Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad enligt ISO och registrerad enligt EMAS. Miljöpolicy Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljöoch utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. Miljöutredning Miljöutredningen uppdaterades Aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan Forskning Utbildning Samverkan med omgivande samhället Studentmedverkan Kompetensutveckling

2 Klimatpåverkan; resor samt energianvändning och byggnader Resursförbrukning; inköp och upphandling samt återanvändning och avfall Kemiska ämnen Miljörisker Interna miljömål Mål för perioden : 1. Universitetet skall främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. 5. Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. 6. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 7. Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. 10. Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med Universitet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst 5 procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. 13. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter.

3 Handlingsplan och åtgärder Följande uppdrag och aktiviteter under mål 1-13 i "Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling " har helt eller delvis lett till åtgärder under Informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling - Stärka kontakter med forskningsfinansiärer och bevaka utlysningar av forskningsmedel inom hållbar utveckling - Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling - Arrangera möten och internationella konferenser inom hållbar utveckling - Genomföra bibliometriska mätningar för att årligen inventera antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 2. - Integrera hållbar utveckling i lärarutbildningarnas olika nivåer - Initiera och organisera tvärvetenskapliga forskarskolor inom hållbar utveckling - Stödja program- och kursansvariga för att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna - Uppdatera riktlinjerna för hållbarhetsmärkningen för att koppla märkningen till lärandemål på kurser och utbildningsprogram 3. - Genomföra seminarier inom hållbar utveckling, i egen regi och i samverkan med andra parter - Skapa forum där forskare inom hållbar utveckling kan möta media och andra intressenter - Marknadsföra och kommunicera universitetets miljöcertifiering i trycksaker och i publika sammanhang - Stödja internationellt utbyte och samarbete inom hållbar utveckling - Samverka med de främsta universiteten i världen kring miljöledning och hållbar utveckling 4. - Arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling; - Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; - Utveckla samarbetet med universitetets studentkårer samt Miljöbron Planera, organisera och genomföra lämpliga utbildningar för olika personalkategorier - Årligen genomföra seminarier om?lärande för hållbar utveckling? Tillhandahålla och utveckla teknik och resurser för resfria möten och sprida

4 kunskap om sådana; - Säkerställa att anställda kan nyttja en miljöbilspool i sitt arbete; Säkerställa att universitetets policy och regler för ny- och ombyggnationer tillämpas; - Verka för att investeringar/ombyggnationer i befintliga lokaler leder till effektivare energianvändning; - Genomföra energisparprojekt i syfte att minska energianvändningen i universitetets lokaler; - Fortsätta att utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT-utrustning; 9. - Ställa sociala, etiska och miljömässiga krav på såväl leverantören som på upphandlade produkter; - Informera om miljöaspekter, etiska aspekter och universitetets inköpspolicy vid samtliga inköpsutbildningar; - Medverka vid, och bistå med miljökunskap i, samtliga ramavtalsupphandlingar; - Säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med hänsyn taget till sociala, etiska och miljömässiga aspekter Verka för att öka andelsen avfall som materialåtervinns och komposteras - Genomföra seminarier om verksamhetsavfall och farligt avfall för personal - Uppdatera universitetets avfallsplan Genomföra en labbsäkerhetsutbildning - Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter - Anordna en dag för utbildning och erfarenhetsutbyte för laborativ personal m.fl Införa ett gemensamt systemstöd för riskanalys, incident- och avvikelsehantering; - Samverka med universitetets externa säkerhetsrådgivare i syfte att minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön Måluppfyllelse vetenskapliga artiklar som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2014, en ökning med tre procent jämfört med Sex procent av kurserna (143 av kurser) och elva procent av programmen (28 av 252 program) behandlar hållbar utveckling. Nya kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser och program började tillämpas i oktober 2014, varför en jämförelse med tidigare år inte är möjlig. 3. Universitetet gav under året aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, en ökning med 30 procent sedan 2013.

5 4. Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter var 152, en ökning med 46 procent sedan procent av de anställda med ledningskompetens (51 av 229 anställda) har genomgått miljöledningsutbildning under Av deltagarna var 33 kvinnor och 18 män. Sedan 2011 har 131 personer i ledande befattning genomgått miljöledningsutbildning procent (1 203 personer) av universitetets anställda har deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling under 2014, en ökning med två procentenheter sedan De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor under 2014 var ton, en minskning med en procent sedan Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. I jämförelsen med basåret 2008 ingår inte koldioxidutsläpp från båtar eller fossil energi (naturgas och olja), eftersom dessa utsläppskällor började mätas först I jämförelsen med 2013 är utsläpp från båtar och fossil energi däremot inkluderade. 8. Den totala förbrukningen av el och värme var 212 kwh/m2, en minskning med en procent sedan Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 16 procent. 9. Det ställs miljökrav i 81 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde (607 av 746 miljoner kronor), en ökning med sju procentenheter sedan Den totala mängden avfall uppgick till 1182 ton, en ökning med åtta procent sedan Sedan 2009 har den totala mängden avfall minskat med 21 procent. 11. Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras är 39 procent vilket är en minskning med två procentenheter sedan Sedan 2009 har andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras ökat med åtta procentenheter. 12. Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1734 stycken, en ökning med elva procent sedan Sedan 2012 har antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna på SIN-listan ökat med 15 procent. 13. Två incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Kunskap och utbildning Inom Göteborgs universitets arbete med miljö och hållbar utveckling har under 2014 bland annat chefsutbildningar, seminarier om lärande för hållbar utveckling, laboratoriesäkerhetsutbildningar, utbildning för inköpskoordinatorer,

6 laboratoriemässa och utbildningar i distansmötesteknik arrangerats personer har deltagit i ett eller flera arrangemang. 5 stycken klimatseminarier har genomförts under året med cirka 400 besökare, både studenter och anställda. IT för minskad energianvändning Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av energianvändningen i universitetets lokaler. Sådana system finns nu för två av universitetets större fastighetsägare. Skymningsreläer för allmänbelysning har installerats i vissa fastigheter (ett skymningsrelä känner av känner av ljuset i lokalen och släcker belysningen då dagsljuset är tillräckligt). Behovsstyrd ventilation som styrs av koldioxidavkänning har installerats vid omfattande renoveringar. Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning. Till exempel ställs det tuffa krav på energiprestanda för skärmar och datorer vid val av nya rekommenderade modeller i samband med avrop på befintlig upphandling. IT för minskat antal tjänsteresor Resfria möten ses som en viktig del i universitetets arbete med att minska klimatpåverkan från resor utan att inskränka internationaliseringsmålet i Vision I samband med att universitetets klimatstrategi fastställdes, påbörjades en särskild satsning på resfria möten. Det har resulterat i ökad användning av videokonferenssystemen Adobe Connect Pro och Jabber Video. Under året registrerades fler än 150 nya användare i Jabber Video där varje anställd kan medverka i videokonferenser från dator, surfplatta eller videokonferensanläggning. Totalt deltog universitetets anställda i cirka 8000 resfria mötestimmar. Resfria möten bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan, ekonomiska besparingar samt mer tid för arbete, familj och fritid.

7 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 11,54 9,47 9,57 0,002 0,002 0,002 Bussresor ,29 0,00 0,34 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil Beskrivning av insamlat resultat Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning: Universitetet har ett mål om att öka internationaliseringen och det medför fler långa flygresor, vilket påverkar det totala resultatet i negativ riktning. De korta flygresorna (under 50 mil) har ökat med nästan 10 % sedan gjordes 1643 resor med flyg sträckan Göteborg-Stockholm (med Stockholm som slutmål), vilket är en ökning med 10,4 % jämfört med Detta trots att resepolicyn anger att resor med flyg under 50 mil endast ska tillåtas om särskilda skäl föreligger. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor har sammantaget ökat med 7,5 % sedan Ett positivt resultat är att resandet med tåg har ökat med hela 21,7 %. Utsläppskällor som är inkluderade 2014 till skillnad från 2013: - Bussresor - Drivmedelsutsläpp från fem lätta lastbilar och en personbil på Gemensamma förvaltningen. Detta bedöms dock ha försumbar påverkan på det totala resultatet.

8 Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Koldioxidutsläppen för alla transportslag förutom flyg är beräknade enligt Naturvårdsverkets schablonlista. Resebyrån anger antal kg koldioxid från flygresor direkt i den statistik vi får. Resebyråns beräkning av koldioxid från flygresor baseras på en standard som heter STS. Denna bedöms vara mer exakt än Naturvårdsverkets schablon.

9 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Verksamhetsel 96 % 96 % 96 % Fastighetsel % % % Värme 45 % 45 % 41 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 72 % 72 % 70 % Beskrivning av insamlat resultat Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning: Driftsoptimeringar som t.ex. justering av tider för ventilation. Fortsatt energieffektiviseringsarbete i universitetets mest energikrävande byggnad.

10 Fortsatt samverkan med flera av fastighetsägarna. Göteborgs universitet hyr lokaler av många olika fastighetsägare. Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte alltid möjlighet att leverera den information som efterfrågas. Dessa står dock för en mycket liten del av den totala energianvändningen. Göteborgs universitet har idag bra kanaler för att inhämtning av energistatistik. Webbaserade övervakningssystem underlättar analys och minskar risk för felavläsning. Fjärravlästa mätare har idag installerats på de allra flest fastigheter. Hur uppgifterna är framtagna Leverantörsuppgifter

11 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal st Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 25 % 29 % 14 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 81 % 74 % 10 % Beskrivning av insamlat resultat Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning: Där vi ställer miljökrav, som ligger till grund för tilldelningen, är det ofta frågan om ramavtal som har stor miljöpåverkan. Där vi inte ställer miljökrav rör det sig oftast om intellektuella konsulttjänster samt avancerad forskningsutrustning med kanske enbart en eller ett par leverantörer i hela världen. Målsättningen är emellertid att vi ska ställa miljökrav i alla upphandlingar, men vi frågar alltid om leverantörens miljöarbete. Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa: Vi har ingen möjlighet att mäta anskaffningar (alltså inköp) utan vi mäter istället upphandlingar där det har ställts miljökrav. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar dyker upp ad hoc och andra återkommer med fyraårs intervall. Vi avropar också alltmer Kammarkollegiets centrala avtal och där finns det områden som vi tidigare har upphandlat själva och ställt miljökrav. Däremot blir vi allt bättre på att ställa relevanta miljökrav som ligger till grund för tilldelningen av upphandlingskontrakt. Förutom stöd från Miljöenheten tar vi hjälp av Miljöstyrningsrådets hemsida: Hur uppgifterna är framtagna Eget uppföljningssystem

12 4. Frivilliga frågor Frågor om policy Har myndigheten ett internt styrande dokument för IT och miljö? Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställs av det totala antalet ITanskaffningar per år Andel (%) 62 % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är dessa uppgifter framtagna? Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Antal standardiserade datorer och skärmar som uppfyller högt ställda krav mot totalt inköpt IT. Förmodligen är andelen egentligen högre eftersom det ställs miljökrav även vid andra IT-inköp men det är svårt att uppskatta och följa upp. Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Energiförbrukning, Farliga ämnen, Krav som motsvarar miljöcertifiering, Livslängd, Materialval, Återvinningsbarhet Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Frågor om energianvändning Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är dessa uppgifter framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt)

13 PC: Uppskattat antal datorer och skärmar multiplicerat med genomsnittligt ETEC (Energy star-standarden) Skrivare: Uppskattat antal skrivare multiplicerat med genomsnittligt ETEC Servrar och serverrum: Uppmätt energianvändning på de 5 största serverhallarna ( kwh) och uppskattat på de övriga 7 mindre serverrummen ( kwh). Frågor om resfria möten Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är dessa uppgifter framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Statistik på 8000 mötestimmar uppskattas till 8000 stycken möten (1 möte antas i genomsnitt vara 1 h) Frågor om förklaring till resultatet Beskriv insamlat resultat Tydligare krav i, och uppföljning av, upphandlingar har gett positiv effekt Det skulle behövas tydligare uppföljning av vilka produkter det ställs höga krav på, förutom datorer och skärmar. Inventering av datorer skulle underlätta för att få fram energiförbrukningen. Detta är under planering.