Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Transkript

1 Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

2 Vem är jag? Emelie Heintz Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Hälsouniversitetet 2

3 Upplägg Produktionsteori företagets produktionsmöjligheter och val av insatsfaktorer Produktionsfunktionen Produktion på kort vs. lång sikt Isokvanter Kostnader minimering av kostnader för en viss produktionsnivå eller val av produktionsnivå givet en viss kostnad Fasta/rörliga kostnader Kostnadsfunktionen Kort vs. Lång sikt Isokvanter och isokoster Perfekt konkurrens Hur företaget bestämmer produktionsnivå när det befinner sig i perfekt konkurrens 3

4 Produktionsteori Kapitel 9 Emelie Heintz

5 Produktion 5

6 Produktionsfunktionen Q= F(K, L) Visar de tekniska sambanden mellan inputs och outputs Q = F(insatsvaror) I ekonomisk teori används ofta en förenklad produktionsfunktion som bara innehåller två insatsvaror (inputs); arbetskraft (L) och kapital (K) Q=F(K, L) 6

7 Definition på kort eller lång sikt för en specifik produktionsprocess Kort sikt Den längsta tidsperioden under vilken kvantiteten av minst en insatsfaktor inte kan ändras En insatsfaktor som kan varieras på kort sikt kallas rörlig (variable) insatsfaktor, en insatsfaktor som inte kan ändras kallas däremot för fast (fixed) insatsfaktor Lång sikt Den kortaste tidsperioden som krävs för att alla insatsfaktorer ska vara rörliga Alla insatsfaktorer är rörliga 7

8 Olika produktionsbegrepp TP=Q= F(K,L) MP L = Q/ L = marginalprodukten för arbetskraft (ibland används bara beteckningen MP) Visar hur produktionen ökar om mängden arbetskraft ökar marginellt, samtidigt som mängden kapital är oförändrad Exempel: MP L =5 innebär att en extra enhet arbetskraft leder till produktionsökning på 5 enheter MP K = Q/ K= marginalprodukten för kapital Visar hur produktionen ökar om mängden kapital ökar marginellt, samtidigt som mängden arbetskraft är oförändrad Exempel: MP K =5 innebär att en extra enhet kapital leder till produktionsökning på 5 enheter AP L = Q/L= arbetskraftens genomsnittsprodukt (ibland används bara beteckningen AP) 8

9 Kortsiktig produktion På kort sikt antas företagets möjligheter att välja produktionsmetod begränsas av att vissa insatsfaktorer (produktionsanläggning m. byggnader, maskinell utrustning etc., alltså K i modellen) tar tid att förändra. På kort sikt brukar man därför anta att företagets innehav av K är given vilket kan uttryckas q = f ( K, L) 9

10 Figur 9.4 Den kortsiktiga produktionsfunktionen (som en funktion av L) Q q = q(l) 4 L 10

11 Law of diminishing returns: Om alla andra insatsfaktorer är fasta måste ökningen i output från en ökning i den rörliga insatsfaktorn till slut sjunka. Väldigt vanligt även om det inte alltid gäller 11

12 Marginalprodukt och genomsnittsprodukt AP, MP AP = Q/L MP = Q/ L L 1 L 2 L 12

13 Kortsiktiga produktionskurvan Antag att mängden kapital är given: q = f ( K, L) q Q = Q(L) AP maximum MP maximum L 13

14 Marginalprodukten av en rörlig input (figur 9.6 och 9.7) MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i baspresentationen för exempel på hur placeringen kan göras. 14

15 Produktion på lång sikt Både K och L är rörliga Q=F(K,L), vilket innebär att olika kombinationer av dessa är möjliga men att det finns ett bästa val Teknisk effektivitet inte onödigt mycket inputs Ekonomisk effektivitet så billigt som möjligt (teknisk Eff. Ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor) Företagets val av produktionsmetod för varje given kvantitet beror på: De produktionstekniska förutsättningarna (hur K och L kan kombineras) Priserna på K och L Teknisk effektivitet olika kombinationer av K och L kan användas för att producera en viss Q isokvanter om det finns substituerbarhet 15

16 Isokvant En isokvant visar alla tekniskt effektiva produktionsmetoder som ger upphov till en viss produktionsstorlek Om vi minskar L med 1 för en given Q, går Q ned med MP L Om vi vill att Q ska vara oförändrad måste vi då öka K för att kompensera hur många K behöver vi lägga till? Hur många K krävs för att ersätta L? Ju högre MP L desto fler K Ju högre MP K desto färre K Om MP L =3 Q 3 Om MP K =6 räcker med 0,5 K K/ L=0,5/1= MP L /MP K =3/6 16

17 Marginal Rate of Technical Substitution (MRTS) Lutningen på isokvanten visar MRTS= den marginella faktorsubstitutionskvoten och anger hur mycket mindre insats som krävs av K om man ökar mängden L marginellt och önskar hålla Q oförändrad MRTS bestäms även av kvoten mellan marginalprodukterna 17

18 Skalavkastning (Returns to scale) Ökande skalavkastning: en proportionell ökning i varje insatsfaktor leder till en mer än proportionell ökning i output, Q Konstant skalavkastning: en proportionell ökning i varje insatsfaktor leder till en lika stor proportionell ökning i output, Q Sjunkande skalavkastning: en proportionell ökning i varje insatsfaktor leder till en mindre än proportionell ökning i output, Q Viktig skillnad mellan decreasing returns to scale (ökning i alla input) och the law of diminishing returns (ökning i en av input medan den andra är fast) 18

19 Kostnader Kapitel 10 Emelie Heintz

20 Kostnader Kostnad = alternativkostnad (opportunity cost) Vad man (en individ, företaget, samhället) går miste om genom att resurser används på ett visst sätt och inte på bästa tänkbara alternativa sätt. 20

21 Exempel från The economic naturalist Du har vunnit en fribiljett till en konsert av Eric Clapton och konserten är ikväll. Du kan sälja biljetten till någon annan. Bob Dylan uppträder också ikväll och hans konsert är den enda aktivitet som du överväger att göra istället. Dylanbiljetten kostar 400 kr och du skulle gärna betala 500 kr för att se honom uppträda (dvs. om biljetterna var dyrare än 500 kr skulle du inte gå på konserten även om du inte hade något annat att göra). Att gå på någon av konserterna innebär ingen annan kostnad. Vad är din alternativkostnad av att gå på Eric Clapton-konserten? a. 0kr b. 100kr c. 400kr c. 500kr 21

22 Kostnader Kostnad = alternativkostnad (opportunity cost) Vad man (en individ, företaget, samhället) går miste om genom att resurser används på ett visst sätt och inte på bästa tänkbara alternativa sätt. Här ser vi alternativkostnaden ur företagets perspektiv. Ex. Ett företag använder en miljon kr av tidigare vinstmedel för att finansiera ett köp av en maskin. Vad är företagets årskostnad för maskinen? Företaget kunde alternativt som bäst lånat ut pengarna till 5% ränta de går miste om kr i ränta genom att man väljer att köpa maskinen Maskinen är dessutom mindre värd vid årets slut än vid årets början, antag att värdeminskningen är kr Total årskostnad kr kr = kr 22

23 Kostnadsbegrepp FC = Fasta kostnader. De kostnader som företaget inte kan förändra på kort sikt. I modellen lika med kostnaderna för kapital = r*k RC = rörliga kostnader. De kostnader som företaget kan förändra på kort sikt (kom ihåg produktion på kort sikt). I modellen lika med kostnaderna för arbetskraft=w*l. Totalkostnaden (TC) = FC+VC och beror av: Hur mycket som produceras (Q) Hur mycket input som krävs (produktionsfunktionen) Priser på inputs, faktorpriser TC =w*l +r* K eller TC= f(q) 23

24 Totala, rörliga och fasta kostnadskurvor (figur 10.2) C TC VC FC q 24

25 Genomsnittliga kostnader och marginal kostnad AFC= FC/Q, lägre ju högre Q AVC= VC/Q, beror på inputpris (w) och inputåtgång, dvs. MP ATC=AFC +AVC MC= TC/ Q Visar hur kostnader ökar om produktionen ökar marginellt Exempel: MC = 5kr. Det innebär att det kostar företaget 5 kr att öka produktionen med en enhet. 25

26 Genomsnittliga kostnader och marginal kostnad MC ATC AVC AFC MC = dtc/dq=dvc/dq ATC = TC/q AVC = VC/q AFC = FC/q 26

27 Kostnadssamband på kort sikt (figur 10.5) MC= lutningen på TC. Ökningen i TC minskar när MC går nedåt. Ökningen i TC ökar när MC går uppåt. MC = AVC där AVC är som lägst (kom ihåg lutningen på linjen som tangerar VC) MC = ATC där ATC är som lägst 27

28 MP bestämmer MC (figur 10.9) 28

29 Kostnadssamband på lång sikt K och L rörliga välj den ekonomiskt optimala kombinationen Max Q för given TC Min TC för given Q Givna inputpriser,r, w och given TC (budget) isokost En isokost visar alla inköpskombinationer som medför en viss kostnad (jämför isokvant imköpskombinationer som medför en viss produktionsstorlek) 29

30 Isokoster 30

31 Isokoster forts. 31

32 Kommer ni ihåg isokvanten? En isokvant visar alla tekniskt effektiva produktionsmetoder som ger upphov till en viss produktionsstorlek 32

33 MP L /MP K = w/r? -MP L /MP K -w/r är lutningen på isokvanten är lutningen på isokosten. Där dessa tangerar varandra upp när vi en viss produktion till minsta möjliga kostnad. MP L* /MP K* = w/r MP L /w = MP K /r 33

34 Företagets minimeringsproblem (minimera kostnaden för en given produktion, figur 10.12) 34

35 Kostnadssamband på lång sikt mesta möjliga Q för en given kostnad (figur 10.11) 35

36 Förhållandet mellan kurvorna på kort och lång sikt (figur 10.22) LMC SMC3 SMC1 SMC2 36

37 Perfekt konkurrens Kapitel 11 Emelie Heintz

38 Vinstbegreppet 38

39 Vinster 39

40 4 kriterier för en perfekt marknad 1. Företagen säljer en standardiserad produkt så att det kan uppstå konkurrens, 2. Företagen är pristagare 3. Fritt inträde och utträde, med perfekt rörliga produktionsfaktorer på lång sikt 4. Företag och konsumenter har perfekt (fullständig) information 40

41 Kortsiktiga kriterier för vinstmaximering (figur 11.2) SEK Hur bestämmer företaget sin produktionsnivå på kort sikt? Det väljer den produktionsnivå där skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader är som störst. Q 41

42 Kortsiktig vinstmaximering (figur 11.3) SEK Figur 11.3 MR= marginalintäkten För att maximera dess ekonomiska vinst ska företaget, givet att P är större än det minsta värdet på AVC, producera på en nivå där marginal intäkten, MR, är lika med marginalkostnaden på den uppåtgående delen av MC. Två viktiga regler: 1. P=MC på den uppåtgående delen av MC-kurvan 2. P > än min AVC Q 42

43 Kortsiktig jämviktspris som leder till att företaget går med vinst (figur 11.6) P S Vinst MCi P *=20 20 P=MRi=20 12 ATCi D AVCi Q * Q Qi 43

44 Kortsiktigt jämviktspris som leder till förluster (figur 11.7) P S ATCi Förlust AVCi MCi 12 P *=10 10 P=MRi=10 D Q * Q 44

45 Det kortsiktiga utbudet på konkurrensmarknaden (figur 11.5) Företag 1 Dollar/enhet output MC1 Dollar/enhet output Företag 2 MC 2 Dollar/enhet output Totala industrin S= MC Q1 Q Q Q=Q1+Q2 45

46 Producentöverskott (figur 11.9) Kan beräknas antingen genom att ta (P*Q)-(AVC*Q) (P*Q)-arean under MC MCi MCi P* AVCi Q*i Q 46

47 Producent- och konsumentöverskott (figur 11.10) P S= MC P* D Q* Q 47

48 Vad händer på lång sikt om efterfrågan ökar? 4 8

49 Vad händer på lång sikt om efterfrågan sjunker? 49

50