Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet?"

Barbro Karolina Lund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation? Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett genusperspektiv i arbetet? Monica Forsman, Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Västerbotten monica.forsman@lansstyrelsen.se

2 Varför jämställdhet? Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet Regeringsformen första kapitlet 2 Svensk språkpolitik Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor

3 Definitioner, vad är Genus: En persons sociala kön. Begreppet används för att beskriva de kulturella och sociala förväntningar som finns på kvinnor och män. Kön: Biologiskt kön: Bedöms utifrån könsorgan, kromosomer och hormonnivåer i kroppen. Socialt kön: Se genus. Könsidentitet: Ett begrepp som beskriver det kön en person identifierar sig med eller känner sig som. Juridiskt kön: Det kön som står i passet och som i Sverige framgår av näst sista siffran i personnumret. Alla personer har ett juridiskt kön. I Sverige finns det två juridiska kön: man och kvinna. Om en person gör en könskorrigering kan det juridiska könet bytas. Könsuttryck: De attribut vi använder för att uttrycka kön utifrån rådande könsnormer. Det kan vara kläder, frisyr, smink, kroppsspråk och språkbruk.

4 Jämställdhet Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. För att det ska råda jämlikhet krävs jämställdhet. Kvantitativt jämställdhetsarbete - innebär en strävan efter en jämn könsfördelning och/eller inom ramen 40/60. Kvalitativt jämställdhetsarbete där står kvinnors och mäns villkor i fokus. Det handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnors och mäns möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Gruppen kvinnor eller gruppen män är inte homogena. Alla har inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Flera maktordningar kan samspela.

5 Jämställdhetspolitiken Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Delmål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Delmål 3. En jämn fördelning av det obetalda hemarbetet och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet

7 Kommunikation Kommunikation handlar om att nå fram jämställd kommunikation innebär att nå fram utan att återskapa och befästa traditionella föreställningar om kvinnor och män. Allt är kommunikation All kommunikation sker på mottagarens villkor Kommunikation påverkar Jag påverkar

8 Genusperspektiv i krisberedskapsarbetet och i kriskommunikationen Före, under och efter kris vad är ett genusperspektiv då? Vart finns kvinnor och män i processen? Vilka identifierar risker? Vem/vilka påverkas av dessa risker? Vad får det för konsekvenser? Hur når vi den målgruppen? Vilka ingår i krisorganisationen, vilka positioner/arbetsuppgifter har dessa personer? Hur påverkar det upplägget av arbetet och kommunikationen?

9 Behövs ett genusperspektiv i krishantering? Könssegregering i krisorganisationen/krisledningsorganisationen. Vertikal och horisontell Marginaliserade grupper drabbas hårdare av konsekvenserna av katastrofer. Socioekonomiska skillnader har betydelse. Kvinnor är överrepresenterade i dödsfall som följer av drunkning under översvämningar och tsunamis. Hem och omsorgsansvar inverkar Läskunnighet Riskbenägenhet Kommunikation och beslutsfattande har betydelser för människors handlingsmönster. I

10 Genus i risk- och krishantering Vad räknar vi som ett hot/risk Vem/vilka är involverade i hot/risken Hur hanteras krisen när den händer? Vem/vilka hanterar följderna av kriser och olyckor? Exempel: Trafikolyckor Kan vi könskoda?

11 Jämställd kommunikation hur göra? Målgrupp Könsstereotyper Representation Text Bild

12 Målgruppsanalys Vem ska ni nå? Vem är min målgrupp? Vad vet vi om målgruppen? Finns det målgrupper som påverkas olika av kriser? Ex Dammbrott Naturkatastrofer Elavbrott Storm Social oro Hur träffar ni rätt målgrupp?

13 Målgrupp Kvinnor och män finns på olika platser i samhället och har olika medievanor. Vi behöver anpassa kanalval och budskap beroende på målgruppens könsfördelning (ålder) Vem riktar sig kommunikationen till? Är målgruppen blandad eller domineras den av något kön? titta på kvinnors och mäns behov. På vilket sätt arbetar ni idag med budskap, tilltal och kanal utifrån könssammansättningen? Vilka kanaler behöver vi använda? Använder målgruppen de befintliga kanalerna?

16 Könsstereotyper hur framställs kvinnor och män i text och bild? Könsstereotyper genussystemet, dvs isärhållandet mellan kvinnor och män, återskapas genom hur vi talar om och beskriver oss själva och samhället. Hur framställs kvinnor och män, i text och bild? Vilken roll tilldelas kvinnor respektive män? Vilka föreställningar om kön förmedlas medvetet eller omedvetet i texter, bilder och åsikter som möter oss? Bilder förmedlar och skapar värderingar och normer Analysera bilder och text utifrån utifrån aktiv passiv, subjekt- objekt, vem agerar, står i centrum m.m.

17 Representation vem syns och vem säger vad? Det demokratiska grundvillkoret, att kvinnor och män har samma rätt till det offentliga rummet, samma rätt att ta plats, synas, påverka och uttala sig om olika saker. Vems syns? Vem får uttala sig under en pågående kris? Vem görs till expert? Vem säger vad?

19 Bilder Vad ska bilden förmedla? Vad vill vi säga med bilden? Vad säger era bilder om kvinnor och män?

22 Bilder att tänka på Vad fångar din uppmärksamhet Hur kopplas rubrik till bild? Finns både kvinnor och män representerade på bilden/bilderna? Vilka kvinnor och män syns finns en spridning utifrån ålder, hudfärg/ hårfärg, funktionsförmåga? Är alla tydliga kvinnor eller män? I vilken miljö/miljöer är bilder tagna? Ute, inne, hemmiljö, arbetsmiljö? Vad gör personen/personerna på bilden? Är hen aktiv eller passiv? Poserar personen? I så fall på vilket sätt? Är personer namngivna? Med för- och efternamn? Var finns personer i förhållande till kameran? På avstånd, nära, fotat ovanifrån eller underifrån? Vilka framställs som objekt att betrakta eller som handlande aktiva subjekt?

23 Att jämställa en text 1. Synliggör texten både kvinnor och män? - Gör aktiva val när det finns möjlighet, eftersträva balans i könsfördelning - Ge kvinnor och män lika stort utrymme Rikta texten/beslutet till både kvinnor och män 2. Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? - Uppge bara kön om det är relevant i sammanhanget - Undvik stereotypa beskrivningar - Undvik att könsbestämma när det inte är nödvändigt = använd könsneutrala personbeteckningar - Undvik slentrianmässig användning av kvinnlig och manlig

24 3. Tar texten upp relevanta könsaspekter? Världen är inte könsneutral, det kan finnas motiv till att lyfta fram könsrelaterade aspekter Exempelvis könsuppdelad statistik för att synliggöra både kvinnor och män En artikel om löner inom olika yrken tar den upp att det finns skillnader mellan kvinnor och män? En rapport om miljö/hållbar utveckling tar den upp skillnader mellan kvinnor och män gällande exempelvis miljöförstöring?

25 Ordspråk och uttryck Vad säger vi egentligen? Att köra som en kärring Karl för sin hatt Ta det som en man Att gråta som en liten flicka Visa stake Bra karl reder sig själv Språk avspeglar och formar samhället. Språk är makt!

26 Övning beteckningar Riksdagsman Tjänsteman Fröken Kassör/kassörska Brandman Fackman

27 Tips och råd Fundera på om det är möjligt att skriva om en text, ex: Upprepning av huvudord (läraren, besökaren, osv) Omskrivning till plural, de, dem, dom Dubbla pronomen, hon eller han Den som Direkt tilltal, du Könsneutralt pronomen, hen, den, en Könsneutrala beteckningar Låt inte alltid det manliga ordet komma först i ordpar, ex: Hon och han istället för Han och hon Kvinnor och män istället för Män och kvinnor Om kön behöver framhävas, använd formuleringen kvinnor som är eller män som är, ex: Kvinnor som är skogsägare istället för kvinnliga skogsägare

28 Tips och råd Uppmärksamma hur kvinnor och män beskrivs, ex: Utifrån yrke eller utifrån roll som fru/man eller förälder? Som aktiv eller passiv? Med endast förnamn, både för- och efternamn eller endast efternamn? Både män och kvinnor ska springa, hoppa och ha namn! Kom också ihåg: Bilder Illustrationer Färger

29 Tack! Tips; Gävle kommun Schysst! Genusfotografen Jämställ.nu

Relevanta dokument

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt