Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

2 STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum som vi gärna använder i undervisningen. Läsåret fanns 157 elever år 4-6, varav 5 elever i särskolan. Eleverna var fördelade på sex grundskoleklasser och en träningsklass. På skolan arbetade 15 lärare, fem elevassistenter på deltid varav två placerade i särskolan. Kvalitetsredovisningen fokuserar på följande fyra mål: * Alla som vistas i skolan skall känna sig trygga och trivas. * Alla elever ska vara fysiskt aktiva varje dag. * Alla i skolan ska känna delaktighet och ha inflytande * Vi ska ge alla elever möjlighet att sluta grundskolan med goda studieresultat. På de följande sidorna redovisas ovanstående mål.

3 MÅL: Alla som vistas i skolan skall känna sig trygga och trivas. Vi når dit genom att: - vi samarbetar i klassen, - vi lyfter fram det positiva hos eleverna - vi motverkar medvetet negativa trender och attityder t ex mobbing och rasism - vi har en Likabehandlingsplan som bl a innehåller en mobbingplan - vi lyssnar på varandra och är lyhörda för andras åsikter - vi följer överenskomna regler - vi sätter gränser som visar att alla har lika värde - alla tar gemensamt ansvar för alla elever - integrera elever med särskilda behov så långt som möjligt - ha ändamålsenliga lokaler och en stimulerande skolgård - ha daglig fysisk aktivitet i varje klass utöver rasterna - ha pedagogiskt utbildad personal - ha specialutbildad personal för olika funktionshinder - all personal får bra kompetensutveckling - ha ett väl fungerande lokalt elevvårdsteam Resultat beskrivning av resultat 99,5% av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan. Endast en elev har uttryckt att han/hon inte trivs bra i skolan. På frågan hur eleverna trivs i klassen svarar 83% att de trivs mycket bra och 17% trivs ganska bra. Ingen elev trivs dåligt. 17% av eleverna har svarat att de vet någon i skolan som andra är dumma mot. 55% av eleverna anger att de aldrig bär sig dumt åt mot någon. 45% av eleverna svarar att de är dumma mot någon ibland. Bedömning av måluppfyllelse och analys Vi kan konstatera att i stort sett alla elever trivs och känner sig trygga i skolan. Målet måste självfallet vara att alla elever ska trivas i skolan. För den elev som inte trivs behövs ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder måste bygga på elevens tankar och idéer. Åtgärder för bättre måluppfyllelse Den elev som inte trivs eller känner sig trygg i skolan identifieras och vi upprättar en handlingsplan där elevens tankar och idéer för ökad trivsel och trygghet blir vägledande. Ansvaret för detta har klassläraren tillsammans med arbetslaget. Under läsåret räknar vi med att dra igång ett förebyggande arbete i alla klasser på skolan. I dagsläget lutar det åt att vi kommer att använda oss av det program som heter Leva tillsammans som stöds av Lions. Under ht:s början ska lärarna på skolan få utbildning i det aktuella programmet, Leva tillsammans.

4 MÅL: Alla elever ska vara fysiskt aktiva varje dag. Vi når målet genom att: - lärarna ser till att under skoldagen lägga in fysiska aktiviteter. - lärarna och eleverna bestämmer tillsammans när det är lämpligt att avbryta arbetet i klassrummet för en fysisk aktivitet, det viktiga är att elevernas behov av rörelse och omväxling tillgodoses. - personalen delar med sig av sina erfarenheter och tipsar varandra - elevernas idéer tas till vara - vi ständigt pratar positivt om nyttan av att röra på sig - vi ser varje elev och försöker möta elevens behov Beskrivning av resultat En enkät bland eleverna visar att: - det är tveksamt om alla klasser har haft fysisk aktivitet varje dag. - 98% av eleverna tycker om att röra på sig. - 56% av eleverna är fysiskt aktiva även på fritiden varje dag. - 46% av eleverna vill ha fler fysiska aktiviteter i skolan - 74% av eleverna upplever att de får vara med och bestämma aktivitet. - 87% av eleverna upplever att de jobbar bättre när de rört på sig. - 62% tycker att de har tillräckligt med fysiska aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse och analys - Elevenkäten visar att vi ännu inte nått målet att samtliga elever har fysiska aktiviteter varje dag. - 98% av eleverna tycker om att röra på sig vilket är mycket glädjande. - 56% av eleverna har någon form av fysisk aktivitet även på fritiden varje dag. Skolan har en viktig uppgift att få igång de elever som inte tycker om att röra på sig eller rör sig för lite. I samarbete med hemmen får vi i skolan uppmärksamma dessa elever och ständigt påtala behovet av fysiska aktiviteter. Skolhälsovården är betydelsefull kan rekommendera fysisk aktivitet samt påtala vikten av kostens betydelse för välbefinnandet. För vissa elever kan det vara naturligt att lyfta fram fysisk aktivitet i elevens IUP. - Det är svårt att mäta i vilken utsträckning den fysiska aktiviteten påverkar elevernas resultat i skolan. Men det är ju positivt att 87% av eleverna som svarat på enkäten upplever att de jobbar bättre i klassrummet när de har haft någon fysisk aktivitet. Åtgärder för bättre måluppfyllelse - Se ovan Insatser för att nå målet. - Kompetensutveckling på området i form av kurser och studiebesök.

5 MÅL: Alla i skolan ska känna delaktighet och ha inflytande Vi når dit genom att: - ställa rimliga och individuella krav - uppmuntra elevernas initiativ - ha utvecklingssamtal samt enskilda samtal elev-lärare - ge tid och möjlighet till reflektion tillsammans med eleverna - ha en öppen skola där föräldrar och företag känner sig välkomna och delaktiga. - låta eleverna vara delaktiga i planeringen och ha olika ansvarsområden - ha klassråd, elevråd och föräldraråd Beskrivning av resultat 85% av eleverna tycker att de får vara med och bestämma i skolan. Den siffran är något lägre än förra läsåret då 89% svarade att de fick vara med och bestämma. 97% av eleverna anser att de får det stöd och den hjälp de behöver. 95% av eleverna känner sig uppskattade i skolan genom att de får beröm när de gör något bra. Huruvida de övriga 5% aldrig får något beröm framgår inte av elevernas svar. Bedömning av måluppfyllelse och analys Klasslärarsystemet där lärarna i arbetslaget under flera år arbetar med klassen leder till att lärarna lär känna samtliga elever och därför kan ställa rimliga och individuella krav på eleverna. Den kontakt som skapas gör det också möjligt för lärarna att tillsammans med eleverna planera genomföra och utvärdera arbetet i klassrummen. Då klassläraren har klassen i de flesta ämnen behöver heller inte arbetet alltid delas upp i ämnen och bli så sönderhackat, utan lärarna och eleverna kan inom vissa gränser anpassa lektionernas längd. Känslan av inflytande är svår att mäta då upplevelsen av delaktighet kan upplevas olika från elev till elev. En elev kan uppleva delaktighet i en klass medan en annan elev i samma klass inte alls känner sig delaktig, trots att båda eleverna befinner sig i samma klassrum. M a o upplevelsen av delaktighet och inflytande är i högsta grad en subjektiv upplevelse som är svår att mäta. Samtliga klasser har klassråd och representanter från varje klass på skolan deltar i elevrådets arbete. En gång per termin träffas föräldrarna och representanter för skolans personal för samråd.

6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse För att nå bättre måluppfyllelse får vi fortsätta på den inslagna vägen där vi redan idag kan konstatera att 89% av eleverna, en klar majoritet, är nöjda med det inflytande och den delaktighet de har. För de elever som inte känner delaktighet eller inflytande finns inga genvägar utan vi får jobba vidare på det sätt vi redan gör. Tydlighet från skolans sida är viktigt i samtal med såväl elever som med föräldrar.

7 MÅL: Vi ska ge alla elever möjligheter att sluta grundskolan med goda studieresultat. Vi når målet genom att: - ha en uppmuntrande attityd till varandra - ställa rimliga och individuella krav - ta tillvara på varandras idéer och intressen i arbetslaget - ha ett omväxlande arbetssätt - ta tillvara all personals kunnande och ge all personal bra fortbildning - kunna erbjuda specialundervisning om behov finns - ha en positiv kontakt med föräldrarna - ha ändamålsenliga lokaler och en stimulerande skolgård - ha väl förberedda utvecklingssamtal där IUP ingår - upprätta åtgärdsprogram för de elever som inte klarar målen - diskutera de upprättade åtgärdsprogrammen i arbetslaget Beskrivning av resultaten För att mäta måluppfyllelsen när det gäller studieresultaten redovisar vi resultaten på Nationella prov i åk 5, gjorda vt 08. Ämne Antal elever Har nått På väg att %Godkända På väg att målen nå målen nå målen% Svenska Engelska Matematik Nationella prov Ämne Procent godkända Svenska Engelska Matematik

8 Bedömning av måluppfyllelse och analys Andelen godkända i svenska har varierat mellan 79% år 2001 till 92% år Årets resultat, 83% godkända, är det näst lägsta resultatet sedan vi började med Nationella prov år Bedömningen av provet i svenska är konstig dvs det är svårt för eleverna att förstå exakt vad som efterfrågas. Petitseer spelar in huruvida eleverna ska få rätt svar eller inte. Andelen godkända i engelska varierar mellan 72% år 2001 till 96% år Årets resultat i engelska med 89% godkända får ändå i jämförelse med andra år ses som ett acceptabelt resultat men givetvis vill vi nå högre. En elev, som kommit ny till en av klasserna, har inte läst engelska tidigare. en annan elev har läst engelska på mycket låg nivå, sin nivå. Andelen godkända i matematik varierar mellan 77% år 2001 till 90% år Årets resultat i matematik med 89% godkända är ett tillfredsställande resultat i jämförelse med andra år. Givetvis siktar vi på att nå 100%. Förhoppningen är att de elever som ej nått målen i åk 5 lyckas med det i åk 6. Den stora frågan är ju om den varierande graden av måluppfyllelse speglar elevgruppernas sammansättning eller om andra faktorer spelar in? Vilka faktorer spelar in? Förutom att elevgruppen spelar stor roll för resultatet påverkar naturligtvis läromedel och arbetssätt. Hur nära ligger Nationella provets utformning det läromedel och de arbetssätt som förekommer på skolan? Åtgärder för bättre måluppfyllelse Diskussion/reflektion kring de uppnådda resultaten måste bli en naturlig del i vardagen. Diskussioner om de uppnådda resultaten ska första hand ske i arbetslagen. De åtgärder som arbetslaget kommer fram till ska sedan reovisas för de andra arbetslagen. Den modell vi inför under detta läsår, , en resultatredovisning där alla ämnen lyfts fram ska ge ett bättre underlag analys och diskussion i arbetslagen. Detta hoppas vi leder till att arbetslaget oftare analyserar och diskuterar de uppnådda resultaten. Självfallet är det inte bara resultaten på de nationella proven som ska diskuteras utan även en självkritisk analys ska ske löpande av de resultat som klassen/gruppen får vid olika diagnoser och tester. En självkritisk analys behövs också för varje elevs kunskapsutveckling.

9 Arbetslaget ska söka förklaringar till elevens brister i den verksamhet och det sammanhang som eleven ingår i skolan. Vad kan vi i skolan göra för att nå fram till eleven och hjälpa/lotsa. Vem/vilka personer i arbetslaget har lättare att nå fram till eleven? Ett sådant synsätt leder till ett ständigt sökande efter nya sätt att ordna verksamheten och miljön i skolan så att den passar alla elever. Det är viktigt att göra eleverna medvetna om målen för verksamheten. Alla elever ska veta vilka mål de ska nå. Läraren sätter tillsammans med eleven upp små konkreta mål. För de elever som inte når målen upprättas åtgärdsprogram. För eleven väljs några viktiga konkreta mål ut. För många mål kan göra att det blir för svårt för eleven och han/hon ger upp. Redan innan nationella proven vet lärarna vilka elever som inte kommer att klara en del av målen. Därför behövs redan i fyran ett mer aktivt förebyggande arbete med enstaka mål. Organisationen av stödundervisningen, den extra resursen, ska inte vara fast utan minst ett par gånger per termin bör man i arbetslaget diskutera för att se om behovet har ändrats. Möjligheten att stödja och hjälpa elever som inte når målen med olika stödinsatser får inte försämras. M a o specialundervisningen, antalet timmar för att stödja och hjälpa elever får inte minska utan bör tvärtom öka. En ökad lärartäthet, som ligger på samma nivå som kommungruppen, är en av förutsättningarna för att vi ska nå en bättre måluppfyllelse. Under detta läsår har vi kunnat erbjuda läxläsning i samtliga årskurser. Den utvärdering vi gjorde under vårterminen 2008 visar att eleverna är mycket positiva till möjligheten att få läxhjälp. 94% av eleverna tycker det är bra att de får läxhjälp i skolan. Genom att vi numera inte är lika trångbodda som tidigare har några arbetslag fått möjlighet att dela klassen i olika ämnen. Två av arbetslagen var inte nöjda med det traditionella sättet att ge stöd till s k svaga elever, att specialläraren kommer in i klassen eller att läraren tar med sig s k svaga elever, för att ge extra stöd. Det blev också en negativ trend att gå till specialläraren och självkänslan sjönk hos de elever som fick lämna klassrummet. Inför hösten har samtliga årskurser lokalutrymmen som gör det möjligt att gruppera eleverna på ett annat sätt än tidigare. Samarbetet med föräldrarna är viktigt. I det sammanhanget är det viktigt att vi i skolan ser till hela familjesituationen alla föräldrar vill men vissa förmår inte hjälpa och ibland bidrar vi i skolan till föräldrarnas känsla av otillräcklighet. Det är en svår balansgång.

10 Det är också viktigt att de uppgifter som vi ger hemmet är konkreta. Exempel på en dålig uppgift är läs: mer hemma. Exempel på bra uppgift är: läs den här boken eller de här sidorna under två veckor. Det blir mera konkret för föräldrarna. Kanske är det så att vi i skolan förväntar oss att föräldrarna ska vara mer insatta i skolarbetet än vad de kan vara? - Vi i skolan får inte bara fokusera på vad eleverna inte kan, elevens brister. Hur bra är det för elevernas självkänsla? Vi måste m a o också, för att lyfta eleverna, plocka fram det eleverna är bra på och med hjälp av mycket beröm, stötta eleverna. Vi tycker alla om att få beröm, eller hur? Kenneth Salomonson Rektor Stjärneboskolan Tel: , kenneth.salomonson@kinda.se