes inte i ELIB-studien varför jämförelser över tid inte kan göras. Data från BETSI-studien visade låga värden för småhus men något högre värden för flerfamiljshusen, som oftare ligger centralt i tätorter med tätare biltrafik än i småhusområden (Tabell 2). Tabell 2. Koncentrationen av kvävedioxid (µg/m³) i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall enligt BETSI-studien. Typ av byggnad BETSI Småhus före ± ± ± ± ± 2 Småhus totalt 7 ± 1 Flerbostadshus före ± ± ± ± ± 3 Flerbostadshus totalt 13± 2 Småhus och flerbostadshus 10 ± 1
13 Mätningar av formaldehydkoncentrationen visar på skenbart stigande värden över den aktuella tidsperioden (Tabell 3). I allt väsentligt har samma analysmetod använts medan provtagningstiderna skiljer sig väsentligt. I ELIB-mätningarna användes en provtagningstid på ca 28 dygn, vilket kan ha lett till ytmättnad i provtagningsutrustningen. Motsvarande tid i BETSI-studien var 1-3 dygn. Under tiden mellan studierna har halten avspaltningsbar formaldehyd från limmade träprodukter succesivt minskat genom produktutveckling, frivillig produktprovning. och regler för import och saluförande av limmade träprodukter från Kemikalieinspektionen [5]. Tabell 3. Koncentrationen av formaldehyd i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser görs mellan värden från ELIB- och BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före ± ± 7 14 ± 3* ± ± 3** ± ± 2 - Småhus totalt 25 ± 5 14 ± 2 Flerbostadshus före ± ± 12 7 ± 3* ±3 9 ± 2** ± ± 8 - Flerbostadshus totalt 16 ± 5 7 ± 2 Småhus och flerbostadshus 20 ± 3 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före **I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda
14 Referenser [1] Andersson K, Högberg H, Waller N. Effect of non-technical factors on perception of indoor air quality and climate. Results of the ELIB study. In: Maroni M, editor. Healthy Buildings 95. Milano: 1995: [2] Engvall K, Norrby C. Upplevt inomhusklimat i Stockholms bostads bestånd. USK rapport 1992:4. [3] Andersson K, Fagerlund I, Ydreborg B. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 11/2003. Formas och Vårdalstiftelsen: Projektnummer: [4] Åberg O. Moisture and mould problems a threat against sustainable buildings. The BETSI study in Sweden. Sustainable Buildings, Helsinki, [5] Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kemikalieinspektionen Statens institut för byggnadsforskning Tolstoy N, Borgström M, Högberg H, Nilsson J. Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, ELIB-rapport nr 6, TN:29, Statens institut för byggnadsforskning, Norlén U, Andersson K (red). Bostadsbeståndets inneklimat, ELIB-rapport nr 7, TN:30, Statens institut för byggnadsforskning, 1993.* Boverksrapporter (BETSI) Så mår våra hus redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning mm, Boverket 2009.** Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI, Boverket 2009.** Teknisk status i den svenska bebyggelsen resultat från projektet BETSI, Boverket 2010.** * Tillgänglig vida Publikationer. ** Tillgänglig via
SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader
SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning
Läs merHälsoaspekter vid boende
Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda
Läs merReferensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90
Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,
Läs merKälla: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys
Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,
Läs merAKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet
AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och
Läs merHälsa och ventilation
Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?
Läs meri miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd
Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor
Läs merInomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013
Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska
Läs merInomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB
Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund
Läs mer2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner
Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar
Läs merEnheten för hälsoskydd Michael Ressner
Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner
Läs merSjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?
Anna-Lisa Lindén 1 Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Många människor uppger sig vara besvärade av luften inomhus. Detta gäller såväl i bostaden som på arbetsplatsen. De svenska undersökningar
Läs merInomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet
Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet Sarka Langer IVL Svenska Svenska Miljöinstitutet Chalmers, Inst. Bygg- och Miljöteknik,
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner
Läs merSynpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.
PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning
Läs merAKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING
Läs merLuftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Läs merInomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012
Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund
Läs merVilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?
Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god
Läs merInomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.
Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,
Läs merUtreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet
Läs merVälkomna! Informationsmöte 23 januari 2018
Välkomna! Informationsmöte 23 januari 2018 Fastighetsprojekt inomhusmiljö 2018-2021 Fastighetsägarens ansvar Ni som fastighetsägare eller förvaltare har ansvaret för att bostäder inte orsakar skada på
Läs mer19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars
PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland
Läs merSamband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige
Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande
Läs merKrav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats
Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merInomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012
Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska
Läs merLuftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
Läs merInomhusmiljö och hälsa
Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,
Läs merEnergianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,
Läs merFinns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?
Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merDen farliga innemiljön. Kjell Andersson
Den farliga innemiljön Kjell Andersson Massmedia skriver ofta om farliga ämnen i innemiljön. Är det överdrivet? Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Hur hanterar man akuta miljölarm
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merElever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009
Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen
Läs merEnkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
Läs merInomhusmiljön i skola och förskola
Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial
Läs merRADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.
RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merMiljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014
2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300
Läs merStöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär
Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Läs merVägledning om ventilation - luftkvalitet
Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:
Läs merVälkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Läs merSweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Läs merHÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010
Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...
Läs merSjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Läs merUppföljning av 3H projektets resultat
Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt
Läs merInnemiljö i Förskolor
Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merEnkätfrågor skolor och förskolor
Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merAv Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.
Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande
Läs merSTOCKHOLMS VÄG MOT HÄLSOMÄSSIGT HÅLLBARA HUS 3H PROJEKTET
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-05-13\dagordning\tjänsteutlåtande\10.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-04-28 MHN 2009-05-13 p Roger Corner
Läs merMiljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015
Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merUpplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)
ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,
Läs merHur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?
Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader? wanda.rydholm@boverket.se Boverket var och vad? Placerad i Karlskrona och Stockholm. ~240 anställda; exempelvis civilingenjörer, arkitekter, jurister
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KULLA 1:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-06-14 Byggnadens adress: BREVEN 430 71595 KILSMO Utetemperatur: 18 C Expert: Marcus Axinge
Läs merRadonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet
Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den
Läs merInnemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft
Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merJämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005
Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-
Läs merINOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö
Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merTeknisk fastighetsförvaltning. Pass 7: Ventilationssystem, OVK, BÄR och besiktningar inom branschen
Teknisk fastighetsförvaltning Pass 7: Ventilationssystem, OVK, BÄR och besiktningar inom branschen Idag: 1. Ventilationssystem Självdragssystem Frånluftssystem Från- och tilluftssystem 2. OVK Obligatorisk
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TÄFTEÅ 10:32 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-01-19 Byggnadens adress: SÅGVÄGEN 3 90788 TÄFTEÅ Utetemperatur: -6 C Expert: Christer
Läs merResultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund
Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund Malmö 2010-03-19 Beställare: Akelius Lägenheter AB, Stefan Strand Upprättad av: Bunmi Odubeyi Resultat av indikerande radonmätning 2 (6) Bunmi
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Söderman- land och Västmanland
Läs merRADONGUIDEN. Radonguiden
RADONGUIDEN Radonguiden 1 2 RADONGUIDEN RADONGUIDEN 3 Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den här broschyren får du, som bor i
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25
ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö
Läs merKjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101
Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:
Läs merKommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön
Utredningsmetodik 2006-09-22 1 Kommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön Skadeutredning i en byggnad där brukarna klagar på besvär bör gå till på ett systematiskt, stegvis sätt. En
Läs merRadonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun
Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION
Läs mermanual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.
arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:
Läs merUtvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus
Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.
Läs merKv. Svarven, Ronneby. Kompletterande Rapport till Miljöinventering. zcfg. Radonmätning ABRI AB RONNEBY INDUSTRIFASTIGHETER
ABRI AB RONNEBY INDUSTRIFASTIGHETER zcfg Kv. Svarven, Ronneby Kompletterande Rapport till Miljöinventering Radonmätning Uppdragsnr: 10256707 Upprättad av Thomas Pettersson, WSP Innehåll Administrativa
Läs merInomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande
Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRÄDAN 30 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-10-05 Byggnadens adress: ELIAS FRIES VÄG 20 55311 JÖNKÖPING Utetemperatur: 10 C Expert:
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C
Läs merFanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design
Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen
Läs merInomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.
Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro
Läs merChecklista för flerbostadshus
1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs mer3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3).
BRF Primusbacken RUTINER EGENKONTROLL Rubrik Rutin gällande radon Distribueras till Alla medlemmar via föreningens hemsida Datum/version 2015-09-28 Upprättat av Carl Bladh Godkänt av Styrelsen Sida 1 (3)
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TJÄRHOVET 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-04 Byggnadens adress: TJÄRHOVSGATAN 9 90420 UMEÅ Utetemperatur: 10 C Expert: Christer
Läs merMiljöklassning av byggnader
B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÖNA BRINKEN 4 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-10-31 Byggnadens adress: VÄSTHORJAVÄGEN 5 33135 VÄRNAMO Utetemperatur: 6 C Expert:
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11
Läs merMetodbeskrivningar för mätning av radonhalt. Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Metodbeskrivningar för mätning av radonhalt Tomas Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten Exempel på korttidsvariation av radonhalt i inomhusluften Exempel på säsongsvariation av radonhalt i inomhusluften Källa
Läs merBeslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.
Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÄNNE 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-10-19 Byggnadens adress: PLANEN 16 51890 SANDARED Utetemperatur: 10 C Besiktningstekniker/ort:
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs mer