Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Transkript

1 Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

2 Samtal - bottnar i social förmåga

3 Varje samtal föregås av ett möte.

4 Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra erfarenheter Våra värderingar Inlärda strategier Social kompetens Människosyn Kunskapssyn Dagsform

5 Bemötande I varje interaktion med andra ger du någon slags återkoppling, oftast omedveten

6 JAG?

7 Johari fönster

8 HUR BEMÖTER JAG ANDRA? Vad tror jag? Vad vet jag? Hur kan jag ta reda på det? Vad kan jag utveckla? Hur ska jag gå till väga?

9 Social perception Kategorisering stereotyper

10 Icke verbal feedback Ex. Hur du lyssnar på olika personer Hur du fördelar din uppmärksamhet Hur du fördelar talutrymmet Bredvid vem väljer du att sitta /personalrummet/

11 Samtal för utveckling teoretiska ramar Relationell pedagogik J. Aspelin Systemteori - G. Bateson m.fl. Socialkonstruktivism Vygotsky, Wood m. fl., Cobb

12 Gemensamt meningsskapande sense-making K.Weick

13 Vad karaktäriserar det professionella samtalet

14 exempel: Processorienterat, ex: utveckling lärande Syfte Akuta/utrycknings samtal - hantering av konkreta situationer

15 Ramar för det professionella samtalet Tid hur många gånger ska vi träffas? hur ofta ska vi träffas? när ska vi träffas? hur länge ska varje samtal vara? Plats Vad gäller under samtalet övrenskommelse/kontrakt Eget ansvar förberedelse, respekt, talfördelning, lyssnande Punktlighet Mobiler Fika Hur gör vi vid förhinder?

16 Inbjudan Skapar förväntningar Har vi samma tolkning av erbjudandet och syfte? Hur ska jag få reda på det? Är förväntningarna realistiska? Påbörjar berättelsen/processen Deltagarna börjar formulera sina tankar Känslorna ger sig till känna den egna ryggsäcken börjar öppnas Vilken berättelse skapas hos dig som ska hålla i samtalet?

17 Lyssnande Tre olika nivåer av lyssnande (fritt utifrån Whitworth m.fl.1998*) Nivå 1 Inre lyssnande Vi hör men reflekterar till oss själva och berättar ofta mer om oss själva än vad vi lyssnar till det som sägs. Vi är också upptagna av att finna den rätta lösningen på problemet i stället för att verkligen lyssna. Exempel: Person 1: Usch vad mycket saker jag ska klara av. Jag vet inte hur jag ska få tid med allt. Person 2: Ja det låter jobbigt. Jag vet precis hur det är. Det jag brukar göra när jag har för mycket att göra är att skapa en arbetsplan.

18 Nivå 2 Fokuserat lyssnande Hela uppmärksamheten ligger på den som berättar. Vi lyssnar med nyfikenhet och fördomsfri attityd och lämnar våra värderingar och åsikter åt sidan. Vi blir involverade, engagerade, ställer frågor och vill veta. Exempel: Person 1: Usch vad mycket saker jag ska klara av. Jag vet inte hur jag ska få tid med allt. Person 2: Ja det låter jobbigt. Vad är det som tar all din energi? Hur kan du göra för att få loss den tid du behöver?

19 Nivå 3 Globalt lyssnande Här lyssnar vi fortfarande fokuserat men nu även med alla våra sinnen. Vår intuition och magkänsla är påkopplad. Vi lyssnar efter vad som inte sägs. Vad säger kroppsspråket etc? Vi försöker sätta ord på det vi ser eller hör och återger detta som en iakttagelse. Det gäller att våga uttala vad man ser, hör och känner, utan att för den skull göra anspråk på att komma med sanningen. Den andre avgör vad som är rätt. Exempel: Person 2: Jag tycker mig höra en viss uppgivenhet i din röst. Stämmer det? Det låter som att det finns en tvekan i ditt svar. Jag får en känsla av det ligger något mer bakom..?

20 Att vara en god lyssnare innebär: Vara närvarande Koncentrerad Uppmärksam Ha tålamod Inlevelseförmåga Nyfikenhet Lust och tid

21 Varje samtal är ett möte Mellan: Olika tolkningar Olika förståelser Olika strategier Olika kunskaper Olika förmågor Olika personligheter Olika roller

22

23 Etiska överväganden Yrkes etik Etik inom vetenskaplig forskning Individuella etiska ställningstaganden

24 SAMTAL SOM VERKTYG FÖR UTVECKLING OCH LÄRANDE Handledning En pedagogisk metod, där handledaren och handledda möts i samtal och där bearbetar och reflekterar kring situationer och problem hämtade från de handleddas egna göranden, prövanden och tänkanden i och om sin yrkespraktik. Metoden syftar till ökad förståelse för det egna handlande genom att söka integrera praktik och teori i ständig växelverkan Hammarström&Lewenhagen&Ekström

25 Relevanta begrep i handledningsprocessen VARJE MÄNNISKA HAR SIN EGEN BERÄTTELSE NÄR VI BERÄTTAR FÅR VI SYN PÅ VÅR EGEN PRAKTIK MEDVETANDEGÖRANDE BERÄTTELSEN ÄR BÖRJAN PÅ REFLEKTION VARJE BERÄTTELSE VIDGAR VÅRT PERSPEKTIV VI LÄR OSS ATT FÖRSTÅ HUR ANDRA TÄNKER OCH KÄNNER MENTALISERING VI FÅR SYN PÅ ANDRA STRATEGIER OCH DERAS KONSEKVENSER

26 Handledaren En av handledarens betydelsefulla pedagogiska uppgifter är att skapa förutsättningar för utvecklande möten.

27 Skapa ett rum för reflektion Hörd Sedd Bekräftad Respekterad icke värderad Stöd för att tolka den egna kartan kartan Stöd för att vidga förståelsen av olika sammanhang Stöd att formulera delmål Stöd för att hitta alternativa strategier Uppföljning

28 Reflektion att avstå från det jag vet Aktiv, medveten handling Deltagare-/åskådare perspektiv Kognitivprocess som bearbetar gamla/nya erfarenheter och medvetandegör nya insikter Synar helheten och detaljerna Upptäcker sammanhang, mönster och samband Upptäcker likheter och skillnader Granskar sitt eget förhållningssätt Konsekvensanalys

29 Reflektera tillsammans Utvidgad perception Olika tolkningar Olika synsätt Vidgat perspektiv

30 Handledningssamtal som verktyg för lärande och utveckling Har ett tydligt gemensamt syfte Utgår från nu-läge Berättelser verbaliserar, distanserar, perspektiviserar Bekräftelse empowerment, self-efficasy Reflektion förståelse utvidgas genom kraftfulla frågor Handlingsplan Vad behöver vi utveckla/förändra - mål/delmål Vilka strategier ska användas för att uppnå målet Avslutande feedback med sikte på framtiden Genomförande Uppföljning - utvärdering

31 Handledare Medveten om egna kommunikations- och beteendemönster Decentrerad fokus från det egna behovet att tala förflyttat till gruppens behov Observerar grupprocesser och bidrar till positiv gruppdynamik Har ett klart syfte ( i överenskommelse med gruppen) Närvarande och aktiv lyssnare Öppen och accepterande attityd Uppmuntrar olika idéer och känslor finns inte rätt/fel svar Bekräftar, ger positiv feedback och utmanar Stödjer utformningen av en handlingsplan Vågar ta ansvar Följer upp

32 ÖPPNA FRÅGOR ger möjlighet till många olika svar kan få ett svar som är okänt för den som frågar Börjar med ex.: Hur? Vad? Vilken? Var? När? Vem? (Slutna frågor börjar ofta med verb och kan oftast besvaras med ja och nej )

33 Omformulera dessa frågor till öppna frågor Har ni gjort uppgiften som ni fick förra gången? Tycker ni att ni har ett gott samarbete inom ert arbetslag? Har du tagit upp detta med X? Har du förstått texten som du läste? Vet du vad du nu ska göra? Blir du ofta irriterat på X?

34 Exempel på processfrågor Hur tänker du.? Skulle du vilja utveckla hur du tänker.? Hur brukar du göra? Hur reagerar X/barnen/elever när du agerar/gör på det sättet? Vilka andra samband kan du identifiera mellan ditt sätt att agera och barnens/elevers reaktioner? Hur skulle du vilja ha det? Vad skulle du behöva göra för att..? Vad skulle du kunna förändra för att.?

35 Kraftfulla frågor för att vidga förståelse Öppna processfrågor Differentieringsfrågor Undantagsfrågor Perspektivbyte frågor Konkretiseringsfrågor Dekonstruerande frågor Kontextualiserande frågor Mirakelfrågor

36 Handledarens kompetenser Etablera grunden 1. Skapar relation 2. Etablera överenskommelsen 3. Etiska riktlinjer Grunda den ömsesidiga relationen 4. Skapa tillit 5. Närvaro

37 Handledarens kompetenser Kommunicera effektivt 6. Aktivt lyssnande 7. Lyhördhet 8. Kraftfulla frågor 9. Bekräftelse 10. Direkt kommunikation Underlätta lärande och resultat 11. Skapar medvetenhet 12. Utvecklar reflektioner 13. Planera och sätta mål 14. Utforma handlingar 15. Uppföljning utvärdering 16. Hantera framsteg och ansvarstagande

38 Hur vi bemöter andra, vad vi säger och hur vi säger det kan få andra att växa