Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

Transkript

1 Yrks-SM tur och rtur E n l ä r a r h a n d l d n i n g k r i n g Y r k s - S M

2 Yrks-SM 2010 Dt prfkta studibsökt Dn maj 2010 arrangras nästa svnska mästrskap i yrksskicklight. Platsn är Götborg och arnan är Svnska Mässan. Undr tr dagar tävlar yrksskickliga ungdomar upp till 22 år i ca 30 olika yrksgrnar. Att tävla i yrksskicklight är n krävand prstation, klart i jämförls md vilkn idrottsgrn som hlst. Förutom att ta mdalj på SM har d tävland chans att få rprsntra dt Svnska Yrkslandslagt vid ftrföljand EuroSkills llr Yrks-VM. Förutom tävlingarna rbjudr dnna dynamiska arna tt fantastiskt studibsök för din klass. Här får bsökand lvr n myckt konkrt inblick i olika yrkn. Yrkn som kan bli dras framtida sysslsättning och inkomstkälla. Tävlings- och mässområdt är övrskådligt och gör att man på nära håll kan följa d tävlands kamp. För bsökar finns möjlight att dlta i olika tävlingar och att prova på olika yrkn. Exprtr och rprsntantr från branschorganisationr, yrksnämndr, skolor och förtag finns på plats och bistår md sina sammanlagda kunskapr. Som bsökar får du tips om hur utbildningarna fungrar, vilka skolor man kan söka samt vilka yrkn som har bäst framtidsutsiktr. Hlt nklt n unik möjlight för lvrna att få tankar och fundringar kring framtida yrks- och studival. Dtta matrial vändr sig till dig som har tänkt ta md din klass till Yrks-SM. Gnom att använda lärarhandldningn Yrks-SM Tur och rtur får lvrna jobba md uppgiftr och övningar md målt att d ska få ut dt bästa möjliga av sitt bsök. Matrialt gr ävn stöd för hur klassn kan arbta vidar ftr bsökt gnom att fånga upp d tankar och fundringar som lvrna bär md sig ftr Yrks-SM. Vad är tankn md Yrks-SM? Målt md Yrks-SM är att inspirra och g bsökand lvr fundringar kring framtida yrks- och studival. Att visa upp möjlightrna md yrksutbildningar, olika yrksgrnar och framtidn i dssa yrkn. Ett sätt att nå dit är att låta lvrna bli inspirrad av d yrksskickliga ungdomarna som tävlar på Yrks-SM. Dtta vnmang gr också n konkrt inblick i många yrkn och n möjlight att möta yrksaktiva ungdomar och n rad olika aktörr som kan spla n roll i lvrnas val av gymnasiutbildning och framtida yrksval. Målgrupp Målgruppn är primärt årskurs 8 som ännu int har gjort sitt gymnasival. Matrialt går ävn att använda i andra årskursr på grundskolans snar dl och gymnasit, i rlation till tt bsök på Yrks-SM. Koppling till Läroplann Dt finns många mål i Läroplann som kan kopplas till samt motivra tt bsök på Yrks-SM. Radrna ndan är hämtad ut Läroplann Lpo 94: Elvrna skall få n utbildning av hög kvalitt i skolan. D skall också få undrlag för att välja fortsatt utbildning. Dtta förutsättr att dn obligatoriska skolan nära samvrkar md d gymnasiala utbildningar som lvrna fortsättr till. Dt förutsättr också n samvrkan md arbtslivt och närsamhällt i övrigt. Mål att sträva mot Skolan skall sträva ftr att varj lv inhämtar tillräckliga kunskapr och rfarnhtr för att kunna träffa väl undrbyggda val av fortsatt utbildning och yrksinriktning. inhämtar tillräckliga kunskapr och rfarnhtr för att kunna granska olika valmöjlightr och ta ställning till frågor som rör dn gna framtidn, Riktlinjr få n inblick i närsamhällt och dss arbts-, förnings- och kulturliv och få känndom om möjlightr till fortsatt utbildning i Svrig och i andra ländr. Alla som arbtar i skolan skall vrka för att utvckla kontaktr md kultur- och arbtsliv, förningsliv samt andra vrksamhtr utanför skolan som kan brika dn som n lärand miljö och bidra till att motvrka sådana bgränsningar i lvns studi- och yrksval som grundar sig på kön llr social llr kulturll bakgrund. Lärarn skall bidra md undrlag för varj lvs val av fortsatt utbildning och mdvrka till att utvckla kontaktr md mottagand skolor samt md organisationr, förtag och andra som kan bidra till att brika skolans vrksamht och förankra dn i dt omgivand samhällt. Studi- och yrksvägldarn, llr dn prsonal som fullgör motsvarand uppgiftr, skall informra och väglda lvrna inför dn fortsatta utbildningn och yrksinriktningn och därvid särskilt uppmärksamma möjlightrna för lvr md funktionshindr samt vara till stöd för dn övriga prsonalns studi- och yrksorintrand insatsr.

3 Man kan ävn s dt utifrån tt jämställdhtsprspktiv ftrsom många av d yrkn som visas upp på Yrks-SM bhövr arbta för att få n jämnar könsfördlning hos sin framtida arbtskraft. I Läroplann bskrivs dt som att skolan har tt ansvar att aktivt och mdvtt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjlightr. Dt sätt på vilkt flickor och pojkar bmöts och bdöms i skolan, och d krav och förväntningar som ställs på dm, bidrar till att forma dras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har tt ansvar för att motvrka traditionlla könsmönstr. Dn skall därför g utrymm för lvrna att pröva och utvckla sin förmåga och sina intrssn obrond av könstillhöright. Aktörrna bakom Yrks-SM och dtta pdagogiska matrial Youth Skills Swdn Organisationn bakom Yrks-SM är Youth Skills Swdn. Dras arbt syftar till att höja statusn, intrsst och kvalitén för svnsk yrksutbildning. Bakom Youth Skills Swdn står tt trpartssamarbt mllan Svnskt Näringsliv, LO och Statn gnom Utbildningsdpartmntt, Skolvrkt och Intrnationlla Programkontort. Youth Skills Swdn arrangrar vartannat år (jämna år) svnska mästrskapn i yrksskicklight, Yrks-SM som uttagningstävling till Yrkslandslagt som tävlar i Yrks-VM (WorldSkills Comptition) och EuroSkills. Gnom Yrks- SM och dltagand i Yrks-VM och EuroSkills inspirras och motivras ungdomar till att sträva ftr att nå yrksskicklight i världsklass. GR, GR Utbildning och GRUL Dtta pdagogiska matrial är framtagt av GRUL (GR Upplvlsbasrad lärand), på uppdrag av Youth Skills Swdn. GR är n förkortning för Götborgsrgionns kommunalförbund och bstår av 13 kommunr. GR:s utbildningsavdlning, GR Utbildning, är n srvicorganisation md skolutvckling som spcialitt. Vrksamhtn omfattar n rad olika områdn såsom gymnasiintagning, utbildningssamvrkan, läromdl, pdagogiskt cntrum och skola-arbtslivskontaktr. GRUL är n dl av GR Utbildning och syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn som vrktyg och förhållningssätt. GRUL utvcklar årlign tt stort antal spl och mtodr för användning i skolan, utbildar pdagogr i upplvlsbasrat lärand samt mötr flra tusn lvr i dirkta lvinsatsr. Vilka yrkn finns att s på Yrks-SM? Yrkn från A till Y inom tknik, dsign, bygg, hantvrk, handl, industri och srvic: Arbtsldar, Billackrar, Bilmkanikr, Bilskadrparatör, CNC-fräsning, CNC-svarvning, Elinstallation, Florist, Frisör, Hamnkranförar, Industrilktrikr, Isolringsmontör, IT Data/Nätvrks - tknikr, Kyltknikr, Lastbilsmkanikr, Mkatronik, Murar, Målar, Omvårdnad, Prsonbilstknikr, Plattsättar, Plåtslagar, Svtsning, Tlkommunikation, Träarbt, Trädgårdsanläggar, Vntilationsplåtslagar, VVS-montör, Wbbdsign och Yrksförar. Författar: Kristin Rådsjö, Alxandr Hallbrg och Frdrik Axlzon Kontakt: Yrks SM: Annli Palm annli.palm@programkontort.s, GR: Wictoria Kovats wictoria.kovats@grkom.s,

4 YRKES-SM tur och rtur Dt är rsan som gör mödan värd Karin Boy Dnna lärarhandldning gr möjlight att på tt strukturrat sätt låta klassn arbta md Yrks-SM. Gnom att lvrna får förbrda sig inför bsökt får d n mr omfattand och intrssant upplvls av Yrks-SM. Dt är ftr bsökt viktigt att följa upp och jobba md d rflktionr lvrna bär md sig ftr sin dag på Svnska mässan. Hlt nklt, n rsa tur och rtur till Yrks-SM. Innhållt i dnna lärarhandldning syftar till att väcka tankar och fundringar hos lvrna kring gymnasival och framtidn. Konkrta mtodr gr möjlight att jobba xmplvis md värdringar och attitydr kring olika yrkn och lvrnas syn på sin framtid. Spl och övningar varvas md olika uppgiftr och skapar sammantagt tt lustfyllt och ngagrand lärand. Tankn är att lärar ska kunna välja fritt bland d övningar och uppgiftr som prsntras för att bygga n lktionsplanring som passar dn gna klassn. Procssn byggr på följand momnt Förbrdlsn låtr lvrna jobba md att öppna upp, inspirras och kalibrra sina tankar kring framtid, värdringar och attitydr kring olika yrkn och stundand gymnasival. Dnna dl sättr också Yrks-SM i sitt sammanhang och gr n målbild vad lvrna kan förvänta sig av bsökt. Mtodr som används i dnna dl gr olika övningar och ingångar att arbta md dtta avsnitt. Bsökt på själva Yrks-SM gr lvrna n paltt av upplvlsr och rfarnhtr. Dnna dl gr lvrna konkrta mål och uppgiftr att utföra undr bsökt och på så sätt skapa n struktur och stöd för att på bästa sätt få ut så myckt som möjligt att sitt bsök. Eftrarbtt ftr bsökt är n myckt viktig dl i procssn. Här gr handldningn stöd att fånga upp d tankar och som lvrna har md sig tillbaka ifrån bsökt på Yrks-SM. Dtta skr dls gnom att lvrna får rflktra övr Yrks-SM och d fundringar som väckts. Dt innbär ävn att på olika sätt arbta vidar md frågställningar som rör framtid och studi- och yrksval. Förbrdls Dssa övningar kan md fördl gnomföras innan Yrks- SM för att förbrda lvrna inför sitt bsök och få dm att komma igång md fundringar kring stundand gymnasival och framtidn. Du kan själv välja vilkn llr vilka du vill använda dig av. Ett förslag är också att visa trailrn om Yrks-SM som du hittar på

5 ÖVNING 1 OORDNING I KLASSEN Förbrdls: Ställ alla stolar i n ring så att alla sr varandra. Tid: minutr Dnna övning får lvrna att prsonlign ta ställning. Målt är att använda övningn som tt undrlag för diskussion kring gymnasival. Jag kollad på TV igår (uppvärmningsfråga) Gnomförand: Du ställr tt antal påståndn. Om n lv tyckr att påståndn stämmr övrns md vad d själva tyckr så rsr d sig upp och bytr plats md någon annan som också hållr md om påståndt. Finns dt int någon att byta md bhållr lvn sin plats. Eftr varj påstånd låtr du några lvr dla md sig av sina tankar kring frågan. När du har ställt tiotal frågor går du sdan övr till ftrdiskussionn. Eftrdiskussionn Exmpl på frågor som du kan ta upp i klassn: Vad tyckt ni om övningn? Var dt svårt llr lätt att bstämma sig? Vad handlad övningn om? Har ni börjat fundra kring gymnasivalt? Känns dt kul llr rnt av strssigt att välja till gymnasit? Är dt svårt att välja gymnasiprogram? Vad är viktigt att tänka på när ni väljr gymnasiprogram? Jag gillar pizza bättr än kbab och hamburgar (uppvärmningsfråga) Jag tyckr att många av mina kompisar pratar om gymnasivalt. Jag tror att d flsta vt vad d vill gå på gymnasit. Jag tyckr dt är viktigt att välja samma gymnasiprogram som mina kompisar. Jag tyckr dt är viktigt att välja tt gymnasiprogram som roligt. Jag tyckr dt är viktigt att välja tt gymnasiprogram som gr jobb. Jag tyckr dt är viktigt att välja tt gymnasiprogram som gr goda möjlightr att studra vidar. Jag tyckr att dt är viktigt att föräldrar är md och bstämmr vilkt gymnasiprogram dras barn ska gå. Jag tyckr att vissa gymnasiskolor är bättr än andra. Jag tyckr att dt är lätt att hitta information om olika gymnasiprogram. Jag vt vilkt gymnasiprogram som jag ska välja. Jag kännr till Yrks-SM. ÖVNING 2 - TANKEKARTOR Förbrdls: Varj grupp bhövr minst tt pappr i A4-storlk och n pnna. Gnomförand: Dla upp dltagarna i gruppr och s till att varj grupp har pappr och n pnna. Börja md att måla upp n ring på tavlan md tt yrk llr n yrkskatgori i. Måla sdan tr mindr ringar, skriv i rlatrad yrkn llr inriktningar och dra strck till dn stora ringn i mittn. Brätta sdan att grupprna ska göra gna tankkartor och s till att inga gruppr väljr samma yrk. G lvrna 5 minutr att göra tankkartor och brätta sdan att d ska rotra tt stg åt högr och lämna kvar sin tankkarta så att nästa grupp kan fortsätta på dn. G dm 5 minutr att slutföra sina tankkartor och gå sdan in i ftrdiskussion. Ett altrnativ är att ndast göra n tankkarta tillsammans på tavla i hlklass. Tid: minutr I dnna övning så kommr dltagarna att göra tankkartor tillsammans för att s hur långt ut d olika yrkna kan förgrna sig. Eftrdiskussionn Exmpl på frågor som du kan ta upp i klassn: Vad tyckt ni om övningn? Titta på tankkartorna tillsammans. Kan ni s något mönstr? Vilkn tankkarta blv störst? Vad bror dt på? Var dt några yrkn som förkom på flra olika tankkartor? Vad tror ni att man bhövr för utbildning för att få yrkt i d stora ringarna? Varför vald ni dn yrkskatgorin?

6 ÖVNING 3 - YRKESFILMER Förbrdls: Då filmrna utslutand finns på Intrnt så bhövr lvrna n dator md intrntuppkoppling. Dltagar: Dnna övning lämpar sig bäst att gnomföra individullt Tid: minutr I dnna övning så ska dltagarna s på filmr om d yrkn som förkommr på Yrks-SM. Filmrna gr möjlight att lära sig mr om dssa yrkn. Gnomförand: Låt lvrna gå in på llr och brätta för dm att d ska titta på minst 3 yrksfilmr som rprsntrar tt yrk som d tyckr vrkar intrssant. Låt dm titta och svara på följand sakr: Var yrkt som du trodd? Lärd du dig något nytt? Ändrad du uppfattning om något av yrkna? Varför? Vilkn utbildning bhövs? Vad är d tr största fördlarna md dt yrkt? Eftrdiskussionn Åtrsamla alla dltagar ftr att d stt filmrna och skrivit nr svar på alla frågor. Börja md att gå tt varv och låt dltagarna brätta d tr största fördlarna md yrkt utan att avslöja vilkt yrk dt är. Låt d övriga dltagarna försöka gissa yrkt och låt sdan dltagarn prsntra sina svar. Exmpl på frågor man kan ta upp i klassn: Vad tyckt ni om filmrna? Hur var dt att bsvara frågorna? Var dt några som vald samma yrk? Vad är tankarna kring dssa yrkn? Räckr dt md att gå n gymnasiutbildning llr bhövs dt vidarutbildning ftråt för att för att kunna jobba md yrkna i filmrna? Är dssa framtidsyrkn? Skull ni kunna tänka r att arbta md dssa yrkn? Ett altrnativ är att använda n projktor och s filmrna i hlklass och att d gruppvis bsvarar frågorna som finns md undr gnomförand. I dnna vrsion inkludras int gissningsmomntt. Dt går ävn att minska llr öka antalt filmr lvrna ska titta på, brond på hur myckt tid man har. ÖVNING 4 - YRKESVÄRDERINGSÖVNING Förbrdls: Du bhövr klippa upp d olika gnskapskortn. Tid: minutr I dnna övning så kommr lvrna att sortra olika ord kopplad till yrkskatgorir och värdra vad som är viktigt för dt yrkt. Dt kommr också utmana lvrna kring sina värdringar om olika yrkn samt få upp ögonn för yrkn som dltar på Yrks-SM. Gnomförand: Dla upp dltagarna i gruppr och s till att varj grupp har n uppsättning md varj gnskap i. Låt dm sdan välja ut n yrkskatgori som finns md på Yrks-SM (s faktaruta) och brätta att d ska välja ut d 5 viktigast gnskaprna man bord ha för att arbta inom dt yrkt. G dm 5-10 minutr till dtta. Brätta sdan att d ska ta bort yttrligar två och rangordna inbörds så att d får d 3 viktigast gnskaprna. Prsntra och diskutra md rstn av klassn. Eftrdiskussionn Exmpl på frågor som du kan ta upp i klassn: Vad tyckt ni om övningn? Var dt svårt llr lätt att välja ord? Hur gjord ni för att nas om vilka ord som skull väljas? Tror ni att prsonr som arbtar md dssa yrkn skull välja samma ord? Vad kännr ni till om dssa yrkn? Vilkn utbildning krävs? Hur tror ni n typisk arbtsdag sr ut för dssa olika yrkn? Välj ut något som xmpl. Skull ni kunna tänka r att arbta md dssa yrkn? Varför/Varför int?

7 ALLVARLIG GLAD MOTIVERAD SMART ANSVARSFULL HÅRD MÅLINRIKTAD SNABB BESTÄMD HÄNDIG ORÄDD SJÄLVSTÄNDIG DISCIPLINERAD INSIKTSFULL OTÅLIG SJÄLVSÄKER DISKRET KARISMATISK PRAKTISK STARK EFFEKTIV KOMPETENT PROFFSIG TÅLMODIG ENTUSIASTISK KREATIV PUNKTLIG UTBILDAD ENVIS LOJAL PÅLITLIG UTHÅLLIG ERFAREN LUGN RESULTATINRIKTAD UTÅTRIKTAD EXPERT MEDMÄNSKLIG ROLIG VAKSAM FÖRSIKTIG MODIG SAMARBETSVILLIG VÄLTRÄNAD

8 Bsök Yrks-SM bjudr på n dag fylld md spännand upplvlsr, mötn och tävlingar. Gnom att g lvrna några uppgiftr att jobba md undr dagn skapas förutsättningar för att d på bra sätt ska kunna använda tidn ffktivt och s till att få ut så myckt som möjligt av sitt bsök. ÖVNING 5 URSÄKTA, FÅR JAG STÄLLA EN FRÅGA? Förbrdls: Dltagarna bhövr förbrda sina intrvjufrågor innan d kommr till Yrks-SM. Du bhövr också dla in dltagarna i gruppr och låta dm välja yrkn att intrvjua (n kompltt förtckning övr yrkn som dltar på mässan finns på Om d int har haft möjlight att förbrda frågorna kan d använda sig av dssa frågor. Vilkn gymnasilinj gick du? Vad är dt bästa/sämsta md ditt yrk? Vad gör du n typisk arbtsdag? Varför tyckr du att jag ska jobba md ditt yrk i framtidn? Ett tips är att ha skrivit ut frågorna och dla ut dm på plats. Gnomförand: Varj grupp får 3 yrkn, ska hitta n prson som arbtar md rspktiv yrk samt intrvjua prsonrna. Eftr Yrks- SM så samlas dltagarna och sammanställr sina rsultat. Tid: Undr Yrks-SM Tankn md övningn är att lvrna ska intrvjua tt antal prsonr på Yrks-SM. Elvrna dlar in sig i gruppr och ska intrvjua 3 prsonr. Målt är att lära sig om yrkn som vrkar intrssanta. Eftrdiskussionn Exmpl på frågor som man kan ta upp i klassn: Vad tyckt ni om uppgiftn? Vad var svårt? Vad var lätt? Hur gick ni tillväga? Vm av d som ni intrvjuad var mst intrssant? Varför? Blv ni mr/mindr intrssrad av något yrk ftr att ni intrvjuat dt? Varför? Vad had d intrvjuad gått på gymnasit? Hur många av d som intrvjuads had vidarutbildat sig ftr gymnasit? Vad lärd ni r som ni int visst sdan tidigar? Skull ni kunna tänka r att jobba md något yrk som fanns rprsntrat på Yrks-SM? ÖVNING 6 YRKESSKÅDAR-SM Förbrdls Varj dltagar bhövr tt pappr och n pnna. Gnomförand På Yrks-SM brättar du för lvrna att d ska gnomföra n tävling. Undr 30 minutr ska lvrna springa runt och försöka att hitta så många olika yrkn som möjligt. För varj yrk d hittar får d 1 poäng och för varj unikt yrk som ingn annan grupp lyckas hitta så får d 3 poäng. För att få tt poäng så bhövr man skriva vilkt yrk dt är, prsonn som arbtar md dts namn och vart man hittad dt. Eftr 30 minutr ska dltagarna åtrsamlas och rdovisa sina rsultat llr bli diskvalificrad. Eftrdiskussion Exmpl på frågor som man kan ta upp i klassn när man kommit hm: Tid: 50 minutr Tankn md övningn är att dltagarna ska få n chans att utforska hla Yrks- SM gnom att få dirktkontakt md människor som arbtar inom olika yrkn. Vad tyckt ni om övningn? Var dt svårt llr lätt? Vilka yrkn hittads mst? Hur många unika yrkn hittads? Var dt någon som hittad tt yrk d aldrig hört talas om innan? Vilkt? Hur såg fördlningn mllan kvinnor och män ut? Vad kan dt bro på? Eftrarbt När lvrna kommr tillbaka ifrån sin dag på Yrks-SM är dt n god idé att du som pdagog fångar upp dras upplvls och att ni gmnsamt jobbar kring d uppgiftr d har haft på Yrks-SM. Därftr är dt bra att ta yttrligar några stg kring lvrnas fundringar kring studival och vad d vill göra i framtidn.

9 ÖVNING 7 TANKAR OM YRKES-SM G lvrna möjlight att stanna upp och rflktra kring bsökt på Yrks-SM. Förslag på frågor är: Vad tyckr ni om bsökt på Yrks-SM? Vad gjord ni undr dagn? Vilka pratad ni md? Var dt som ni had tänkt r? Vad var roligast/tråkigast? Lärd ni r något nytt? Vilka yrkn vrkad intrssanta/tråkiga? Skull ni kunna tänka r att jobba md något av yrkna i framtidn? Väckt bsökt tankar kring gymnasivalt? ÖVNING 8 DISKUTERA ÖVNINGARNA SOM GJORDES PÅ YRKES-SM Elvrna gnomförd undr bsökt kansk några av övningarna Ursäkta, får jag ställa n fråga? llr Yrksskådar- SM som finns md i handldningn. S till att diskutra dssa. Förslag på frågor finns bskrivna undr rspktiv övning undr avsnittt Bsök. ÖVNING 9 - VILKET YRKE PASSAR MIG? Förbrdls: Skriv nr alla lvrnas namn på lappar och ha n bhållar som du kan lägga lapparna i. Gnomförand: I dnna övning så ska lvrna bskriva varandra. För att dtta ska bli så ärligt som möjligt så lottar man fram vm man ska bskriva. Man ska int brätta vm dt är man har fått. När lvn blivit tilldlad n prson så ska man bsvara följand frågor och skriva nr dm på n lapp. Dt är ävn viktigt att skriva nd vm dt är man bskrivr och sitt gt namn så man vt vm som har skrivit lappn. 1. Vad är ditt namn? 2. Vm bskrivr du? 3. Bskriv några sakr som du tyckr att prsonn är bra på. 4. Vilka yrkn tror du att prsonn skull passa för och trivas md? G lvrna 5 minutr att gnomföra dtta på. Samla Tid: minutr Målt är att lvrna ska få tänka till kring sig själv och andra gälland vad man är bra på och vad man skull vilja arbta md. sdan in alla lappar. Eftr dt så kan du brätta att d ska gnomföra samma sak, fast nu md sig själva. D ska alltså försöka att använda sina gna åsiktr. G dltagarna 5 minutr att göra dtta. Slutlign dlar du ut d första lapparna till varj prson så att d kan jämföra sina gna tankar och åsiktr md hur dn andra sr på lvn. Eftrdiskussion Vill någon prsntra hur d bskrvs? Var dt svårt llr lätt att göra övningn? Var dt svårar llr lättar att bskriva sig själv än någon annan? Tyckr du att dn andras lapp stämd övrns md din gn lapp? Varför? Vad tänkr du kring yrkna som du själv och dn andra vald? Vad är dt viktiga att tänka på när man väljr vad man vill jobba md? Tror du att du kommr att ha samma jobb hla ditt liv?

10 ÖVNING 10 SJÄLVPORTRÄTT I FRAMTIDEN Förbrdls: Dltagarna bhövr pappr och pnna. Tid: minutr Dnna övning hjälpr dltagarna att skapa tt visullt CV och n krativ bild av sig själva. Dt blir n omväxland övning där lvrna tänkr och skrivr i olika omgångar. Gnomförand: Säg till dltagarna att d nu ska börja skriva listor. Du instrurar, d skrivr sin prsonliga lista. Låt d göra n lista i tagt och g dm runt 3-5 minutr att göra varj lista. 1. Dt här är jag bra på. Förklara att alla ska lista tr sakr d är bra på. 2. Dt här gillar jag. Alla listar tr sakr d gillar. 3. D här jobbn vill jag ha just nu. Alla listar tr yrkn d kan tänka sig att arbta inom. 4. Dt här vill jag att min framtid ska innhålla: Alla listar tr sakr som d tyckr är viktigt md dras framtid, t.x. hus, jobb, många vännr m.m. Elvrna ska nu skapa bildn av sig själva. Utgå ifrån: Att d ska göra n stor strckgubb som symbolisrar lvn i framtidn I övr vänstra hörnt: Dt jag är bra på I övr högra hörnt: Dt jag gillar I ndr vänstra hörnt: Dt jag vill arbta md I ndr högra hörnt: Dt här vill jag att min framtid ska innhålla G dltagarna minst 10 minutr för dtta och låt dm fylla papprt till bristningsgränsn. Eftrdiskussion När tidn är ut och alla har gjort sina porträtt så samlar du dltagarna i mittn och dlar in dm i smågruppr. I grupprna ska d sdan prsntra självporträttn och vad d står för. Därftr åtrsamlas alla i n hlgrupp för dn slutliga ftrdiskussionn. Förslag på frågor: Vad tyckr ni om övningn? Var dt svårt llr lätt? Varför gjord vi dt här? Fundrar ni kring framtidn? Tänkr ni på vad ni vill läsa på gymnasit? Är dt viktigt att välja rätt gymnasilinj? Tror ni att många jobbar md dt som d pluggad till? Vad är viktigt att tänka på när man väljr utbildning llr jobb? Vad skull ni vilja arbta md?

11 Vill du vta mr - Länktips Vill du llr dina lvr ha mr information kring Yrks-SM, gymnasival llr inspiration kring olika framtida yrksval finns här tt antal länkar där dt går att hitta mr information: Yrks-SM w w w. y s s. s Finns mr utförlig information om Yrks-SM GRUL w w w. g r u l. s Här hittar du mr information om GRUL, spl och upplvlsbasrat lärand Framtidsvalt w w w. d i t t v a l. n u Framtidsvalt innhållr förtags- och branschprsntationr. Här prsntras vrksamht, yrksgruppr och utbildningskrav. Framtidsvalt innhållr ävn prsntationr av d olika gymnasiprogrammn och allmän information om arbtsmarknadn. I matrialt finns arbtsuppgiftr som lärar och studivägldar kan använda på lktionstid. Framtidsvalt gs ut i två vrsionr: n till grundskolans snar dl och n till gymnasiskolan. Gymnasiguidn w w w. g y m n a s i g u i d n. s Tidningn Gymnasiguidns wbbsida som skall fungra som tt xtra hjälpmdl för att hitta n spcill skola llr utbildning. Jobbkoll w w w. j o b b k o l l. s TCO s sida som hjälpr dig att välja yrk. Bra tst och myckt bra information om sommarjobb och praktikplatsr FokusFramtid w w w. f o k u s f r a m t i d. s Tknikförtagns satsning på att tknikbasrad yrkn. Myckt bra info för dn som är intrssrad av natur-, tknik- llr linriktad gymnasiprogram. Gymnasival w w w. g y m n a s i v a l. n u Götborg stads sida md information och bra länkar till många gymnasiskolor samt viktig information om hur gymnasivalt går till i Götborgsrgionn. w w w. i n d r a n t. s Gymnasiintagningn i Götborgsrgionn informrar om alla skolor och utbildningar i Götborgsrgionn. Här finns ävn statistik, svar på vanliga frågor och många bra länkar. Gymnasikvalitt w w w. g y m n a s i k v a l i t t. s En mr avancrad sida där man kan jämföra olika gymnasiprogram md varandra på olika skolor. Prfkt för dn som har tt djupar intrss av situationn på arbtsmarknadn. Dn Brda Linjn w w w. d n b r d a l i n j n. s Tknikdlgationns sida om NV-programmt och dss brdd, fokusrar på d olika yrkn som NV kan lda till. Utbildningsinfo w w w. u t b i l d n i n g s i n f o. s Utbildningsinfo innhållr mängdr av matrial, vrktyg och länkar som kan hjälpa dig i ditt arbt md gymnasivalt. Båd för lvr, lärar och SYV. Gymnasium.s w w w. g y m n a s i u m. s Gymnasium.s är till för dig som sökr ftr tt gymnasiprogram som passar just dig. Gnom vår användarvänliga söktjänst kan du söka bland alla Svrigs gymnasiskolor på tt övrskådligt sätt. Du kan söka på följand paramtrar: skola, ort, program, inriktning, fritxt och du hittar all nödvändig kontaktinfo tillhörand varj skola. Young Rol Modls In School w w w. y r m i s. s Y.R.M.I.S. samarbtar md Youth Skills Swdn och har bland annat tt stort filmarkiv md unga yrksutövar. SACO w w w. s a c o. s / v a l j a g y m n a s i p r o g r a m Sacos sida för att hjälpa lvr att välja gymnasiprogram. Innhållr myckt fakta om nskilda yrkn.

12 Grafisk produktion av Trudd