Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Transkript

1 R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). 1. Inledning Samfundet tillstyrker förslaget på de skäl som utredningen anför. Som utredningen finner är det viktigt att bevara och förstärka Sveriges möjlighet att internationellt påverka sjösäkerhets- och miljöarbetet. Historiskt har den svenska sjöfartsnäringen haft en stor betydelse i sådana sammanhang. Som exempel kan nämnas de ökade krav som under senare tid ställts på klassificeringssällskapen, och där ett svenskt sjöförsäkringsbolag varit drivande för att säkerställa mer noggranna besiktningar och bättre efterlevnad av gällande regelsystem. Utöver de skäl utredningen omnämner anser samfundet att en skatt som beräknas på tonnaget kan förväntas bli konkurrensneutral mellan rederier av olika storlekar. Mindre rederier saknar i dag de stora företagens möjlighet att genom långsiktiga nybyggnadsprogram effektivt utnyttja de avskrivningsmöjligheter som finns enligt nuvarande system. 2. Kvalificerat fartyg (betänkandet 5 kap) 2.1 Inhyrda fartyg Utredningen föreslår att fartyg som hyrs in utan besättning skall jämställas med fartyg som ägs av företaget, se exempelvis 21 i författningsförslaget. Utredningens uppfattning delas av samfundet. Uppfattningen står i överensstämmelse med motsvarande reglering i utländska tonnageskattesystem.

2 2 Att fartyg som hyrs in utan besättning skall jämställas med ägda fartyg framgår emellertid inte uttryckligt av de föreslagna bestämmelserna om kvalificerat fartyg (7-9 ). Samfundet föreslår att ett förtydligande på denna punkt införs i dessa bestämmelser. Ett sådant klargörande kan få betydelse bl.a. när det gäller tolkningen av utredningens uttalande i avsnitt om att med strategisk ledning skall anses strategiska beslut om ingående av kontrakt köp och försäljning av fartyg. Detta skulle kunna tydas som att för bareboatbefraktade fartyg, som ju ägs av annan än rederiet, en bedömning måste göras från fall till fall om fartyget skall anses kvalificerat trots att rederiet inte beslutar om köp av försäljning. Det hade varit mer överskådligt om det i lagtexten fastslogs, att sådana fartyg i allmänhet skall anses som kvalificerade. 2.2 Uthyrda fartyg Utredningen föreslår att fartyg som hyrs ut utan besättning skall anses som kvalificerade endast under vissa förutsättningar. I koncerner och bland närstående företag kan det emellertid av olika skäl vara motiverat att ett bolag i en koncern eller en företagsgrupp äger ett fartyg, och att fartyget utan besättning hyrs ut till ett annat företag i gruppen. Om ett sådant fartyg till följd av begräsningarna i 9 skulle beskattas konventionellt i ett av företagen skulle eftersom bolagen i gruppen utgör skilda taxeringsobjekt detta leda till en dubbel beskattning och även öppna en möjlighet till ett utnyttjande av fartygets avskrivningsunderlag trots att det tonnagebeskattas i ett närstående bolag. Samfundet föreslår därför att ett förtydligande görs i 9 i den föreslagna författningstexten så att ett fartyg, som hyrs ut till ett annat bolag i en företagsgrupp, skall anses kvalificerat om det är kvalificerat hos befraktaren, alternativt en reglering innebärande att en enhetlig beskattning inom en företagsgrupp skall ske av ett och samma fartyg. 3. Koncerner (betänkandet 8 kap) Ett förtydligande behövs av 3 andra stycket av författningsförslaget så att det av bestämmelsen tydligt framgår när en företagsgrupp föreligger. Hänvisningen i författningskommentaren till bestämmelserna om fåmansföretag leder närmast till ytterligare frågor eftersom det nya begreppet företagsgrupp i likhet med en koncern avser flera individuella skattesubjekt medan ett fåmansföretag utgör ett skattesubjekt. Den föreslagna lagtextens ordalydelse skulle kunna tolkas som att reglerna om företagsgrupp skall tillämpas också om närstående personer driver ägarmässigt skilda företag. I så fall skulle reglerna gälla också för två syskon, som äger var sitt bolag med verksamhet på olika marknader, exempelvis ett tankrederi och ett rederi som hyr ut torrlastfartyg på långa certepartier till skogsnäringen. En företagsgrupp skulle även tvångsmässigt uppstå

3 3 även om syskon eller andra närstående personer driver med varandra konkurrerande verksamhet i två separata bolag. Detta kan inte vara avsikten med författningsförslaget. Samfundet föreslår därför att begreppet företagsgrupp kvalificeras ytterligare i lagtexten med ett tillägg att det skall föreligga ett samarbete mellan de företag som ingår i företagsgruppen. Ett sådant samarbete skulle inte behöva vara omfattande, men det bör framgå tydligt av lagtexten att helt självständiga företag kan fatta ett egna val om de vill inträda i tonnageskattesystemet. 4. Latenta skatteskulder och fartygsvinster (betänkandet 9 kap) 4.1 Allmänt om beskattning av fartygsvinster Samfundet tillstyrker utredningens förslag att fartygsvinster och rörelsevinster skall beskattas enhetligt och enbart med den skatt som beräknas på fartygstonnaget. Ett viktigt motiv för en övergång till en tonnagebeskattning bör vara att resultat som sammanhänger med den kvalificerade verksamheten inte särbehandlas på olika sätt utan att beskattning sker inom ramen för ett gemensamt system. Samfundet vill i detta sammanhang peka på att de skäl som åberopades till stöd för övergången till en enhetlig beskattning av kapital inför genomförandet av 1990 års skattereform. Liknande överväganden kan också åberopas, och gör sig starkt gällande, för en gemensam beskattning av olika former av inkomster från rederiverksamhet. Inom branschen är det normalt med befraktningsavtal som kombineras med köp- eller optionsöverenskommelser. Det skulle inte vara ändamålsenligt att dela upp sådana inkomster i skattehänseende. Enligt nuvarande system finns en stark skattemässig drivkraft att investera i nya fartyg för att säkerställa avskrivningsunderlag för den fortsatta verksamheten, också om en sådan investering inte skulle vara motiverad i avsaknad av den omedelbara skatteeffekten. Av de beräkningar som gjorts i bilaga 5 framgår att det är tveksamt i vilken mån befintliga latenta skatteskulder alls kommer att beskattas även om ett system införs som skiljer mellan löpande intäkter och försäljningsintäkter. Detta kan också ses i ett vidare sammanhang, och den effektiva skatten för svenska rederier som en direkt följd av möjligheten att utnyttja avskrivningsunderlag och en kontinuerlig rullning av latenta skatteskulder kan antas vara betydligt lägre än den nominella skattesatsen för rörelseintäkter. Det framstår därför som osäkert om befintliga latenta skatteskulder någonsin kan förväntas komma att realiseras. Frågan om en enhetlig beskattning också skall omfatta fartygsförsäljningar kan därför antas inte i första hand vara en fråga om storleken av de totala skatteintäkterna. Också denna slutsats talar enligt samfundets uppfattning för en konsekvent övergång till ett system där fartygsförsäljningar beskattas enhetligt med den övriga verksamheten.

4 4 Samfundet delar utredningens uppfattning att det kan vara motiverat att inte öppna en möjlighet till försäljningar efter ett inträde i tonnageskattesystemet för uppnå en omedelbar och definitiv skattelättnad. Utredningen föreslår en övergångsregel, varigenom fartygsvinster efter tio år övergår till att fullt ut integreras i tonnageskattesystemet. Samfundet tillstyrker lösningen. 4.2 Beskattning av nominella vinster Utredningen föreslår att nominella vinster inte skall omfattas av tonnageskattesystemet. Enligt samfundet kan ett sådant undantag antas få betydelse främst för mindre rederier, som saknar de större företagens bättre möjligheter att planera sina fartygsinvesteringar. Ett undantag från den tonnagebeskattade verksamheten för nominella fartygsvinster ger också ett oönskat incitament till fartygsinvesteringar också när sådana inte är fullt ut kommersiellt motiverade. Ett exempel på en situation där en nominell vinst kan uppkomma är att ett rederi väljer att sälja ett ännu inte levererat fartyg som beställts för att brukas i ett längre befraktningsförhållande med enskild kund men där förhållandena förändrats. Ett annat exempel är att ett rederi efter en lång bareboatbefraktning givits rätt att förvärva ett fartyg till halva marknadspriset utan att ett avbetalningsköp föreligger och sedan inte kan sysselsätta fartyget på ett ändamålsenligt sätt. Vinster från sådana försäljningar är naturligt hänförlig till rederiverksamheten och det vore konsekvent att likställa sådana vinster med andra inkomster från den kvalificerade verksamhet en. Samfundet hänvisar i övrigt till vad som anförts ovan under avsnitt 4.1 om latenta skatteskulder och fartygsvinster. För att undvika att ren fartygshandel kommer att ingå i den kvalificerade verksamheten skulle en spärr kunna övervägas. Denna skulle kunna utformas så att nominella vinster till följd av försäljning under ett enskilt verksamhetsår av mer än ett fartyg eller av flera fartyg som inte överstiger 10 % av det sammanlagda tonnaget skall beskattas i särskilt ordning utanför den kvalificerade verksamheten. 4.3 Beskattning av realisationsvinst för byggnader Byggnader som ingår i den kvalificerade verksamheten omfattas inte av den föreslagna bestämmelsen i 29 i författningsförslaget om överlåtelse av tillgångar i tonnagebeskattad verksamhet. Ersättning från en överlåtelse av byggnader omfattas därför inte av de föreslagna reglerna om tonnageskatt. Byggnader avskrivs under lång tid. Av de föreslagna reglerna om avskrivningar i 35 och 38 följer till att avskrivning skall ske på sådana byggnader som ingår i den kvalificerade verksamheten, och att även sådana avskrivningar som gjorts under tonnageskatteperioden skall återföras till beskattning. Förslaget om sådan återföring synes också omfatta försäljningar som sker före tonnageskatteperiodens utgång. Enligt samfundets uppfattning kan det ifrågasättas om en sådan återföring till beskattning bör ske såvitt avser under tonnageskatteperioden gjorda avskriv-

5 5 ningar. Sådana avskrivningar är ju ett uttryck för kostnader som uppkommit i den tonnagebeskattade verksamheten. 5. Varaktighet och ansökningstid (betänkandet 10 kap) Utredningen föreslår att bestämmelserna om tonnageskatt skall kunna tillämpas retroaktivt från och med beskattningsåret Samfundet riktar ingen kritik mot förslaget. De föreslagna reglerna är inte tvingande. De betänkligheter som gör sig gällande beträffande retroaktiv lagstiftning aktualiseras därför inte. Däremot framstår det som viktigt att det under tonnageskatteperioden inte beslutas om förändringar i lagstiftningen sker till nackdel för skattskyldiga som begärt att bestämmelserna om tonnageskatt skall tillämpas för deras kvalificerade verksamhet. 6. Sanktioner (betänkandet 13 kap) I avsnitt 13.3 i den allmänna motiveringen uttalas att dubbel beskattning blir följden om det inhyrda tonnaget med besättning överstiger 75 % av det sammanlagda tonnaget. Detta framgår inte entydigt av författningsförslaget. Med hänsyn till att effekten i enskilda fall kan bli drastisk föreslås ett förtydligande i lagtexten. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg